Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Europa-frågor: Euron fyller tio år

Inte har vi väl haft eurosedlar och mynt i tio år? Nej, det stämmer. De infördes först den 1 januari 2002. Men i maj 1998 fattades beslut om vilka växelkurser de blivande euroländerna skulle knyta sina valutor till från och med den 1 januari 1999. Det var den officiella startpunkten på EU-ländernas valutasamarbete. EU-kommissionen anser att valutaunionens tio första år har varit en succé med minskad arbetslöshet, sänkt ränta och en stabil inflation för EMU-länderna, EMU är en milstolpe i den europeiska integrationsprocessen, men EU-kommissionen anser dock att den måste anpassas till de nya villkor som globaliseringen, de knappa naturresurserna, klimatförändringarna och den åldrande befolkningen kommer att skapa framöver.

”Erfarenheten från eurons första tio år visar att finanspolitiska beslut i ett land kan ha viktiga effekter för andra länder. Därför måste vi fortsätta att förbättra den ekonomiska styrningen av euroområdet genom starka och bindande politiska åtaganden”, säger EU-kommissionär Joaquin Almunia. EU-kommissionen anser att EU-ländernas offentliga finanser bör kontrolleras mer noggrant för att garantera att skattepengarna används väl. Eurosamarbetet måste också bli bättre på att tackla ekonomiska obalanser och skillnader mellan olika länder.

Under parollen ”Folket sade nej men euron är här” vill intresseorganisationen Företagarna starta en ny debatt om euron. 65% av organisationens medlemmar tycker att det är en viktig fråga. I en nyligen genomförd undersökning bland företag med 1-49 anställda framkommer att mer än var tionde företagare någon gång under det senaste året använt euron. Det innebär att 24 000 av dessa företag har använt euron i sin verksamhet.

Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för Företagarna, vill att det förs en diskussion om euron i samhället. ”Frågan har varit död och tyst alltför länge”, konstaterade hon vid ett seminarium som arrangerades i samband med Europadagen den 9 maj. Men hon understryker att det i första hand inte handlar om att diskutera om vi ska ha en ny folkomröstning eller inte. Det handlar om att hålla det svenska folket informerade om vad som händer inom detta område. Hon anser därför att den svenska regeringen bör utse en person som är euroansvarig.

Idag använder fler än 320 miljoner européer euro och det blir ständigt fler. Antalet euroländer är nu uppe i 15 stycken, med Slovenien som senaste tillskottet vid början av året. Nyligen fick Slovakien klartecken att införa euron från 1 januari 2009. Polens regering vill införa euron 2011 och i Danmark talas om en ny folkomröstning. Den svenska regeringen står fast vid sitt beslut att inte ta upp frågan under denna mandatperiod. Är det möjligt att inte diskutera euron fram till 2010, när Sverige dessutom är ordförandeland i EU nästa år?

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%