Balans nr 2 2008

Förväntningsgapet: Förväntningsgapet engagerar studenter

Förväntningsgapet är en fråga som engagerar ekonomistudenterna vid landets högskolor och universitet. Balans har läst ett antal c- och d-uppsatser som har skrivits i ämnet de senaste åren. Några författare har inriktat sig på hur förväntningsgapet ser ut inom storbolagssfären respektive småbolagssfären och andra har valt att fokusera på förväntningsgapet inom bankvärlden. Ett annat exempel på ansats är massmedias roll i sammanhanget.

Hur kan ett förväntningsgap minskas mellan revisor och klient med en förbättrad kommunikation?

Uppsatsen är skriven av Sari Hyvärinen och Malin Karlsson vid Luleå tekniska universitet.

I denna d-uppsats från 2006 undersöks hur kommunikationen mellan revisorn och kunden fungerar. Författarna söker även svar på hur förväntningsgapet kan minskas med avseende på revisorernas kommunikationsmetoder och klientens uppfattning om revisorsrollen.

Uppsatsen bygger på en fallstudie där företagare och revisorer i bolag av olika storlek har intervjuats.

Slutsatsen är att det finns ett förväntningsgap när det gäller kommunikation mellan revisorer och företagare. Vidare visar svaren från företagarna att de har bristande kunskaper om vad revisorsrollen innebär. Flera företagare önskar att revisorn tar fler initiativ i kommunikationen.

Vad påverkar förväntningsgapet? – en komparativ studie av förväntningsgapet mellan revisorn och företagsledningen i stora respektive små företag

Uppsatsen är skriven av Angela Jansson, Emma Mauritzon och Marie Nordström vid högskolan i Kristianstad.

I denna c-uppsats från 2004 undersöks huruvida företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt beroende på om det är ett stort eller ett litet företag.

I undersökningen ingår sju företag som har fått svara på ett antal frågor. Resultatet visar att de små företagen har större förväntningar på revisorn än de stora företagen samt att förväntningsgapet är större bland de små företagen. De små företagens förväntningar överstiger vad som ingår i revisorns uppgifter. Men genom att revisorn bistår med tjänster som går utöver dennes arbetsuppgifter överbryggs förväntningsgapet delvis och ett så kallat dynamiskt förväntningsgap uppstår. Dock finns en del av förväntningsgapet kvar i och med att revisorn inte möter alla de förväntningar som företagsledningen har, bland annat på grund av kravet på oberoende.

Vilka förväntningar har banken på revision?

– En fallstudie om förväntningsgapet inom revision

Uppsatsen är skriven 2005 av Therese Holm och Mikael Norgren vid Luleå tekniska universitet.

Syftet med denna d-uppsats är att redogöra för bankernas förväntningar på revision, identifiera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och banker samt förklara orsakerna till ett eventuellt förväntningsgap.

Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjänstemän har intervjuats.

Resultatet tyder på att det existerar ett förväntningsgap och att dess orsak främst beror på att bankerna har för höga förväntningar på revisionen. De höga förväntningarna beror, enligt författarna, bland annat på att bankerna inte fullt ut förstår revisionens innehåll. Svaren visar att bankernas uppfattning om vad revision innebär överstiger föreskriven revisionsstandard.

Förväntningsgapet – massmedias inverkan på förväntningarna mellan klienter och revisorer

Uppsatsen är skriven av Mikael Johansson och Henrik Lindberg vid högskolan i Borås.

Syftet med denna c-uppsats från 2007 är att undersöka massmedias påverkan på förväntningsgapet mellan kunder och revisorer. Undersökningen bygger bland annat på djupintervjuer med företagare och revisorer.

Slutsatsen är att massmedia kan påverka förväntningsgapet på flera olika sätt. Genom att påverka hur yrkesroller utövas, vad som anses vara viktigt och vilka beslut som tas kan massmedia forma de värderingar och attityder som ligger till grund för klientens förväntningar.

Av svaren framkommer även att den lokala pressens nyhetsrapportering upplevs som viktigare att följa än nyhetsrapporteringen i rikstäckande tidningar och att lokalpressen därför påverkar i högre grad. Enligt författarna kan detta dessvärre medverka till att förväntningsgapet ökar i och med att de lokala skribenterna kan antas ha sämre kunskaper om revision än fackreportrar på de rikstäckande medierna.

Existerar ett förväntningsgap?

– Företagets och revisorns upplevda nytta med revision

Uppsatsen är skriven av Anna Ericksson och Petra Forsberg vid Handelshögskolan i Göteborg.

Syftet med denna d-uppsats från 2004 är att skapa förståelse för huruvida ett förväntningsgap existerar mellan företaget och revisorn och att i så fall besvara varför det existerar samt hur det skulle kunna minskas. I undersökningen intervjuas fem företagsledare inom företag med fler än 200 anställda och tre revisorer som granskar storbolag. Företagsledarna och revisorerna har i stort sett samma uppfattning av revisionens nytta och slutsatsen blir därmed att det inte existerar något förväntningsgap. Däremot gör författarna tolkningen att företagsledarnas syn inte alltid representerar synen i företaget som helhet, eftersom många anställda inom företaget verkar sakna kunskap om revisorns roll och revisionens betydelse.

Uppdragsbrev – ett sätt att reducera förväntningsgapet mellan revisor och klient?

Uppsatsen är skriven av Rebecca Philipson och Emelie Boija vid Luleå tekniska universitet.

I denna d-uppsats från 2007 undersöks uppdragsbrevets betydelse för att minska förväntningsgapet. Undersökningen baseras på intervjuer med 20 revisorer på små byråer och 20 revisorer på stora byråer.

Resultatet visar att revisorer på storbyråer är mer positivt inställda till uppdragsbrevets betydelse för att minska förväntningsgapet jämfört med revisorerna på de små byråerna. Ett av de viktigaste syftena med uppdragsbrevet var att minska förväntningsgapet – en åsikt som delas av revisorer på små respektive stora byråer. Storbyrårevisorerna tillmäter uppdragsbrevet större betydelse för att minska förväntningsgapet än småbyrårevisorerna som hellre använder sig av andra sätt för att minska förväntningsgapet.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%