Balans nr 12 2007

Nyheter som ska eller är tillåtna att tillämpas i samband med upprättandet av bokslutet 2008

Förlängd tid för utredning om redovisning och beskattning

För en juridisk person som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS eller är börsnoterad inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kommer det att bli tillåtet, genom en ändring av ÅRL, att värdera biologiska tillgångar, förvaltningsfastigheter och andra materiella och immateriella tillgångar till verkliga värden. Tidpunkten för ikraftträdandet för dessa ändringar är räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Sedan en tid tillbaka pågår en utredning som har till uppgift att pröva sambandet mellan redovisning och beskattning. Utredarna har fått en förlängd tidsfrist och ska redovisa sitt uppdrag före utgången av juni 2008. Detta kan medföra att nämnda tidpunkt för ikraftträdande kan komma att senareläggas.

Nyheter från Rådet för finansiell rapportering

Som framgår ovan övertog Rådet för finansiell rapportering ansvaret för svensk normgivning för noterade företag på en reglerad marknad från Redovisningsrådet. Rådet för finansiell rapportering (Rådet) har därmed ansvaret för uppdatering av rekommendationerna RR30, RR31 och RR 32 samt URA 5–7 och URA 42–47. Rådet har beslutat att benämna rekommendationerna för Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering (RFR) samt att införa en ny nummerserie. RR 30 benämns efter denna ändring RFR 1 och RR 32 benämns RFR 2. Rådet avser att dra tillbaka RR 31 Delårsrapportering för koncerner eftersom det genom den ändring som skett av ÅRL 9 kap 5 § klart framgår vilka regler som ett noterat företag ska tillämpa vid upprättande av delårsrapporten.

RFR 1 samt RFR 2 har publicerats som utkast. Utkasten omfattar även de standarder som ännu inte är antagna av EU. Detta för att få en mer effektiv process av remissförfarandet. Rekommendationerna RFR 1 och RFR 2 ska tillämpas vid utformning av finansiella rapporter som avser räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Detta innebär att de lättnadsregler som införs avseende IFRS 7, IAS 1 samt IAS 19 kan tillämpas i bokslutet 2007.

Ändringar i RFR 1

Kompletterade redovisningsregler för koncerner – utkast

Ändringarna i utkastet till RFR 1 har begränsats till redaktionella ändringar i form av nya hänvisningar till lagrum och årstalsbeteckningar.

Ändringar i RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer – utkast

Lättnadsregler avseende tillämpning av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar samt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

IFRS 7 innehåller tre olika slag av upplysningskrav:

  1. kvalitativa beskrivningar avseende karaktären av de risker som uppstår genom finansiella instrument samt de mål, policies, organisation och metoder/processer som tillämpas för att hantera dessa risker,
  2. kvantitativ information om risk- och kapitalsituation,
  3. specifikation avseende redovisade belopp.

I många fall tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter i en koncern. En fullständig tillämpning i juridisk person som är moderbolag och som upprättar koncernredovisning behöver i sådana fall inte vara en förutsättning för att ge en rättvisande bild. Detsamma gäller upplysningar om kapital i IAS 1 p. 124 a–c. Rådet tillåter därför undantag i juridisk person för punkt 1 och 2 ovan samt för upplysningar om kapital i IAS 1 p. 124 a–c.

Tillämpning av IAS 19 Ersättningar till anställda

IAS 19 tillåter redovisning enligt den s.k. korridormetoden, vilken normalt inte tillämpas i juridisk person. Rådet har därför funnit att förändringsanalyser från ingående balans till utgående balans för förpliktelser respektive förvaltningskapital behöver inte lämnas för juridisk person. I RFR 2 presenteras uppställningar för något förenklade upplysningskrav.

Det görs vidare ett förtydligande att det föreligger en valfrihet för företag att tillämpa IAS 19 oberoende av företagets skattesituation för de planer som inte omfattas av tryggandelagen.

Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR)

Rådet föreslår att URA 5, Nedskrivning av aktier i dotterföretag i samband med en koncernintern omstrukturering och URA 6 Aktivering av ränteutgifter i koncernredovisning inte ska gälla fortsättningsvis för noterade företag. Anledningen till detta förslag är att dessa URA inte behandlar ämnen som kan anses vara särsvenska.

