Balans nr 3 2008

Koden fortfarande längre än den behöver vara

Kommentar till förslag på förändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Skärpta regler för valberedningar är den största förändringen i förslaget till reviderad bolagsstyrningskod som presenterades den 1 februari. Efter en kort remissrunda är avsikten att koden från 1 juli ska börja gälla för samtliga cirka 320 börsbolag. Men, kommenterar Carl Svernlöv, ”koden är fortfarande längre och mer svåröverskådlig än den behöver vara”.

I samband med översynen av koden passar man på att göra vissa förändringar och förtydliganden baserat på dryga två och ett halvt års erfarenhet av tillämpning av koden i de större börsföretagen. Antalet regler i den nya koden föreslås minska från 69 till 43, delvis genom att flera regler slås ihop. Ett antal regler har också förkortats och förenklats. Den nya koden har också fått en mer överblickbar struktur med färre överlappningar mot andra regler, framför allt börsernas. De anpassningar i form av s.k. anvisningar som gjorts till nuvarande kod har inkorporerats i det nya kodförslaget.

Valberedningens uppgifter

De huvudsakliga nyheterna i Kollegiets förslag rör reglerna om valberedningar, som skärps. Det anges nu klart att den enda uppgiften för valberedningen är att bereda stämmobeslut i val- och arvoderingsfrågor och att samtliga ledamöter ska tillvarata alla aktieägares intresse. En majoritet av valberedningen ska vara oberoende av bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna i bolagets valberedning ska vara oberoende av den största ägaren i bolaget. Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen får högst en av dessa vara beroende i förhållande till större ägare.

För styrelseledamöters oberoende införs samma regler som börsernas och för kriterier hänvisas till börsreglerna. Kravet på en extern styrelsesekreterare avskaffas.

Andra nyheter rör revisions- och ersättningsutskott, vars uppgifter alla bolag nu kan välja att låta styrelsen i sin helhet (förutom eventuella ledamöter ur bolagsledningen) utföra. Ny lagstiftning till följd av 8:e bolagsdirektivet kommer sannolikt att i framtiden påverka reglerna för revisionsutskott. Kollegiet avser dock att göra eventuella nödvändiga anpassningar när lagförslaget är klart.

Internkontrollrapporten blir lagstadgad när ändringarna i 4:e och 7:e bolagsdirektiven genomförs, sannolikt med krav på materiell revisorsgranskning. Koden hänvisar till denna lagstiftning – utan nuvarande hänvisning till FAR SRS och Svenskt näringslivs vägledning. Informationskravet i bolagsstyrningsrapporter blir utökat till att vid avvikelser omfatta en välgrundad förklaring samt vilken alternativ lösning som bolaget valt.

Inte nog med förenklingar

I andra sammanhang har jag framfört att de förenklingar och strykningar som gjorts i koden är ett klart steg i rätt riktning för att underlätta implementering och tillämpning, särskilt för mindre börsbolag som nu ska börja tillämpa koden. Dessa företag har ju inte nödvändigtvis den infrastruktur i form av stora interna jurist- och informationsavdelningar som de lite större bolagen har.

Jag har dock även påpekat att Kollegiet inte har gått så långt som man kunnat med att avskaffa eller förenkla alla regler som följer av lag, vilket har lett till att koden fortfarande är längre och mer svåröverskådlig än den behöver vara. Ett flertal av reglerna om styrelsen, dess ordförande och styrelseledamöterna framstår fortfarande som överflödiga mot bakgrund av att de huvudsakligen följer av lag och praxis.

Mot detta har Kollegiet, genom Per Lekvall, anfört att koden varken är eller bör vara något juridiskt regelverk och att praxis vad gäller exempelvis styrelsearbete ändrar sig från tid till annan. Kollegiets inställning bygger visserligen på ett vällovligt pedagogiskt syfte. Det måste dock hållas i åtanke att kodens tillämpning följer av noteringsavtal och i framtiden även av god sed på aktiemarknaden, vilket ytterst sett kan ge upphov till sanktioner för de företag som bryter mot koden, dvs. avviker från den utan (godtagbara?) förklaringar.

Liksom vilket annat regelverk som helst, ställer hotet om sanktioner krav på att individuella regler dels är tillräckligt klara för att det inte bara ska vara möjligt att tillämpa dem utan även att avgöra om en regelavvikelse skett. Vidare bör regler som direkt följer av lagstiftning undvikas i en självreglering som bygger på principen om följ eller förklara, för att inte ge intrycket att bolagen kan avvika från reglerna med en välmotiverad förklaring.

Utan att gå in i mer detalj kan nämnas den nya regeln 1.2 som föreskriver att kallelse och övrigt underlag till bolagsstämma ska ha sådan utformning och utges i sådan tid att bolagets aktieägare kan bilda sig en välgrundad uppfattning om de ärenden som ska behandlas. Menar Kollegiet att denna regel går utöver vad som redan följer av lag och att bolagen kan välja att avvika från den? En annan regel som är svår att se en avvikelse från är kravet i 5.2 om att styrelseledamot ska tillägna sig den kunskap om bolagets verksamhet, organisation, marknader m.m. som erfordras för uppdraget. Mot denna bakgrund skulle den slutliga reviderade koden tjäna på ytterligare en genomgång av enskilda regler med en vass blyertspenna.

På det hela taget är dock den kritik som kan riktas mot det nya förslaget tämligen marginell och förtar inte intrycket av att det nya kodförslaget är en klar förbättring och kommer att underlätta för de ca 220 ytterligare bolag som ska tillämpa den från halvårsskiftet.

Advokat, jur. dr Carl Svernlöv är verksam vid Baker & McKenzie advokatbyrå och författare till en bok om bolagskoden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%