Balans nr 2 2008

IFRS 7 – standard med nya upplysningskrav

Kvantitativ och kvalitativ riskinformation ska tillämpas av alla noterade

IFRS 7 förändrar gamla upplysningskrav från IAS 30 och IAS 32 och lägger till ytterligare väsentliga krav på upplysningar. Många av dessa måste först fångas upp i den interna rapporteringen eller i redovisningssystemet. Jenny Andersson går i den här artikeln igenom vad som kommer att förändras med den nya standarden.

IASB, International Accounting Standards Board, fortsätter att bjuda på utmaningar, denna gång i form av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. IFRS 7 är obligatorisk för alla noterade företag (koncern och moderbolag), samt för alla företag som tillämpar FFFS 2006:16 eller FFFS 2006:17 fr.o.m. 1 januari 2007.

Ett syfte med IFRS 7 är att ta bort onödigt betungande och överlappande upplysningskrav. Ett annat syfte med IFRS 7 har varit att samla alla upplysningskrav avseende finansiella instrument för olika typer av företag. Den nya standarden ska tillämpas av både finansiella och icke-finansiella företag, vilket blir en utmaning då en del upplysningar kan upplevas som mer tillämpliga för en bank än för ett icke-finansiellt företag. Många upplysningskrav i IFRS 7 känns igen sedan tidigare, då IFRS 7 ersätter IAS 30 och IAS 32 beträffande upplysningskrav. Delar av IAS 32 finns kvar under namnet IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Upplysningarna syftar till att förbättra genomlysningen av företags användning av finansiella instrument och de finansiella risker som finns. Detta ska underlätta för investerare att bedöma hur viktiga de finansiella instrumenten är för bolagets resultat, ställning och förmåga att generera framtida kassaflöden samt för att bedöma hur företaget hanterar risker förknippade med dessa instrument. Ett företags ledning bör därför noga överväga de upplysningar som lämnas för att försäkra sig om att den information som presenteras är relevant och ger en rättvisande bild av vad företaget gör.

IFRS 7 förändrar gamla upplysningskrav från IAS 30 och IAS 32 och lägger till ytterligare väsentliga krav på upplysningar. Upplysningskravet om kvantitativ och kvalitativ riskinformation är exempel på ett nytt angreppssätt och kräver en genomgång av riskupplysningarna.

Nyheter

Vid en genomgång av IFRS 7 står det klart att det är relativt många nya upplysningar som ska lämnas, och dessa måste först fångas upp i den interna rapporteringen eller i redovisningssystemet. Huvudområden där förändringar skett i IFRS 7 är främst följande:

  1. Redovisningsprinciper
  2. Värderingskategorier
  3. Upplysningar om de poster som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen
  4. Säkringsredovisning
  5. Kvalitativa upplysningar om risk
  6. Kvantitativa upplysningar om risk
  7. Upplysningar om kapital

Redovisningsprinciper

I Vägledningen till tillämpning av IFRS 7 anges att redovisningsprinciperna även kan omfatta upplysningar om vilka kriterier som ligger till grund för klassificering av finansiella tillgångar och skulder, som ”Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” och ”Finansiella tillgångar som kan säljas”. Vägledningen anger också att upplysning om när ett avsättningskonto används för att minska det redovisade värdet på finansiella tillgångar som skrivits ner pga. kreditförluster bör anges.

Värderingskategorier

Tidigare har upplysningar endast krävts per klass [1] , men nu ska även beloppsuppgifter lämnas uppdelat på värderingskategori enligt IAS 39. Uppgift ska dels lämnas om redovisade värden, dels om nettovinst eller nettoförlust per värderingskategori.

Upplysningar om de poster som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen

Om företaget har identifierat en lånefordran, annan fordran eller en finansiell skuld som tillhörig värderingskategori ”Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen”, har upplysningskraven utökats. Bland annat ska upplysning lämnas om hur stor del av förändring i verkligt värde som avser förändring i kreditrisk samt vilken metod som använts för att beräkna värdet av denna komponent. Att göra denna typ av uppdelning kräver troligtvis systemstöd, framförallt om det avser ett stort antal poster. Denna upplysning ger investerare och analytiker tillgång till viktig information om kreditkvaliteten på företagets investeringar. För skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen innebär detta upplysningskrav att investerare får information om hur företagets egen kreditvärdering påverkar värdet på låneskulder, utgivna obligationer etc.

Säkringsredovisning

Många företag behöver förtydliga sina beskrivningar av tillämpad säkringsredovisning så att de säkrade riskernas karaktär tydligt framgår samt att beskrivning lämnas om de finansiella instrument som är identifierade som säkringsinstrument och deras verkliga värden. Dessutom är kraven på upplysningarna om säkringsredovisning mer omfattande än tidigare, framförallt beträffande kassaflödessäkring. Utöver detta har det även tillkommit nya beloppsmässiga upplysningskrav såsom upplysning om ineffektivitet i kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet. Upplysning ska också lämnas om vinst/förlust avseende både säkrad post och säkringsinstrument i säkring av verkligt värde.

Kvalitativa upplysningar om risk

Kvalitativa upplysningar om risk ska lämnas för varje typ av risk, dvs. kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. Upplysningarna ska omfatta beskrivning av exponeringen för risk och dess uppkomst, företagets mål, principer och metoder för att hantera risk samt metoder för att mäta risken. Till stor del motsvaras upplysningskraven i IFRS 7 av vad som återfinns i IAS 32, däremot tillkommer i IFRS 7 upplysningskrav om t.ex. metoder för att hantera risk.