Rådet avser att ta över följande URA vilka fortsättningsvis benämns UFR 1–7:

  1. UFR 1 (tidigare URA 7) Koncernbidrag och aktieägartillskott
  2. UFR 2 (tidigare URA 42) Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta
  3. UFR 3 (tidigare URA 43) Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt
  4. UFR 4 (tidigare URA 44) Redovisning av övergång från tillämpning av p. 30 i IAS 19. Ersättningar till anställda till p. 29
  5. UFR 5 (tidigare URA 45) Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare
  6. UFR 6 (tidigare URA 46) IFRS 2 och sociala avgifter
  7. UFR 7 (tidigare URA 47) Redovisning av eget kapital i koncern

Rådet har uppdaterat ovanstående UFR så att de hänvisar till IFRS istället för till Redovisningsrådet rekommendationer och anpassat dem till förändringar av lagstiftningen.

Nyheter från IASB och IFRIC

IFRS 8 Operating segments

Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten förutsatt att standarden är godkänd av EU. Standarden planeras bli godkänd av EU i december 2007.

I denna standard som behandlar segmentsinformation har IASB omarbetat den tidigare standarden IAS 14 Segment Reporting, utgiven 1997 och tagit hänsyn till FASB Statement No 131 Disclosures about Segments of an Enterprise and Related Information (SFAS 131), utgiven 1997. IFRS 8 överensstämmer därför i allt väsentligt med kraven på information som finns i SFAS 131.

De viktigaste skillnaderna mellan IFRS 8 och IAS 14

Management approach

En stor skillnad jämfört med IAS 14 som krävde information, i tillämpliga fall, om både primära och sekundära segment är att man enligt IFRS 8 i stället ska lämna information om de ”komponenter” av företaget som företagsledningen använder för sina operativa beslut (management approach). Med andra ord ska ett företag identifiera sina ”operativa segment” [1] utifrån sin interna rapportering. Det ska vara den interna rapportering som ”chief operating decision maker” [2] regelbundet följer upp i syfte att allokera resurser till de operativa segmenten och som ligger till grund för bedömningen av dess prestationer.

Enligt IAS 14 är ett av villkoren för att överhuvudtaget behöva lämna information om ett segment att mer än hälften av intäkterna kommer från försäljning till externa kunder. Denna begränsning existerar inte i IFRS 8 utan i standarden anges att även om försäljning sker huvudsakligen till andra operativa segment i företaget så är det ett eget operativt segment om den styrs på det sättet.

Information om operativa segment behöver inte vara upprättad enligt samma principer som koncernredovisningen

IAS 14 kräver att den information som lämnas i segmentsredovisningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som använts vid upprättandet av företagets koncernredovisning. Enligt IFRS 8 lämnas den information om operativa segment som ”chief operating decision maker” använder för att allokera resurser till dessa samt bedöma dess prestationer. Det finns således inget krav att denna information ska vara upprättad exempelvis enligt IFRS. Vidare definieras i IAS 14 ett segments intäkter, kostnader, resultat, tillgångar och skulder. I IFRS 8 definieras inte dessa termer, men det finns ett krav att upplysa om hur de operativa segmentens resultat och tillgångar är redovisade för varje operativt segment som man lämnar information om.

Upplysningskrav

Båda standarderna är ju i grunden ”upplysningsstandarder” och innehåller därmed omfattande krav på upplysningar. IFRS 8 har, som tidigare nämnts, en ”management approach” vilket innebär att den kräver upplysningar om vissa specificerade belopp som används av ”chief operating decision maker” för uppföljningen av det operativa segmentets prestationer. IFRS 8 kräver vidare separat information om ränteintäkter och räntekostnader fördelade på operativa segment om dessa ingår i det resultat som ”chief operating decision maker” följer upp eller om separata uppgifter om räntor lämnas regelbundet till ”chief operating decision maker” för uppföljning. Att enbart upplysa om nettot av ränteintäkter och räntekostnader är inte tillåtet utom i de fall huvuddelen av segmentets intäkter består av ränteintäkter och ”chief operating decision maker ” följer upp verksamheten baserat på räntenettot. En upplysning ska i så fall lämnas om detta.

Vidare ska, enligt IFRS 8, vissa upplysningar lämnas ”entity-wide”, vilket innebär att upplysningarna ska lämnas även för de företag som endast har ett operativt segment. Exempel på information som ska lämnas ”enity wide” är upplysning om intäkter från externa kunder för varje produkt eller tjänst, eller grupp av likartade produkter och tjänster. Vidare ska viss specificerad geografisk information lämnas ”enity wide”. ”Entity-wide” information ska även lämnas avseende intäkter från större enskilda kunder om deras andel av företagets totala intäkter överstiger 10 procent. Man behöver inte upplysa om den enskilda externa kundens identitet utan det är tillräckligt att ange detta faktum och beloppsuppgift avseende företagets totala intäkter från varje sådan enskild kund samt till vilket/vilka operativa segment intäkterna är hänförliga. Däremot behöver man inte ange beloppsmässigt hur intäkterna från sådana kunder redovisas i varje operativt segment.

