Innehåll

Balans nr 2 2008

Debatt: ”Viktigt att vi håller oss till sakfrågan”

Den 2 oktober 2007 publicerade Riksrevisionen granskningsrapporten ”Oegentligheter inom bistånd”. Jag har med intresse följt den debatt som vår granskning startade. Jag har också känt mig föranledd att kommentera vissa inslag som inte tagit sin utgångspunkt i vad som faktiskt framfördes i rapporten.

Före mitt uppdrag som riksrevisor var jag under ett antal år ordförande för Revisorsnämnden. Jag har därför med särskilt intresse följt kommentarer med anledning av vår kritik angående de så kallade ”revisionsintygen”. Dessa intyg och inte minst det granskningsarbete som ligger till grund för dessa utgör en mycket viktig del av Sidas interna kontroll av biståndet. Revisionsintygen angav att revisorerna hade följt ”god revisionssed” i sin granskning. I rapporten riktade jag kritik mot Sida för att deras revisionsinstruktioner kunde tolkas som en begränsning av revisorns arbete. Jag konstaterade också en otydlighet i dialogen mellan Sida och de svenska revisorerna när det gällde de aktuella uppdragen.

I Balans nr 12/2007 kommenterade FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström och chefsjurist Urban Engerstedt vår granskning. Här framfördes att den granskning som legat till grund för de aktuella revisionsintygen ”genomförts enligt instruktion” och inte ”enligt god revisionssed i vanlig mening”. Dan Brännström och Urban Engerstedt anger också att det är ”Sida som, trots påpekanden, formulerat revisorsintyget”. Min uppfattning är att begreppet ”god revisionssed” har ett konkret innehåll och att det är revisorn och ingen annan som ansvarar för vad denne skriver under, även om detta gäller ett intyg.

Även sida har genom Lotta Sandö framfört synpunkter i frågan (Balans nr 1/2008). Hon skriver att ”revisorshandledningen stärker kravet på revisorer ytterligare, snarare än lättar på kravet på god revisionssed”. Lotta Sandö anger också att Sida avser att lämna över handledningen till Revisorsnämnden för yttrande och om Revisorsnämnden anser att handledningen skickar fel signaler till revisorerna så kommer Sida att förtydliga denna. Enligt Sandö har Riksrevisionen missförstått innebörden av Sidas revisionshandledning.

Jag kan inte se annat än att Sida och FAR SRS genom sina kommentarer i Balans faktiskt redovisar olika syn på innebörden av revisionsuppdraget. Jag vill därför citera vad Riksrevisionen faktiskt skrev i rapporten. ”Revisorerna ska enligt Sidas avtal inte bara följa god revisionssed utan också Sidas egna revisionsinstruktioner. De senare är utformade på ett sådant sätt att de kan tolkas som en begränsning av revisorns arbete till enbart dokumentgranskning.” ”Det finns vidare en otydlighet i dialogen mellan Sida och de svenska revisorerna när det gäller att ge och ta emot beställning av ett uppdrag och i avgivandet och mottagandet av revisorsintygen.”

Jag har för övrigt själv lämnat granskningsrapporten till Revisorsnämnden och även rekommenderat nämnden att i sin tillsyn uppmärksamma revisionsnära tjänster som avrapporteras i form av revisorsintyg. Jag ser fram emot nämndens yttrande till Sida i frågan.

Dan Brännström och Urban Engerstedt frågar sig vidare: ”Vad handlar detta egentligen om? Gillar man inte frivilligorganisationernas viktiga arbete?” Jag kan inte nog betona att Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och givetvis inte har någon annan uppfattning än riksdagen om vikten och betydelsen av frivilligorganisationernas arbete. Vi genomför våra granskningar med riksdagens intentioner för ögonen. De medel som riksdagen har tilldelat för dessa ändamål ska också nå de målgrupper som har angivits.

Riksrevisionen har funnit att det förekommer fel och brister i den interna kontrollen av dessa biståndsmedel. Fel och brister som i förlängningen kan riskera förtroendet för biståndsverksamheten. Genom att förbättra den interna kontrollen kan förtroendet för denna oerhört viktiga verksamhet stärkas. Jag tror också att det är av vikt att vi i den fortsatta diskussionen håller oss till sakfrågan och vad vår rapport handlar om nämligen hur vi kan säkerställa en bra intern kontroll i biståndsverksamheten.

Lennart Grufberg är en av tre riksrevisorer som är verksamma vid Riksrevisionen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%