Innehåll

Balans nr 6-7 2008

”Låt kommunpolitiker träda fram i årsredovisningen”

Under den senare delen av våren behandlas de kommunala årsredovisningarna runt om i landets kommunfullmäktigeförsamlingar. Björn Brorström, professor Högskolan i Borås samt föreståndare för Kommunforskning i Västsverige och Pierre Donatella, kommunforskare har skrivit boken Allt om kommuners årsredovisning (Studentlitteratur; 151 sid.). De svarar här på frågor om sin studie.

Ni har studerat innehåll, utformning och användning av kommunala årsredovisningar. Vad har ni kommit fram till?

– De kommunala årsredovisningarna har blivit alltmer tillgängliga och användarvänliga. Men det finns en tendens till att alltför stor uppmärksamhet ägnas åt principer och teknikaliteter. Våra studier visar också att årsredovisningar av hög kvalitet inte alls används i den utsträckning som de borde och att den politiska debatten om året som gick ute blir. Årsredovisningarna måste tillföras information som är på användarnas villkor och bidra till att en debatt kommer till stånd.

Vad kan man göra för att öka intresset för och användningen av kommunala årsredovisningar?

– Kvaliteter som höjer informationsvärdet i de kommu nala årsredovisningarna – och sannolikt även årsredovis ningar inom andra samhällssektorer kan sammanfattas i fem punkter:

1. Aktuell

Här handlar det om de verbala kommentarerna i årsredovisningen – inte när i tiden dessa presenteras. Låt kommentarerna ansluta till vad som har utmärkt det gångna året och vad som har påverkat möjligheterna att upprätthålla en god ekonomisk hushållning.

2. Ideologisk

En kommun är en politiskt styrd organisation och det gör skillnad vilket block som innehar majoritetsställning. Låt detta synas genom att kommunens politiska huvudföreträdare – kommunstyrelsens ordförande och en representant för oppositionen – kommer till tals i det inledande politikerförordet. Förordet bör vara en ideologisk positionering och inte endast ett tack till personalen för goda insatser under det gångna året.

3. Jämförbarhet

Informationen som presenteras i årsredovisningen ska vara jämförbar – en siffra utan relation till förväntningar, historia eller andra siffror är mer eller mindre oanvändbar.

4. Medborgerlighet

Informationen som presenteras i årsredovisningen bör ha ett tydligt medborgarperspektiv. Verksamheten kanske kan beskrivas utifrån hur medborgaren möter den.

5. Riskorienterad

En viktig dimension är att betrakta ekonomi och verksamhet utifrån vilka riskerna är och hur de kan hanteras. Det rör sig om alltifrån hur kommunen placerat sina finansiella tillgångar via icke påverkbara förändringar av infrastrukturen till miljöhot.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%