Det är värt att notera att IFRS 8 föranleder följdändringar i bl. a. IAS 34 Delårsrapportering och dess upplysningskrav i delårsrapporterna.

Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Den omarbetade standarden tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten under förutsättning att den har godkänts av EU. Den omarbetade standarden har ännu inte behandlats av några EU-organ. EFRAG planerar att ta ställning till den omarbetade IAS 1 i december 2007.

Omarbetningen är ett resultat av den första fasen av sammanlagt tre faser i arbetet med projektet ”Financial statement presentation”. Syftet med projektet är bl.a. att öka de finansiella rapporternas användbarhet vid analys av ett företags prestationer och dess finansiella ställning. Dessutom syftar projektet till en ökad jämförbarhet mellan IASBS och FASBS regelverk. Denna första fas inbegriper bland annat följande ändringar:

  1. Endast en rapport för redogörelse för förändringar i eget kapital till skillnad från två varianter som vi har i dag. Denna rapport får inte innehålla de poster som redovisas direkt mot eget kapital och som inte utgör ägartransaktioner, exempelvis omräkningsdifferenser av utländska verksamheter.
  2. Poster som redovisats direkt mot eget kapital och som inte utgör ägartransaktioner redovisas istället i en förlängd resultaträkning som en sista del av denna. Det kommer dock att finnas en möjlighet att redovisa dessa poster i en egen separat rapport. Väljs detta alternativ ska den ”gamla” uppställningsformen för resultaträkningen utgöra en egen finansiell rapport och redovisas omedelbart före den rapport som visar poster som redovisats direkt mot eget kapital och som inte utgör ägartransaktioner.
  3. En annan nyhet är att det i vissa fall, ställs krav på att i balansräkningen, presentera tre årsslut, dvs det aktuella räkenskapsåret samt de två närmaste jämförelseåren. Kravet på tre årsslut blir aktuell om man bytt redovisningsprincip och redovisar bytet retroaktivt, någon eller några poster i de finansiella rapporterna räknas om retroaktivt eller att en omklassificering har gjorts. Föreligger inte dessa specificerade fall räcker det med två årsslut som i dag. Kravet med tre årsslut i de ovan angivna fallen gäller dessutom endast balansräkningen.

De övriga två faserna i detta projekt ligger längre fram i tiden och det finns i dagsläget ingen tidplan för när dessa utkast kan komma att publiceras.

Ändring i IAS 23 Lånekostnader

Ändringen tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. EFRAG har rekommenderat att ändringen ska antas. Det är i dagsläget inte klart när EU förväntas godkänna ändringen.

Ändringen innebär att det inte längre är tillåtet att i resultaträkningen kostnadsföra lånekostnader hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Dessa lånekostnader måste i stället aktiveras. En anledning till ändringen är att redovisningsprincipen överensstämmer med den amerikanska principen och att IASB som målsättning har haft att minska antalet alternativa redovisningsprinciper.

Annual Improvements Project

IASB har utvecklat en process som ska hantera mindre ändringar av utgivna standarder. Exempelvis att rätta till inkonsekvenser mellan standarder och att lägga till förtydliganden där IASB finner det lämpligt. IASB kommer löpande att diskutera och besluta om ändringar i standarderna. I oktober varje år är det tänkt att de ska publicera ett utkast till en samlingsvolym med de föreslagna ändringarna. Utkastet sänds sedan ut på remiss och svarstiden är satt till 90 dagar. I april varje år kommer sedan en fastställd samlingsvolym att publiceras. Ändringarna träder slutligen i kraft den 1 januari påföljande år.

IFRIC 11 – IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna

Tolkningsuttalandet ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjats den 1 mars 2007 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Tolkningsuttalandet tillämpas retroaktivt. Tolkningsuttalandet antogs av EU den 1 juni 2007. I tolkningsuttalandet klargörs att om moderbolaget direkt ger anställda i ett dotterföretag rätt till moderbolagets egetkapitalinstrument så ska transaktionen i dotterföretaget klassificeras som en ”egetkapitalinstrument reglerad” transaktion. En förutsättning är att transaktionen klassificeras på samma sätt i moderföretagets koncernredovisning. När ett dotterföretag ger sina anställda rätt till egetkapitalinstrument i moderföretaget klassificeras transaktionen i dotterföretaget som en kontantreglerad transaktion.

