Innehåll

Balans nr 12 2007

Skatt: Moms är definitivt en undervärderad skatterisk

Ett aktuellt ämne de senaste åren har varit kontrollen över skatterisker. När man talar om skatterisker handlar det ofta om inkomstskatterisker. Man glömmer bort momsen eftersom den uppfattas som enkel – ”25% in och 25% ut”. Men det är ett misstag att bortse från momsen.

Momsreglerna har blivit alltmer komplicerade och företagarna ska helst känna till vad som händer inom EU för att komma rätt i momssnåren. En felaktig momsredovisning påverkar ett bolags reella resultat (above the line) och borde därför vara mer uppmärksammad.

Vad kan då gå fel i momsredovisningen? Förutom rent materiella fel där misstag görs vid bedömningen av om en transaktion är momspliktig eller inte, eller om moms på leverantörsfakturor är avdragsgill eller inte, kan företagen själva bygga in momsrisker i sina egna affärssystem utan att veta om det. Denna typ av inbyggda fel är mycket svåra att upptäcka och leder ofta till väsentligt större fel än de rent materiella.

När det gäller utgående moms är det ofta företagets kundregister som styr momsen där kunden kan ha givits en specifik momsstatus. Om kunden exempelvis är ett momsregistrerat bolag i ett EG-land ges kunden en momskod i affärssystemet som med automatik medför att någon moms inte redovisas vid försäljning till just den kunden.

Att bestämma i vilket land en omsättning ska anses ha skett i momshänseende är mycket komplicerat. När det gäller försäljning av tjänster så kan det t.ex. bli aktuellt med att beakta upp till 25 olika parametrar för att bestämma i vilket land en omsättning ska anses ha skett i momshänseende. Då går det inte att bara ha en momskod som endast beaktar om kunden är utländsk eller svensk. Eftersom det är många olika parametrar som måste beaktas är det dessutom mycket viktigt att alla data som matas in i affärssystemet är rätt, exempelvis att fullständiga VAT-nummer har angivits samt att VAT-numret är det rätta. Företaget måste ha bra rutiner på plats som säkerställer en korrekt information i t.ex. ”Kund Master Data”.

Hur hanterar man då dessa risker, som inte syns i företagets redovisning på samma sätt som ”vanliga” materiella momsfel gör?

Vi arbetar med en metodik som kan beskrivas som en momsgenomgång, dokumentation och sammanställning av ett företags transaktionsflöden som de behandlas i företagets affärssystem. Vid genomgången börjar vi med en kartläggning av alla transaktioner i företaget och gör kvalificerade bedömningar av hur transaktionerna ska beskattas i momshänseende med utgångspunkt i aktuella regler och praxis i det land där beskattning kan bli aktuell.

Resultatet av bedömningen kan exempelvis innebära att en viss typ av transaktioner medför att svensk moms ska redovisas, i ett annat fall att ingen svensk moms ska redovisas och i ett tredje fall att moms ska redovisas och faktureras i ett annat land.

Kartläggningen av de olika transaktionerna och deras beskattningskonsekvenser jämförs sedan med de momskoder (s.k. Tax Codes) som används i företagets affärssystem och som styr hanteringen av momsen i redovisning och fakturering för att fastställa om de på ett korrekt sätt träffar de olika transaktionerna. Det kan t.ex. krävas separata momskoder på både kundnivå, produkt/tjänst nivå och på nivån för driftsställe/lager/fysisk plats för att åstadkomma en korrekt hantering i systemet med en korrekt beskattning som följd.

Härutöver kan komplexiteten i de transaktioner företaget har ställa krav på den momsmatris (Condition Table) som företaget använder för att momsbeskattningen ska bli korrekt. Om t.ex. kombinationen momskoden xoz infaller ska svensk moms om 25% redovisas och faktureras. Då skulle kombinationen kunna stå för momspliktig (25%) vara (momskod x), levereras från svenskt lager (momskod o) till svensk företagskund i Sverige (momskod z).

Listan kan byggas på och anpassas efter de transaktioner som sker hos specifika företag. Det är viktigt att systemet tar hänsyn till alla avgörande parametrar för att en riktig momsmässig hantering ska uppnås.

Inte sällan lämnas arbetet med att säkerställa en korrekt momsmässig hantering till de som upprättar företagets skattedeklaration, istället för att använda sig av befintliga affärssystems hela kapacitet. Detta skulle naturligtvis spara arbetsinsatser och säkerställa en mer korrekt momshantering med minskade skatterisker som följd.

Tomas Karlsson är skatterådgivare och arbetar hos Ernst & Young. Han är medlem i skattsektionen. Olika medlemmar i sektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%