Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Noteringar: Har du råd att flytta utomlands?

Det råder delade meningar om huruvida det blir fler eller färre inom revisions- och redovisningsbranschen som vill arbeta utomlands under några år.

Härförleden rapporterade Dagens Industri att det blir fler och fler på Ernst & Young som tvekar att åka utomlands för längre tid. Dubbla karriärer angavs som främsta skäl. Samma trend har man inte uppfattat hos exempelvis Deloitte. Där säger Anders Lundberg att det snarare är tvärtom ”det är fler som frågar efter möjligheterna att jobba en längre tid utomlands”. Hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers förklarar Carl Tjärnfors att yngre (oftast ensamstående) gärna åker utomlands.

– Äldre åker också med familj men är då ofta medvetna om de problem som kan uppkomma, bl.a. för medföljande. En fråga som kommer upp vid utlandsflytt är svensk pension för den medföljande som inte har möjlighet att arbeta. Med det nya pensionssystemet är pensionen beroende av inkomstens storlek under samtliga yrkesverksamma år – i motsats till tidigare då pensionen beräknades på färre år och de år då man tjänat som bäst. Dessutom: ju tidigare man har en inkomst och pengarna därmed finns i pensionssystemet och kan förräntas, desto mer värda blir de.

Försäkringskassan har för Balans räkning tittat på vad som händer med pensionen för medföljande vid flytt utomlands. Man har utgått från följande exempel: Sara är 30 år och godkänd revisor. Hon arbetar på en större revisionsbyrå i Stockholmstrakten och tjänar 34 000 kronor i månaden. Hennes sambo Petter är 32 år och civilingenjör inom den privata sektorn. Hans månadslön är 37 000 kronor. Båda började jobba när de var 25 år.

Revisionsfirman erbjuder Sara arbete utomlands. Det gäller en tjänst under tre år. Petter har inte chans att under den tiden få arbete.

Försäkringskassan svarar:

Förutom allmän pension antar vi att Petter har ITP. Eftersom han följer det gamla ITP-avtalet påverkas hans tjänstepension inte lika mycket som den allmänna pensionen. Resultatet är beroende av diverse antaganden, bl.a. har vi antagit att Petter inte tappar i karriären. Petters pension blir ungefär 4% lägre på grund av de tre årens utlandsvistelse. Skulle han ha fått en pension som motsvarar 65% av slutlönen så får han istället pension motsvarande 62% av slutlönen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%