Balans nr 10 2007

Hållbarhetsinformation på ”fel” ställen i redovisningen

Företagen informerar – men inte i förvaltningsberättelsen

Många företag har svårt att bedöma vilken icke-finansiell information som ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Det visar en nyligen genomförd undersökning bland Stockholmsbörsens 55 största företag.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG (moderniseringsdirektivet) ställer ökade krav på icke-finansiella centrala resultatindikatorer, t.ex. miljö- och personalfrågor, i förvaltningsberättelsen för att ge en bättre bild av företagets utveckling, ställning och resultat.

Direktivet infördes i årsredovisningslagen i maj 2005 och tillämpas för räkenskapsår som inleds efter 30 april 2005. Sedan 1999 gäller dessutom att företag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken ska lämna upplysningar om verksamhetens miljöpåverkan. Kravet från 1999 tydliggjordes 2005 genom att skrivningen i lagtexten ändrades till ”ska alltid lämna upplysningar om miljöpåverkan”. Dessutom finns sedan tidigare den allmänna upplysningsskyldigheten i förvaltningsberättelsen som även inkluderar väsentlig miljöinformation som ändrade marknadsförutsättningar, betydande saneringsbehov eller överskridanden av tillståndsvillkor.

Vår undersökning

För att analysera effekten av de skärpta upplysningskraven har KPMG Sustainability Services övergripande undersökt innehållet i 2006 års förvaltningsberättelser för de 55 största företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. 18 företag granskades inte i detalj – bland dessa återfinns finansiella företag som valt att inte lämna någon information om miljö- och personalfrågor samt företag med säte i andra länder som inte lyder under den svenska årsredovisningslagen.

Den slutliga undersökningen omfattade innehållet i 37 företags förvaltningsberättelser som analyserades mot 20 kriterier som speglar de upplysningskrav som finns i årsredovisningslagens 6:e kapitel, förarbeten (prop. 2004/05:68) och publika tolkningar (BFN U 98:2).

Resultat

Undersökningen visar att många företag redovisar information om miljö, personal och socialt ansvar i årsredovisningen, men att de gör det utanför den formella delen av förvaltningsberättelsen. En av tankarna bakom de nya kraven i moderniseringsdirektivet har dock varit att resultatinriktad icke-finansiell information ska rapporteras på ett ställe i förvaltningsberättelsen och att anpassning ska ske i enlighet med rådande europeisk praxis.

I snitt uppfyller de undersökta företagen 36 procent av de 20 kriterierna. Men spridningen är stor. Det företag med minst utvecklad information uppfyller bara något av kriterierna medan de företag som lämnar mest utvecklad information uppfyller samtliga kriterier.

Den information om miljö, personal och socialt ansvar som är vanligast i förvaltningsberättelserna omfattar policys, program, riktlinjer och mål. Mer konkret information om genomförda åtgärder och uppnådda resultat är ovanlig. Istället redovisas allmänna utfästelser om att företaget tar sitt ansvar. Allra sämst är det när det gäller att redovisa resultatet av insatserna i sociala och etiska frågor. Det gör bara 12 procent av företagen.

Många företag är bra på att lämna utvecklad information om den miljöpåverkan som efterfrågas från tillståndspliktiga företag. I snitt uppfylls 42 procent av kriterierna inom detta område. Kraven på att lämna information om miljöpåverkan har funnits sedan 1999 och här har Bokföringsnämndens uttalande BFN U 98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen utvecklats till redovisningspraxis vilket bidragit till den goda rapporteringen. Men fortfarande är det endast 8 av 21 tillståndspliktiga företag som tydligt redovisar hur beroende de är av den miljöpåverkande verksamheten för sina affärer.

En tredjedel av företagen lämnar upplysningar som utifrån deras förutsättningar helt uppfyller Bokföringsnämndens uttalande. Några av dessa företag nöjer sig inte med att enbart lämna information om de svenska verksamheternas miljöpåverkan utan har ambitionen att lämna övergripande information om hela koncernens tillståndspliktiga miljöpåverkan. I ett fåtal fall har företag valt att i tillägg även rapportera koncernens mest betydande miljöpåverkan, vilken kan skilja sig åt från de tillståndspliktiga verksamheternas miljöpåverkan. Kännetecknande för företag i denna grupp är att de sedan tidigare ofta lämnar väl utvecklad icke-finansiell information antingen i årsredovisningen eller i en fristående hållbarhetsredovisning.

