Balans nr 11 2007

Skärpta fusionsregler skyddar aktieägarna

Utredning föreslår hur missbruk av fusionsreglerna kan stävjas

I ett nyligen avlämnat betänkande (Skärpta fusionsregler, Ds 2007:35) föreslås skärpta regler om fusion mellan aktiebolag. Förslagen har sin bakgrund i den kritik som under de senaste åren riktats mot möjligheten att använda det aktiebolagsrättsliga institutet fusion som substitut för tvångsinlösen. Rolf Skog, som varit regeringens utredare, presenterar här huvudinnehållet i förslaget.

Företagsförvärv och företagssamgåenden är sedan

länge vanliga företeelser i det svenska näringslivet. Det gäller såväl ifråga om de företag som finns på aktiemarknaden som det stora antal, typiskt sett mindre, företag som står utanför aktiemarknaden.

I Sverige finns för närvarande omkring 325 000 aktiebolag. Av dessa är cirka 324 000 privata och 1000 publika. I omkring 500 av de publika aktiebolagen är aktierna föremål för handel på aktiemarknaden och bland dessa bolag är i sin tur ungefär 300 bolag aktiemarknadsbolag i juridisk mening.

Samgåenden mellan bolag utanför aktiemarknaden sker i många former. Inte sällan handlar det om att ett bolag genom en direkt överenskommelse med ägaren eller ägarna av ett annat bolag förvärvar samtliga aktier i bolaget ifråga, varefter verksamheterna samordnas. I vissa fall kvarstår det förvärvade bolaget som ett helägt dotterbolag, i andra fall integreras verksamheterna i moderbolaget varefter dotterbolaget likvideras. Det förekommer emellertid också att moderbolaget genom fusion absorberar dotterbolaget, som då upplöses utan likvidation. Under senare tid har drygt 2000 fusioner per år genomförts bland svenska aktiebolag. Det har nästan uteslutande handlat om fusioner mellan moderbolag och helägda dotterbolag. Fusion mellan två från varandra fristående bolag förekommer mycket sällan.

Samgåenden mellan bolag på aktiemarknaden har traditionellt genomförts med hjälp av offentliga uppköpserbjudanden. Under perioden 1990–2006 var omkring 400 aktiemarknadsbolag föremål för ett sådant takeover-erbjudande. Regelmässigt genomfördes dessa uppköp så att budgivaren efter att ha uppnått mer än nittio procent av aktier (och röster) i målbolaget utnyttjade aktiebolagslagens regler om tvångsinlösen för att lösa in minoritetens aktier. I de fall budgivaren inte nådde upp till den önskade nivån på sitt ägande, fullföljdes erbjudandet som regel inte. När så ändå skedde stannade budgivaren på en lägre ägarandel eller förvärvade senare, på marknaden eller direkt från enskilda ägare, så många aktier att nivån för inlösen uppnåddes.

Möjligheten att slå samman bolagen genom fusion utnyttjades intill för ett par år sedan aldrig i fråga om bolag på aktiemarknaden. Under de allra senaste åren har det emellertid förekommit ett knappt tiotal fall av fusion mellan aktiemarknadsbolag. Det har i samband med offentliga uppköpserbjudanden också förekommit att budgivaren i erbjudandehandlingen eller på annat sätt upplyst målbolagets ägare om att budgivaren, för det fall erbjudandet inte blir så framgångsrikt att tvångsinlösen kan genomföras, kan komma att föreslå en fusion.

Utnyttjandet av aktiebolagslagens fusionsregler som substitut för tvångsinlösen har kritiserats från olika håll, inte minst från Aktiespararna och institutionella ägares sida. Kritiken har framför allt tagit sikte på det förhållandet att det övertagande bolaget i kraft av eget aktieinnehav i det överlåtande bolaget kunnat utöva inflytande över beslutet att fusionera bolagen och storleken på det fusionsvederlag som utgått till övriga aktieägare i det överlåtande bolaget. Aktieägare i ett överlåtande bolag som vid ett uppköpserbjudande skulle ha avböjt erbjudandet och fått sina aktier inlösta med stöd av aktiebolagslagens regler och det värderingsförfarande som där föreskrivs, riskerar därmed att bli berövade äganderätten till sina aktier genom ett bolagsstämmobeslut där det övertagande bolaget utövar ett betydande inflytande över storleken på fusionsvederlaget och i normala fall har ett intresse av att detta vederlag är så lågt som möjligt.

