”Redovisningskonsulter och revisorer är till stor hjälp”

Kriminalinspektör Marianne Cronebäck vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, tar ofta hjälp av redovisningskonsulter för att ta fram fakta om ett företag vid misstanke om ekobrott. I många fall leder kontakten till bedömningen att det inte handlar om ett brott.

När ekorevisorn har gjort de ekonomiska utredningar som krävs och skrivit ett PM lämnas ärendet oftast över till en kriminalinspektör som arbetar vidare med fallet. Han eller hon förbereder och håller förhör med misstänkta personer och vittnen och sammanställer slutligen utredningsmaterialet i ett förundersökningsprotokoll. Under arbetets gång förs en kontinuerlig dialog mellan ekorevisorn och kriminalinspektören. Det händer också att ekorevisorn sitter med vid förhör när det handlar om komplicerade bokföringsbrott för att kunna ställa bokförings tekniska frågor.

Marianne Cronebäck är kriminalinspektör vid Ekobrottsmyndigheten, EBM. Hon säger att revisorer och redovisningskonsulter är till stor hjälp i arbetet med att utreda ett ärende och bedöma om ett brott har begåtts. För varje år som går blir revisorerna allt bättre på att anmäla misstanke om brott.

– Revisorerna känner till sin roll mycket väl, konstaterar hon.

Hon vill dock uppmana revisorerna att vara mer utförliga i sina ingångsanmälningar, exempelvis informera om vilka åtgärder som vidtagits. Detta skulle underlätta och snabba på hanteringen av ärendet, menar hon.

Marianne Cronebäck kontaktar ofta den redovisningskonsult som anlitats av det aktuella företaget för att reda ut om det skett några missförstånd och höra hur dialogen mellan företaget och konsulten har förts.

– Det är ofta en hel del som klarnar vid kontakten med redovisningskonsulten, säger Marianne Cronebäck.

I flera fall leder samtalet med redovisningskonsulten till bedömningen att det inte har begåtts något brott.

Redovisningskonsulternas anteckningar från kontakter med klienterna kan vara mycket värdefulla för en utredning.

– Något som gör mig glad är bokförare som verkligen har koll på vad de har sagt. Till exempel vilka företrädare för bolaget man har pratat med och vilket datum kon takten har skett. Konsulten kan till exempel ha pratat med någon som utgett sig för att vara ägare till företaget, men när man undersöker detta vidare så visar det sig att så inte är fallet, säger Marianne Cronebäck.

Hon betonar att EBM inte är ute efter att sätta dit redovisningskonsulterna för eventuella misstag de har gjort, utan att syftet är att ta fram uppgifter som talar för respektive mot den misstänkte.

– Det är ju inte heller redovisningskonsultens roll att ifrågasätta kunden, men om något verkar skumt så är det bra att göra anteckningar, säger hon.

Såväl revisorer som redovisningskonsulter får beröm för sin samarbetsvilja.

– De flesta hjälper gärna till. Det ligger väl i yrkets natur.

Information är ett bra sätt att förebygga ekobrott, enligt Marianne Cronebäck. Framför allt när det gäller så kallade oaktsamhetsbrott. Därför är det mycket viktigt att revisorer och redovisningskonsulter klargör för sina klienter vad som gäller och informerar dem om att de riskerar att hamna hos EBM om de slarvar och bryter mot lagen.

Marianne Cronebäck ser bekämpningen av ekobrott som en viktig del av en fungerande samhällsstruktur.

– Har vi inte en effektiv kontrollverksam het när det gäller ekonomisk brottslighet så får vi fler våldsbrott. Det finns ett samband. Möjligheten att tjäna pengar på bekostnad av andra gör att människor far illa, säger hon.

Pernilla Halling

Penningtvätt

En utredning om penningtvätt och terrorismfinansiering lämnar sitt slutbetänkande i månadsskiftet mars/april – efter denna tidnings pressläggning. Utredningen har sett över hur arbetet på detta område kan effektiviseras samt hur EG:s tredje penningtvättsdirektiv kan implementeras i svensk lagstiftning.

– En nyhet är att alla verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagens krav på att kontrollera sina kunder och vid misstanke rapportera till finanspolisen nu kommer att omfattas av tillsyn, förklarar Vibeke Sylten, sekreterare i utredningen.

Revisorsnämnden har hittills haft tillsynsrollen vad gäller revisorer och penningtvättslagen. Sedan 2005 – när lagen kom att omfatta även revisorer – har inte ett enda penningtvättärende inkommit till Revisorsnämnden.

Kontrollen (från identifiering till uppföljning) föreslås bli mer detaljreglerad. Allt i linje med att rätta till de brister i det svenska systemet som Financial Action Task Force (FAFT) påpekade i en utredning som offentliggjordes förra året.

För revisorernas del framgår det redan av utredningsdirektivet att 24-timmars-regeln (att revisorn inte får röja påbörjad granskning) slopas. Här är det EU som kräver en förändring. Per Eskilsson, Revisorsnämnden, har deltagit i utredningen som expert. Han påpekar att det i direktivet slås fast att den nya penningtvättlagen ska omfatta även icke-kvalificerade revisorer ”som utför en yrkesmässig revision”.