Tre företag anger tydligt i förvaltningsberättelsen att de inte är tillståndspliktiga och därför inte redovisar sin miljöpåverkan. Utveckling är positiv eftersom informationen underlättar för aktieägare och intressenter som avser bedöma företagets miljörelaterade risker.

Flera tillståndspliktiga företag har valt att inte lämna någon information alls om sin miljöpåverkan. I några fall återfinns den efterfrågade informationen om miljöpåverkan på annat ställe utanför förvaltningsberättelsen och de formella delarna av årsredovisningen. Kravet från 2005 om att företag som är tillståndspliktiga alltid ska lämna information om sin miljöpåverkan kan därför inte anses ha slagit igenom fullt ut.

Nio av 37 företag kommenterar sina miljötillstånd, antingen genom att informera om att inga överträdelser skett eller genom att redogöra för de överträdelser som inträffat. Knappt en fjärdedel av företagen kommenterar förekomsten av förorenad mark. Av dessa företag rapporterar ett företag att inga incidenter inträffat som föranleder saneringskostnader och ett annat kommenterar de avsättningar som gjorts för framtida saneringar samtidigt som man tydligt markerar att man i övrigt inte känner till några större kända miljörelaterade skulder eller avsättningar. Fem företag diskuterar kring hur ändrade krav (oftast miljörelaterade sådana) kan komma att påverka framtida marknadsförutsättningar.

Undersökningen visar att många företag har haft svårt att tolka de nya reglerna om vilken information om icke-finansiella centrala resultatindikatorer som krävs i förvaltningsberättelsen trots att information finns att hämta både i förarbeten och i uttalanden. Samtidigt finns det ett fåtal företag som fullt ut klarat av att uppfylla de nya informationskraven.

Vilka är då orsakerna till dessa stora skillnader? Det är inte bristande tillgång på central icke-finansiell information. Flera företag inkluderar den efterfrågade informationen på andra ställen, utanför förvaltningsberättelsen och den formella årsredovisningen.

En orsak kan vara att ansvarig för utformningen av innehållet i förvaltningsberättelsen oftast inte är samma person som ansvarar för sammanställning av betydande information om miljö, personal och socialt ansvar. I vissa fall antas det även handla om okunskap hos företag om att de nya kraven tillkommit samtidigt som det från lagstiftaren och normgivande organ varit otydligt vad de nya kraven innebär. Ytterligare en aspekt som kan ha spelat in är ”oron” för vad som händer när alltför mycket icke-finansiell information lämnas i förvaltningsberättelsen vilken omfattas av revisorns granskning.

Att tänka på för revisorn

För revisorn är det viktigt att tänka på att för tillståndspliktiga företag nämna att information om miljöpåverkan alltid ska lämnas i förvaltningsberättelsen. I de fall som miljö, personal och socialt ansvar är centrala frågor för företaget bör en diskussion dessutom föras om vilken ytterligare information som ska redovisas för att ge en bra bild av företagets utveckling, ställning och resultat. ?

Åse Bäckström och Karin Sivertsson är verksamma vid KPMG Sustainability Services

Fotnot

De 37 företag som har ingått i undersökningen är: Ericsson, SKF, Hexagon, Fabege, Hennes & Mauritz, Assa Abloy, Getinge, Hufvudstaden, Nordea, Electrolux, Kinnevik, Trelleborg, TeliaSonera, SSAB, SAS, Eniro, Volvo, Alfa Laval, Lundin Petroleum, Peab, Sandvik, Tele 2, JM, Nobia, Atlas Copco, Boliden, SAAB, Axfood, SCA, Husqvarna, OMX, Scania, Securitas, Holmen, Skanska, Swedish Match och Castellum.

Exempel på icke-finansiella resultatindikatorer

Miljörelaterade policys, mål, aktiviteter och resultat

Personalrelaterade policys, mål, aktiviteter och resultat (t.ex. kopplade till arbetsvillkor, kollektivavtal, jämställdhet, sjukfrånvaro)

Tillämpning och uppföljning av etiska och sociala riktlinjer (uppförandekoder)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%