Kritiken har också gällt fusionsförfarandets påverkan på spelreglerna för offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Den svenska aktiemarknaden präglas sedan flera decennier av en hög uppköpsaktivitet och näringslivet har självt, med huvudsakligen brittisk förebild, utvecklat ett allmänt respekterat regelverk för sådana uppköpserbjudanden. Regelverket kompletteras av aktiebolagslagens regler om inlösen av minoritetsaktier. Aktieägare i ett aktiemarknadsbolag som blir föremål för ett uppköpserbjudande har kunnat räkna med och agera utifrån att ett erbjudande sker i enlighet med dessa regler. Den möjlighet som det aktiebolagsrättsliga institutet fusion erbjuder en budgivare: att fullfölja ett erbjudande vid ett betydligt mindre aktieinnehav än vad som krävs för att lösa in resten av aktierna och i stället genom beslut om fusion i praktiken uppnå samma resultat (dvs. ett förvärv av samtliga aktier i målbolaget) leder enligt kritikerna till både lägre prisnivåer i uppköpserbjudandena och allmän osäkerhet på aktiemarknaden.

Utredarens uppdrag har varit att föreslå en reglering som dels ger rimliga möjligheter till en legitim användning av fusionsinstitutet, dels kraftfullt motverkar att fusionsinstitutet används för att tvångsvis föra över äganderätten till minoritetens aktier till majoritetsaktieägaren eller denne närstående.

Nuvarande regler

Aktiebolagslagens bestämmelser om tvångsinlösen innebär att en aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag har rätt att lösa in återstående aktier. Vid sådan inlösen ska, om majoritetsaktieägaren och minoritetsaktieägarna inte kommer överens, lösenbeloppet fastställas i ett särskilt skiljeförfarande. Skiljenämndens avgörande kan överprövas av domstol. Lagen innehåller särskilda bestämmelser om på vilka grunder lösenbeloppets storlek ska fastställas.

Bestämmelserna om fusion innebär att två eller flera aktiebolag går samman genom att samtliga tillgångar i ett eller flera av bolagen (överlåtande bolag) övertas av ett annat bolag (övertagande bolag). Vid fusion utgår fusionsvederlag till aktieägarna i de överlåtande bolagen. Vederlaget ska bestå av aktier i det övertagande bolaget, av pengar eller av en kombination av de båda. Beslut om fusion fattas av bolagsstämman i det överlåtande (under vissa förutsättningar även det övertagande) bolaget. Beslutet är giltigt om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de på stämman avgivna rösterna och företrädda aktierna.

I avvaktan på resultatet av utredarens arbete gäller vidare som en provisorisk lösning fr.o.m. 1 juli 2007 ett skärpt pluralitetskrav för fusioner där fusionsvederlaget helt eller delvis består av pengar. I det överlåtande bolaget är bolagsstämmans beslut om sådan fusion giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Med ett sådant pluralitetskrav kan den som inte har ett tillräckligt aktieinnehav för att påkalla tvångsinlösen inte heller använda fusionsinstitutet för att tvinga ut minoritetsaktieägarna ur det överlåtande bolaget.

Utländsk rätt

Den svenska regleringen av offentliga uppköpserbjudanden har i stor utsträckning sin förebild i den brittiska regleringen. Offentliga uppköpserbjudanden har förekommit längre och i väsentligt större omfattning i Storbritannien än i något annat land i Europa. Storbritannien var också det första land i vilket sådana regler utvecklades. Det brittiska regelverket, takeover-koden, har sedermera i praktiken tjänat som förebild för motsvarande regler i så gott som samtliga europeiska länder liksom för EG :s takeover-direktiv.

