Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Debatt: Utredningsförslaget är väl avvägt

Debatten går vidare om revisionspliktens avskaffande. På Balans hemsida har kommentarerna varit både positiva och negativa. Dan Brännström, FAR SRS, är kritisk till förslaget och skrev i Balans nr 4/2008 att utredningen föreslår en big bang som skapar kaos. ”Det är positivt för alla med efterfrågestyrd revision”, menade auktor revisor Hans Börsvik i Balans nr 5/2008. Här skriver Lennart Francke att visst gillar bankmän revisorer, men Sverige kan inte spjärna emot en internationell utveckling.

Även om den genomsnittliga redovisningskvaliteten riskerar att försämras när revisionsplikten slopas för mindre aktiebolag 2010–2011, är revisorsutredningens förslag till hur reformen ska genomföras väl avvägt. En anpassning av svenska revisionsregler till vad som gäller i resten av EU kan inte undvikas eller skjutas upp. Det finns inga rimliga skäl varför svenska småföretag ska påtvingas en alltmer omfattande revision och alltmer komplicerade redovisningsregler när deras konkurrenter i andra länder inte gör det. Samma sak med förvaltningsrevisionen. Den må vara hundratals år gammal i Sverige och Finland, men den finns ingen annanstans. Det gör inte den för utländska ägare obegripliga frågan om ansvarsfrihet heller.

Svenska revisorer riskerar framstå som kundfrånvända och regleringsskadade om de protesterar mot den pågående EU-anpassningen av revisions- och redovisningsregler; svenska bankmän som stabbiga om de påstår att lagstadgad revision – även för vilande bolag och mikroföretag – är en förutsättning för säker och effektiv kreditgivning.

Det hindrar inte att den företagare som inte har en kamrer som är fullfjädrad på både redovisning och finansiering gör klokt i att ta hjälp av goda rådgivare. Det kan vara en kvalificerad revisor men det kan också vara en auktoriserad redovisningskonsult. Har företaget betydande krediter hos sina leverantörer eller i banker kan det mycket väl hända att någon av dessa föreslår det, eller rent av ställer fortsatt revision som villkor för krediterna. Tre av tio brittiska småföretagare tillämpar revision trots att lagstiftaren slutade kräva det för femton år sedan.

Några av oss i revisorsutredningen argumenterade ihärdigt för att övergången från lagpliktig revision till frivillig måste ske ansvarsfullt och med god tid för förberedelser. Helst borde den ske i två steg, sa vi. Vi fick till sist gehör för våra synpunkter hos utredaren Bo Svensson, inte genom en tvåstegslösning men genom att ikraftträdandet av reformen skjuts till halvårsskiftet 2010. För de flesta företag innebär det att man kan slopa sina revisorer tidigast 2011. Det ger, enligt min mening, så god tid för både företagare, kreditgivare och revisorer att förbereda sig att argumenten för stegvist införande faller.

På en viktig punkt brister utredningsförslaget. Den föreslagna modellen går ut på att företag som från 2010/2011 inte måste ha revisorer helt enkelt kan avstå ifrån att behandla frågan vid sin första bolagsstämma efter lagens ikraftträdande. De som däremot vill fortsätta tillämpa revision på frivillig basis måste fatta ett aktivt beslut om den saken. Om företag som avpolletterar sina revisorer också struntar i att anmäla detta till Bolagsverket, kommer under en övergångsperiod uppgifterna hos Bolagsverket att vara felaktiga. Registerutdragen kommer i många fall säga att ett företag har revisorer, fast företaget utan att anmäla det till Bolagsverket har beslutat sig för att avstå från revision.

Det är absolut nödvändigt att kreditgivare och andra affärspartners till företagen kan lita på uppgifterna från Bolagsverket. Därför måste de föreslagna övergångsreglerna stramas upp, vilket Bolagsverkets chefsjurist och jag påpekar i ett särskilt yttrande som fogats till utredningen.

Bankmän gillar revisorer. De medverkar till att den information som kreditbesluten baseras på är riktig. Det är viktigt nog i goda tider, men det är ännu viktigare om ett företag får finansiella svårigheter. I den djupa lågkonjunkturen i början av 90-talet var väl insatta revisorer ofta företagens bästa vänner. Utan deras medverkan hade leverantörer, banker och andra kreditgivare knappast vågat ställa upp när resultaten vek och när rekonstruktioner kom på tal.

I fortsättningen måste banker och andra kreditgivare från fall till fall ta ställning till om ett företag man gör affärer med bör ha revisorer, anlita redovisningskonsulter eller på egen hand sörja för att redovisningen sker på ett ordnat sätt och avgivna bokslut är korrekta. Sådana bedömningar måste bankmän visserligen göra redan idag när man har omfattande affärer med enskilda näringsidkare, som inte enligt lag är tvingade att ha kvalificerade revisorer. Cirka 20 000 aktiebolag har en omsättning som överstiger 10 miljoner kronor och fler än 10 anställda. I sådana företag, särskilt om de finansierar sin verksamhet med mycket främmande kapital, är revision väsentligt mera meningsfull än i de minsta bolagen. Det skulle inte förvåna om de allra flesta av dessa företag kommer att ha kvar sina revisorer. Är företagarna själva tvehågsna, kommer säkert deras bankkontakter att hjälpa dem på traven i beslutet.

Företag som efter noggrant övervägande väljer att slopa revisionen kommer inte, som en del debattörer befarar, att straffas med högre låneräntor eller större krav på säkerheter. Panter och några extra räntepunkter är dåliga läkemedel mot felaktig bokslutsinformation för kreditgivare.

En del kallar inskränkningen av revisionsplikten för big bang och fruktar att den ska leda till kaos. Uttrycket big bang användes för tjugo år sedan på den reform för marknadsanpassning av den finansiella verksamheten i London City, där förlegade privilegier och regleringar togs bort. Den reformen ledde inte till kaos utan till att London växte ytterligare i betydelse som finansplats och befäste sin ledande position i världen.

Avregleringen av svensk redovisningsgranskning kommer också att vara av godo. De bästa revisorerna blir fria att vara antingen redovisningskonsulter eller revisorer för sina klienter. Flexibilitet och kundtillvändhet är honnörsord för framgångsrika företagare i de flesta branscher.

Dags för revisorerna att hoppa på tåget. Välkomna ombord.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%