En nyhet är att upplysningarna som rör finansiella risker antingen kan lämnas i de finansiella rapporterna eller införlivas genom hänvisning till andra rapporter i de finansiella rapporterna. Exempelvis kan detta ske i ledningens kommentarer eller riskrapportering, som finns tillgängliga för användarna av de finansiella rapporterna på samma villkor och vid samma tidpunkt. Det förutsätts dock att avsnittet placeras i den del av årsredovisningen som blir föremål för revision av revisorerna. Mot bakgrund av de krav som finns sedan tidigare på upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer i förvaltningsberättelsen kan det finnas skäl att integrera upplysningar om finansiella risker enligt IFRS 7 med riskavsnitten i förvaltningsberättelsen.

Kvantitativa upplysningar om risk

Sammanfattande kvantitativa uppgifter om företagets exponering för varje typ av risk ska lämnas och dessa upplysningar ska grunda sig på den information som internt rapporteras till nyckelpersoner i ledande ställning inom företaget. Utöver detta finns även minimiupplysningskrav (för exempel se följande stycken) för de olika riskerna. Från de lämnade upplysningarna ska koncentrationer av risker framgå.

En av nyheterna i IFRS 7 är kravet på känslighetsanalys som ska utvisa hur resultatet och det egna kapitalet skulle ha påverkats av rimligt möjliga förändringar i den relevanta marknadsrisken. Marknadsrisk omfattar inte bara valuta- och ränterisk utan kan även omfatta t.ex. aktieprisrisk, elprisrisk och råvaruprisrisk.

När det gäller upplysningar om likviditetsrisk skiljer sig kraven i IFRS 7 genom att löptidsanalys som visar återstående kontraktstid till förfall endast ska lämnas avseende finansiella skulder tillsammans med en analys av hur företaget hanterar den likviditetsrisk som löptidsanalysen påvisar. De stora nyheterna för icke-finansiella företag gäller kreditrisk och det är på denna punkt som det tydligast framgår att IFRS 7 ska tillämpas av både finansiella och icke-finansiella företag. Upplysningarna har blivit mer omfattande och det är påtagligt att för de icke-finansiella företagen innebär IFRS 7 en rad nya upplysningskrav. Upplysningskraven när det gäller kreditrisk har utökats, med krav på mer detaljerade upplysningar om kreditkvalitet på tillgångar som varken är förfallna eller nedskrivna per balansdag. Dessutom ska även en åldersanalys lämnas avseende de finansiella tillgångar som är förfallna, men ej nedskrivna. Analys ska också lämnas om de finansiella tillgångar som är individuellt bestämda och nedskrivningsbara på balansdagen. Utöver detta tillkommer t.ex. beskrivning av säkerheter och andra kreditförstärkningar.

Upplysningar om kapital

Införandet av IFRS 7 medför också förändringar i IAS 1 där upplysningskrav tillkommit om företags hantering av kapital Upplysningskraven omfattar både kvalitativa och kvantitativa upplysningar, t.ex. vad företaget definierar som kapital. Dessa upplysningskrav saknar motstycke i tidigare regelverk och ställer helt nya krav på upplysningar om strategi, mål etc. för företagets kapital, vilket även omfattar eventuella externa kapitalkrav.

Utmaningar

Hur stor påverkan IFRS 7 får på ett företags upplysningar om finansiella instrument är t.ex. beroende av hur omfattande användningen av finansiella instrument är, hur många värderingskategorier som används och om säkringsredovisning tillämpas. Hur svårt det är att fånga upp den information som behövs för de nya upplysningskraven beror t.ex. på företagets struktur och till vilken grad hanteringen av finansiella instrument är centraliserad, rapporteringsstruktur och omfattning av finansiella instrument.

Förutom att IFRS 7 innebär både nya och förändrade upplysningskrav finns det företag som inte har levt upp till kraven i IAS 32. Den viktigaste utmaningen är dock att IFRS 7 ställer nya krav på upplysningar som leder till att förändringar behöver göras i system, rapporteringspaket och rutiner för att kunna ta fram och aggregera nödvändig information. En annan utmaning för företagen är att ta fram jämförande information för 2006 för de nya upplysningskraven.

Ett vanligt tillvägagångssätt i arbetet med implementering av IFRS 7 har varit att:

  1. identifiera skillnader mot tillgänglig information och vad som krävs enligt IFRS 7,
  2. analysera de nya kraven på information och ta fram proformaupplysningar,
  3. identifiera åtgärder för att överbrygga skillnaderna.

Företag som i god tid har påbörjat sitt arbete med införandet av IFRS 7 har underlättat sitt årsredovisningsarbete genom nödvändiga förändringar i koncernrapportering/inrapporteringen, att ta fram förslag på hur upplysningarna ska se ut, samt ta fram jämförande information för 2006. På så sätt har de undvikit risken för kostsamma sista-minuten-åtgärder. De senare riskerar dessutom att resultera i sämre kvalitet i upplysningarna.

IFRS 7 innebär inte samma genomgripande förändring som införandet av IAS 39 innebar, men den kommer inte att gå obemärkt förbi i årsredovisningsarbetet.

Jenny Andersson är verksam vid KPMG:s specialistenhet Financial Risk Management.

  • [1]

    Ett företag ska gruppera finansiella instrument i klasser som är lämpliga med hänsyn till slaget av lämnade upplysningar och med beaktande av instrumentens karaktär. Klasser skiljer sig, sålunda, från de kategorier av finansiella instrument som anges i IAS 39 (som definierar hur finansiella instrument värderas och när förändringar i verkligt värde redovisas).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%