Någon skarp gräns mellan offentliga uppköpserbjudanden och fusioner finns inte och under senare år har fusioner blivit ett allt vanligare sätt att genomföra samgåenden mellan brittiska aktiemarknadsbolag. Regler rörande fusioner finns dels i den brittiska aktiebolagslagen, dels i takeover-koden.

Enligt utredarens mening finns det anledning att fästa särskild vikt vid den brittiska regleringen av fusioner. Det hindrar givetvis inte att regleringen i andra europeiska länder kan vara av intresse, men man måste hålla i minnet att dessa länder genomgående har en långt mindre erfarenhet av såväl traditionella offentliga uppköpserbjudanden som uppköpserbjudanden kombinerade med fusion. Även den amerikanska regleringen är av intresse men vilar på ett i så många hänseenden annorlunda bolagsrättsligt system att det endast i begränsad utsträckning kan användas för slutsatser angående reformer i svensk, eller annan europeisk, lag.

I den brittiska aktiebolagslagen är fusion ett av flera förfaranden som ryms under rubriken ”schemes of arrangement”. En fusion startar med att de övertagande och överlåtande bolagens styrelser upprättar ett förslag till en fusionsplan och ansöker om godkännande av planen hos en domstol. Domstolen kallar sedan aktieägarna i det överlåtande bolaget till en bolagsstämma för att ta ställning till fusionen. Stämmans beslut är giltigt om en majoritet av de närvarande aktieägarna med tre fjärdedelar av det representerade kapitalet stöder fusionsplanen. Fusionsbeslutet blir då bindande för samtliga aktieägare. Om det finns flera ”aktieslag” i bolaget ska pluralitetskravet vara uppfyllt inom varje ”aktieslag” för att beslutet ska vara giltigt. Av särskilt intresse är att om det övertagande bolaget äger aktier i det överlåtande bolaget, dessa aktier ska anses utgöra ett eget ” aktieslag”. En fusion förutsätter då, kort sagt, att övriga aktieägare med kvalificerad majoritet röstar ja till förslaget.

Sedan aktieägarna godkänt fusionsplanen återstår för domstolen att pröva ”whether the proposal is such that an intelligent and honest man, a member of the class concerned and acting in respect of his interests, might reasonably approve” och lämna sitt eventuella godkännande.

Det ska också noteras att den brittiska takeover-koden, i tillämpliga delar, även gäller för fusion. Det innebär bl.a. att de krav på informationsgivning till aktieägarna i ett målbolag som gäller vid ett takeover-erbjudande även gäller vid fusion. I ljuset av den ökade användningen av fusionsinstitutet genomförs för närvarande en översyn av takeover-koden i syfte att tydliggöra hur den ska tillämpas vid fusion.

En skärpning av reglerna för beslut om fusion

Enligt utredarens mening handlar det problem som ligger bakom utredningsuppdraget om att det övertagande bolaget, om det redan äger aktier i det överlåtande bolaget, har rätt att rösta för sina aktier när frågan om fusion ska prövas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Det övertagande bolagets intresse av att förvärva det överlåtande bolaget till ett så lågt pris som möjligt står i direkt konflikt med det intresse som övriga aktieägare i det överlåtande bolaget har av att få så mycket betalt som möjligt för sina aktier. Aktiebolagslagens regler om jäv på bolagsstämma omfattar emellertid inte situationer som denna: jävsreglerna täcker i praktiken endast ansvarfrågor.

Lagstiftarens hittillsvarande inställning har varit att aktieägarna i exempelvis en fusionssituation skyddas av generalklausulen, som förbjuder stämman att fatta ett beslut som är ägnat att medföra en otillbörlig fördel för det övertagande bolaget och samtidigt är till nackdel för övriga ägare. Utredaren menar att den ordningen inte visat sig erbjuda ett tillräckligt skydd och föreslår att reglerna rörande beslut om fusion ändras så att det övertagande bolaget inte får utöva rösträtt för aktier i det överlåtande bolaget när stämman tar ställning till fusionsfrågan.