Tolkningsuttalandet slår vidare fast att i följande fall betrakta transaktioner som ”egetkapitalinstrument-reglerade”:

  1. Ett företag som utfärdar egna egetkapitalinstrument till anställda och antingen väljer eller tvingas att köpa dessa från en annan part för att kunna fullfölja sina åtaganden.
  2. Ett företag eller dess aktieägare utfärdar egna egetkapitalinstrument till anställda och aktieägarna levererar egetkapitalinstrumenten till de anställda.

IFRIC 12 Service Concession Arrangements

Tolkningsuttalandet är ännu inte godkänt av EU. Om/när det godkänns ska tolkningsuttalandet tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2008 eller senare, tidigare tillämpning uppmuntras.

Tolkningsuttalandet behandlar hur koncessioner för samhällsservice ska redovisas hos operatören dvs det företag som slutit avtal med en enhet inom den offentliga sektorn att tillhandahålla viss samhällsservice. Koncessioner för samhällsservice är avtal där ett privat företag ansvarar för konstruktion alternativt kvalitetshöj ande åtgärder samt drift och underhåll av en infrastrukturtillgång som används för samhällsservice, exempelvis en väg, en järnväg eller en bro. I de fall operatören erhåller intäkter för att den tillhandahåller service ska dessa redovisas enligt IAS 18. I de fall operatören arbetar med konstruktion och kvalitetshöjande åtgärder ska intäkterna redovisas i enlighet med IAS 11.

IFRIC 12 anger att om operatören har en ovillkorlig avtalsmässig rätt att erhålla pengar eller andra finansiella tillgångar direkt från enheten inom den offentliga sektorn, ska tillgången redovisas som en finansiell tillgång i enlighet ned IAS 32, IAS 39 samt IFRS 7. Om operatören istället har en rätt att debitera användarna för samhällsservicen redovisas tillgången som en immateriell tillgång enligt IAS 38.

IFRIC 13 Customer Loyatty Programmes

Tolkningsuttalandet är ännu inte godkänt av EU. Om/när det godkänns ska tolkningsuttalandet tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2008 eller senare, tidigare tillämpning uppmuntras. Uttalandet är omdiskuterat och det har kritiserats för valet av redovisningsmetod.

Tolkningsuttalandet behandlar försäljningstransaktioner inom ramen för s.k. lojalitetsprogram exempelvis flygbolagens bonusprogram. Uttalandet omfattar tillgodohavanden som kunden kan lösa in mot fria varor eller tjänster eller rabatt på varor eller tjänster.

IFRIC anser att lojalitetspremier är separat identifierbara varor och tjänster som kunden underförstått har betalat för. Inkomsten från en kunds första köp ska delas upp i två delar:

  1. En del återspeglar värdet av de varor eller tjänster som levererats vid köpet -intäktsredovisas vid försäljning.
  2. Den andra delen återspeglar värdet av den belöning som kunden senare ska få – redovisas som en skuld tills företaget uppfyllt sina förpliktelser och därefter intäktsredovisas den.

Fördelningen mellan dessa två komponenter ska göras utifrån det verkliga värdet på lojalitetspremien d.v.s utifrån det värde som lojalitetspremien skulle ha haft om den sålts separat. Vid beräkningen av intäkten från lojalitetspremien ska företaget uppskatta hur stor del av kunderna som kommer att utnyttja sin premie.

IFRIC 14 – IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their interaction

Tolkningsuttalandet ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten förutsatt att tolkningsuttalandet är godkänt av EU. EU förväntas godkänna tolkningsuttalandet i december 2007.

Tolkningsuttalandet behandlar frågan kring fondering för att trygga pensionsutfästelser enligt en förmånsbestämd plan och specifikt hur krav på viss fondering samverkar med IAS 19 och dess tak för en förmånsbestämd tillgång.

  • [1]

    IASB:s term är ”operating segment” som ännu inte fått någon officiell svensk översättning

  • [2]

    I de nya standarderna har benämningen ”non-controlling interest” ersatt den tidigare benämningen ”minority in terest”. I denna artikel har vi valt att, i avvaktan på en officiell svensk översättning av ”non-controlling interest”, använda de inarbetade svenska benämningarna minoritetsintresse och minoritetsaktieägare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%