Balans nr 12 2007

Noteringar: Branschen kräver flexibilitet i utbildningen för revisorer

”Revisorsyrket i förändring” var temat när Revisorsnämnden (RN) i början av november bjöd in ledande aktörer inom revisionsbranschen till ett seminarium. RN ville bland annat diskutera hur utbildningskraven ska utformas för att tillgodose behovet av en välutbildad och kompetent revisorskår. Revisorskategorier och fortbildning var också uppe för diskussion. Bland deltagarna fanns representanter för de stora revisionsbyråerna, universitet, departement och revisorsutredningen.

Den universitetsutbildning som krävs för att få avlägga revisorsexamen varierar mellan de svenska högskolorna. Dels är det beroende av ifall man erbjuder den nya fyraåriga civilekonomexamen, dels om all obligatorisk undervisning ryms inom tre eller fyra års studier. Det enda som tycks vara klart är att framtidens svenska ekonomer kommer att ha antingen tre, fyra eller fem års utbildning.

– Det är olyckligt att utbildningen blivit så splittrad, ansåg Anders Bäckström, KPMG.

Utbildningens längd

Hur många års högskoleutbildning ska krävas för att bli revisor?

Revisionsbyråernas budskap var tydligt: Branschen måste kunna attrahera ungdomar och då krävs flexibilitet vad gäller förkunskap. Även treåriga studier bör komma ifråga. Detta bland annat för att locka unga som studerat vid mindre högskolor och som gärna arbetar utanför storstadsområdena. Bildlikt talat ville Peter Clemedtson, ÖPwC, se rekryteringen som en vid tratt med stort inflöde.

– Men då är det viktigt att revisionsbranschen rekryterar även efter tre år, menade Bino Catasus, Stockholms universitet, och pekade på det faktum att eleverna rättar sig efter när man har störst chans att få jobb.

– Vi märker att konkurrensen om eleverna på högskolorna hårdnar. Idag rekryteras elever direkt till andra länder och det kommer vi nog att se mer av, trodde Hans Pihl från Deloitte och påpekade att studenterna måste se revisorsbanan som attraktiv – inte besvärlig.

FAR SRS vill anpassa praktikens längd till högskolestudierna – för att alla ska ha sammanlagt åtta års utbildning innan revisorsexamen kan avläggas (idag krävs nio år). Med andra ord ska den som studerat tre år behöva fem års praktik, den som läst till ekonom på fyra år ska behöva fyra års praktik, osv. Dessutom måste innehållet i examen vara flexibelt, ansåg revisorerna och fick medhåll från flera lärosäten.

Dan Brännström, FAR SRS, ansåg att ett grundpaket med tre terminer företagsekonomi borde räcka – som en del i en akademisk examen:

– Resten lär man sig inför revisorsexamen.

Revisorsrollen i förändring

Framtidens revisorsroll kommer delvis att se något annorlunda ut beroende av hur stora bolag som omfattas när revisionsplikten avskaffas. Och förändringen kommer att komma snabbt. I alla fall om man ska tro utredaren Bo Svensson som vid mötet på RN förklarade att ”det kommer att gå fortare än FAR SRS tror”. Han påpekade att regeringen vill att plikten avskaffas 2009.

Beträffande FAR SRS förslag att ha en enda revisorskategori – mot dagens två – så väckte detta inte några protester hos övriga deltagare. Peter Strömberg, RN, ansåg att det för nämndens del inte spelar någon roll ifall det finns en eller två kategorier.

Fortbildning är obligatorisk för revisorer men har hittills inte systematiskt kontrollerats. Peter Strömberg påpekade att kontrollen enligt lag ska skötas av RN men att nämnden inte behöver detaljreglera. Han frågade hur en kontroll skulle kunna gå till?

Än en gång var det många av revisionsbranschens representanter som talade om flexibilitet. Flera av dessa menade att yrkesverksamma först och främst ska vidareutbilda sig inom sina respektive specialområden. Något allmänt utbildningsprogram för alla i branschen vill man inte veta av. Det skulle bli allt för kostsamt. Detta gäller framför allt de mindre byråerna.

Noteringar: På linjen

Tomas Borgström, auktor revisor och redovisningskonsult på ÖPwC samt ordförande i FAR SRS redovisningssektions interimsstyrelse

Är det några nya regler för i år vad gäller julklappar till anställda?

– Det är inga skattemässiga förändringar jämfört med föregående år, vare sig det gäller företagets julklappar eller våra egna privata julklappar.

Vilka regler gäller generellt för julklappar till anställda?

– Julklappar, eller som det heter i skattehänseende julgåvor, till anställda är under vissa förutsättningar både skattefria för mottagaren och samtidigt skattemässigt avdragsgilla för givaren.

Julgåvorna får inte utgöras av pengar eller andra betalningsmedel.

Julgåvans värde får inte överstiga ett gränsbelopp på 400 kronor inklusive moms. Avdragsrätt föreligger även för den ingående momsen under förutsättning att givaren bedriver momspliktig verksamhet i övrigt. Överstiger julgåvans värde gränsbeloppet blir dock hela beloppet skattepliktigt som lön.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%