Med en sådan ordning kan det provisoriska, extra höga, majoritetskravet tas bort. Ett beslut om fusion i överlåtande bolag ska således vara giltigt om det, enkelt uttryckt, biträtts med två tredjedelars majoritet bland övriga aktieägare på stämman.

Begränsningar i fråga om fusionsvederlagets form

Fusionsvederlaget kan enligt gällande rätt bestå av aktier i det övertagande bolaget, av kontanter eller av en kombination av de båda.

I flera länder gäller begränsningar i fråga om hur stor andel av fusionsvederlaget som får utgöras av kontanter. Den principiella utgångspunkten för regleringen i EG:s fusionsdirektiv är också att den kontanta ersättningen inte får överstiga en viss, begränsad del av fusionsvederlaget.

Fusionsinstitutet är i grunden avsett att möjliggöra ett samgående mellan två eller flera bolag där aktieägarna i överlåtande bolag kvarstår som aktieägare, men efter fusionen istället äger aktier i det övertagande bolag, till vilket det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergått. En fusion med uteslutande kontant vederlag är någonting annat. Den fråntar, genom ett bolagsstämmobeslut, aktieägarna i det överlåtande bolaget deras ställning som aktieägare. Om det övertagande bolaget är aktieägare i det överlåtande bolaget innebär en kontantfusion i praktiken att övriga aktieägare, mot kontant ersättning, berövas sitt ägande i bolaget.

Aktiebolagslagen innehåller inte några regler som medger att bolagsstämman genom majoritetsbeslut utesluter en aktieägare ur bolaget. En möjlighet att fatta sådana beslut skulle riskera att underminera förtroendet för aktiebolagsformen och sannolikt strida mot det grundlagsfästa äganderättsskyddet. Det är redan på denna grund tveksamt att, som i dag är fallet, tillåta ett aktiebolag att besluta om fusion med uteslutande kaontant vederlag. Det kan inte uteslutas att ett sådant beslut vid en prövning i domstol skulle kunna befinnas kränka aktieägarnas äganderätt.

Ett annat skäl till att inte tillåta kontantfusioner är att fusion med uteslutande kontant vederlag kan uppfattas radera ut gränsen mellan fusion och tvångsinlösen och bidra till att underminera respekten för institutet offentliga uppköpserbjudanden med efterföljande inlösen.

Slutligen är det praktiska behovet av att kunna genomföra kontantfusioner mycket begränsat.

Utredaren föreslår att minst hälften av värdet på fusionsvederlaget ska utgöras av aktier i det överlåtande bolaget. Därmed upprätthålls fusionens grundläggande karaktär av en företagssammanslagning snarare än en företagsöverlåtelse.

Förslaget innebär vidare att den specialregel som idag gäller för fusion mellan ett övertagande bolag som är ett privat aktiebolag och ett överlåtande bolag som är ett publikt aktiebolag utsträcks till att också gälla fusion mellan ett övertagande bolag vars aktier inte är föremål för handel på en reglerad marknad med ett överlåtande bolag vars aktier är föremål för sådan handel. Ett sådant fusionsbeslut ska enligt förslaget vara giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Därigenom ges i praktiken varje aktieägare möjlighet att lägga in sitt veto mot beslutet genom att vid stämman rösta emot detsamma.

Motsvarande förslag rörande delning

På samma sätt som att två eller flera aktiebolag kan gå samman genom fusion kan ett aktiebolag delas upp i två eller flera fristående bolag med tillämpning av ett i lagen särskilt reglerat delningsförfarande.

För att regelverket ska bli konsekvent och riskerna för kringgåenden minimeras föreslås att reglerna om delning utformas på samma sätt som reglerna om fusion.

Remissrunda och fortsatt beredning

Förslaget till skärpta fusionsregler har nu skickats ut för synpunkter till ett femtiotal remissinstanser. Remisstiden går ut i i början av januari 2008. Om remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget kan därefter en proposition utarbetas och en lagändringarna träda i kraft vid halvårsskiftet eller, kanske mer sannolikt, den 1 januari 2009.

Rolf Skog, adj professor i bolags- och börsrätt vid Handelshögskolan i Århus samt expert i bolagsrätt vid justitiedepartementet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%