Balans nr 12 2007

Undantag från att upprätta koncernredovisning

Kretsen dotterföretag som slipper upprätta koncernredovisning är utvidgad

I år har reglerna ändrats – undantaget har utvidgats – så att moderföretag som även är dotterföretag till företag utanför EU inte alttid behöver upprätta koncernredovisning. För det första har kravet tagits bort som innebär att det överordnade moderföretaget som upprättar koncernredovisningen måste lyda under lagstiftning i en stat inom EES. För det andra har lagtexten ändrats så att det framgår att koncernredovisning ska ha upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har tillkommit i enlighet med sjunde direktivet (83/349/EEG) eller ”på likvärdigt sätt” (ÅRL 7:2).

I denna artikel redogör Johanna Fellman och Thomas Jansson för vad som avses med på likvärdigt sätt och vad detta undantag konkret kan komma att innebära.

I Sverige är Bolagsverket den första instans som kommer att ta ställning till frågan om koncernredovisning, upprättad av överordnat företag – som inte är upprättad enligt sjunde direktivet – uppfyller kraven för undantag i samband med godkännandet av årsredovisningshandlingar. Framförallt dotterföretag till amerikanska företag som upprättar koncernredovisning enligt US GAAP, förebereder nu förfrågningar till Bolagsverket. De vill utröna hur verket ställer sig till US GAAP ur likvärdighetssynpunkt.

Det tycks finnas olika uppfattningar om i vilken utsträckning undantaget får användas vid tillämpning av andra redovisningsprinciper än IFRS. I FAR Info nr 5 2007 framgick att ”Ändringarna [avseende EG:s prospektregler] får anses innebära att redovisningsprinciperna i alla fall i Japan, Kanada och USA är likvärdiga med EG-antagna IFRS ”. Detta är enligt vår uppfattning ett alltför förenklat synsätt som kan visa sig vara direkt missvisande. Redovisningsprinciperna i dessa tre länder är till vissa delar mycket olika redovisningsprinciper under sjunde direktivet.

Hur ska likvärdigt tolkas?

Enligt propositionen 2005/06:116 ska vad som anses vara på likvärdigt sätt bedömas från fall till fall. En utgångspunkt är att en svensk koncerns verksamhet måste komma till uttryck i det överordnade företagets koncernredovisning, enligt principer som nära överensstämmer med hur den skulle ha presenterats i en svensk redovisning. Undantaget är framförallt avsett att kunna utnyttjas om det överordnade moderföretaget upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS.

En närmare definition saknas av ”på likvärdigt sätt” både i svensk rätt och i sjunde direktivet, där undantaget kommer ifrån. Begreppet likvärdigt som på engelska uttrycks som equivalent finns dock mer ingående behandlat i arbetet som pågår om likvärdighet till följd av EU:s Öppenhetsdirektiv (2004/109/EG) och Prospektdirektiv (2003/71/EG). Arbetet har formellt inget samband med undantaget för ett moderföretag som är dotterföretag att upprätta koncernredovisning, men det är så näraliggande att det kan ge vägledning.

I kommissionens beslut (2006/891/ EG) som berör Öppenhetsdirektivet visar det sig att under övergångsperioden fram till räkenskapsåret som inleds den 1 januari 2009 accepteras att företag med hemvist utanför EU – som är emittenter av värdepapper på reglerade marknader inom EU – kan få sin koncernredovisning accepterad även om de inte upprättat redovisningen enligt IFRS. Detta gäller ifall något av följande kriterier är uppfyllda:

  1. ett uttalande lämnas i noterna att de finansiella rapporterna överensstämmer med IFRS,
  2. de finansiella rapporterna har upprättats i enlighet med god redovisningssed i US A, Japan eller Kanada, eller
  3. de finansiella rapporterna har upprättats i enlighet med god redovisningssed i tredje land, utöver de ovan nämnda, och tre specifika kriterier uppfylls.

Arbete pågår nu inom EU med att undersöka vilka tredjelands (land som inte tillhör EU) redovisningsprinciper som ska anses vara likvärdiga med IFRS och därmed får tillämpas efter övergångsperioden (för koncernredovisning upprättad av emittenter av värdepapper på reglerade marknader inom EU).

Definition av likvärdighet

Definitionen av likvärdighet i detta sammanhang kommer att fastställas av EU-kommissionen före den 1 januari 2008. Senast sex månader före den 1 januari 2009 kommer de sedan att göra en övergripande bedömning över likvärdigheten mellan IFRS och redovisningsprinciper i tredje land. Till sin hjälp har Kommissionen engagerat CESR (Europeiska värdepapperstill-synskommittén), som har lämnat följande förslag till definition av equivalence:

”For equivalence’s purposes, investors should be able to make a similar decision irrespective of whether they are provided with financial statements based on IFRS or on third country GAAP.”

Det är intressant att notera att kommissionen i en rapport till Europaparlamentet i juli 2007 har uttalat följande angående dennitionsförslaget: ”... CESR explained that equivalent does not mean identical. CESR envisaged that some differences between third country’s GAAP and IAS/IFRS would not give rise to differing investment decisions. As a starting point, the Commission considers that such a definition provides appropriate criteria for defining equivalence.”

Tolkning av likvärdighet i Storbritannien

I Storbritannien har det i tolkningen UITF Abstract 43 konstaterats att redovisning som har upprättats enligt IFRS alltid uppfyller kravet på likvärdigt med sjunde direktivet. Detta gäller fram till att EU inte antar en standard eller tolkning på grund av att det bryter mot något EU-direktiv. Vidare framgår att koncernredovisning upprättad i enlighet med us GAAP i normalfallet accepteras som likvärdig, men att det i vissa fall kan finnas så väsentliga skillnader att likvärdighet inte är möjlig.

När undantaget kan tillämpas

US GAAP och IFRS är till stora delar mycket lika. Det finns dock en del områden där det kan uppstå så väsentliga skillnader att redovisning enligt US GAAP inte uppfyller en definition om likvärdighet, som beskrivits i propositionen eller definieras av CESR.

Varje företag som vill få tillämpa undantaget från att upprätta koncernredovisning måste, enligt vår uppfattning, göra en ingående analys för att visa och motivera varför de anser att likvärdighet råder i deras fall. Vår bedömning är att i normalfallet är US GAAP och IFRS att anse som likvärdiga, men att det finns fall, då skillnader är väsentliga och undantaget därför inte kan tillämpas.

Johanna Fellman och Thomas Jansson KPMG Financial Reporting Advisory Services

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%