Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Noteringar: Första svenska GRI-versionen för hållbarhetsredovisning

Anglifieringen av redovisning innebär ett hot mot företagens sociala ansvarstagande. Det förklarade David Collison, professor på School of accounting & finance vid skotska Dundee universitetet, när han inledde en konferens om hållbarhetsredovisning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers arrangerade i maj. Frågan är kontroversiell. Professor Collison redogjorde för hur han resonerar:

Det finns en angloamerikansk kapitalism där det är aktieägarna som står i centrum och där vinsten ska maximeras. USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien och Storbritannien ingår i denna grupp. Sedan finns det en social marknadskapitalism där man försöker balansera olika intressenters betydelse och samtidigt göra vinst.

David Collison har försökt mäta i vilket av dessa system som människor mår bäst. Han har använt olika icke-finansiella variabler och studerat 25 länder.

– Ser man exempelvis till barnadödlighet så visar det sig att Sverige ligger bäst till. Tätt följt av övriga skandinaviska länder. I botten ligger de anglosaxiska länderna.

Han konstaterade att det som är bra för företag inte alltid är bra för samhället. Vilket gör avvägandena till en politisk fråga.

Med detta var bollen hos Anders Wijkman (kd), EU-politiker som arbetat med miljöfrågor i 40 år.

– I ett globalt samhälle tar det längre tid att skapa regler som alla accepterar, därför har vi inte tid att vänta på [miljö-] lagar, menade han och förklarade att man under senare år kan märka en generell kursändring inom EU. Med många nya medlemsländer har engagemanget för aktieägarnas intressen (shareholder) ökat medan det har minskat för den vidare intressentkretsens {stakeholder) betydelse. En utveckling som enligt Anders Wijkman måste brytas.

ÖPwC-konferensen innebar sjösättningen av Global Reporting Initiative (GRI) på svenska, dvs. riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Texten har bearbetats och översatts av ÖPwC.

– GRI erbjuder handfasta och bra rutiner för företagen. Det är ett verktyg som hjälper till i det övergripande arbetet för större hållbarhet, menade Anders Wijkman.

– Ladda ner riktlinjerna på www.globalreporting.org, uppmanade Magnus Enell, ÖPwC.

Efter honom följde en rad talare – som också är författare i skriften Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Alla vittnade de om betydelsen av hållbarhetsredovisning och GRI.

– Man behöver inte uppfinna hjulet en gång till utan kan använda ramverk som GRI, ansåg Carl Rosén, ordförande för AP-fondernas etikråd.

Magnus Furugård, vd för GES Investment Services, menade att hållbarhetsredovisning är frågan om att ” skydda eget förtroendekapital”. Han och andra talare refererade till Principle for responsible investment (PRI) – ett regelverk som tillkommit på initiativ av FN:s generalsekreterare (www.unpri.org).

– GRI innebär en chans för styrelseledamöter att förstå information som inte är siffermässig, menade Tell Hermansson, Svenska ICC, dvs. internationella handelskamrarna.

Henrik Dahlström, Electrolux, förklarade att hållbarhetsredovisning är frågan om att bygga företagets varumärke.

Ny certifiering

Från i höst kan man skaffa sig certifikat i hållbarhetsredovisning. Det är Företagsekonomiska institutet (FEI) i Stockholm som för första gången erbjuder denna möjlighet. ”Filosofin bakom kursen är kravet på transparens och dialog med flera intressenter än de som årsredovisningen traditionellt riktas mot. Ledstången utgörs av tredje generationens redovisningsriktlinjer för hållbarhetsredovisning utgivna av Global Reporting Initiative, GRI” kan man läsa i kurskatalogen. Läroboken License to operate har skrivits av Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Fredrik Ljungdahl verksam vid Jönköpings internationella handelshögskola samt ÖPwC.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%