Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Skatt: Fördel för företagen eller för Skatteverket?

Förbättrad deklarationshantering för företagare? Eller är det bara ett sätt för Skatteverket att effektivisera sitt arbete med granskningen av företagsdeklarationerna?

Det saken gäller är ett förslag från en utredning om det framtida deklarationslämnandet för företagen.

De flesta av oss har just lastat av oss deklarationsbekymret med hjälp av förtryckta uppgifter och en telefon eller dator. Onekligen smidigt och enkelt. Annat var det förr i världen. Då uppfattade många deklarationstidpunkten som ett otäckt datum föregånget av stor vånda och sömnlösa nätter.

Den ”vanlige” deklaranten borde ändå kunnat känna sig tillfreds med att inte driva ett eget företag för då hade det antagligen varit än värre. På den gamla goda tiden skulle företagsdeklarationerna nämligen vara inne senast den 31 mars – på papper, oftast utskrivna på breda skrivmaskiner med karbonpapper. Ville någon ha anstånd fick man söka det individuellt hos länsstyrelsen där skatteavdelningen då fanns eller hos lokala skattemyndigheten. Mycket administration var förknippad med detta. Särskilt hos myndigheten som sedan hade en synnerligen kort taxeringsperiod som slutade den 30 juni. På dessa i praktiken tre månader skulle alla deklarationer granskas.

Skatteverket får som myndighet anses vara en ovanligt modern sådan med en klar inriktning mot att försöka underlätta för medborgarna samtidigt som man önskar effektivisera verksamheten. Många är bland annat de åtgärder som vidtagits för att underlätta såväl deklarationsupprättandet som hanteringen av de färdiga deklarationerna.

Systemet med automatiskt anstånd för redovisnings- och revisionsbyråernas kunder till den 15 juni gäller idag och har funnits i många år nu. Sett ur byråernas synvinkel har detta fungerat tillfredställande även om det ibland kan ha varit svårt att hålla leveransplaner.

För myndighetens del innebär det dock att en stor del av materialet kommer in sent. Hur mycket det i praktiken betyder för myndigheten kan kanske diskuteras. Ute i den så kallade verkligheten uppfattar vi det som att granskningen ändå inte kommer igång förrän efter semestern.

Enkelt uttryckt arbetar den inledningsvis nämnda utredningen för ett system där deklarationstidpunkten för företagen ska styras av bokslutstidpunkten. Fördelningen på olika bokslutsdatum är i dag sådan att så kallade brutna räkenskapsår, sista april, sista juni och sista augusti, tillämpas av ungefär lika många företag. Cirka 55 000 företag slutar sina räkenskapsår vid var och en av dessa tidpunkter. Vanligast är fortfarande den sista december som tillämpas av cirka 400 000 företag (ungefär hälften aktiebolag).

Alla nämnda företag har idag samma formella sluttidpunkt för avlämnandet av inkomstskattedeklarationen, nämligen 2 maj taxeringsåret (deklarationsåret) med i många fall anstånd till den 15 juni.

Tanken är nu att företagen istället ska lämna sina deklarationer senast inom sex månader efter bokslutstidpunkten. Därigenom får man bland annat en överensstämmelse i tiden mellan bokslutsarbete och deklarationen. Praktiskt! Årsredovisningen ska sedan lämnas till Bolagsverket senast sex månader efter bokslutet och deklarationen kommer då också att ha sitt sista avlämningsdatum vid samma tidpunkt.

Innebörden blir fyra olika deklarationstidpunkter men framför allt kommer inte allt material till Skatteverket samtidigt utan sprids över året. Många rättelser i efterhand undviks också enligt Skatteverket. Samma sak gäller för byråerna som också kan göra deklarationen åt kunden smidigare i direkt samband med bokslutsarbetet.

En jämnare fördelning över året blir effekten för alla inblandade. Men tidigast 2010 kan det hela komma att tillämpas första gången.

Kommer en sådan här förändring, sedan barnsjukdomarna rättats till, att innebära en fördel för företagarna eller inte? Leder det till att Skatteverkets granskningsverksamhet blir effektivare? Kanske någon tycker att det hela blir dubbelbottnat och menar att det väl knappast är någon fördel för mig som företagare om granskningen av deklarationerna blir mer omfattande. Å andra sidan lär skattebetalaren i gemen uppfatta det som positivt om Skatteverkets granskning blir effektivare, i vart fall om det leder till ökade skatteintäkter.

Dessutom har väl alla samma önskemål, nämligen att var och en ska betala rätt skatt.

En sak är i alla fall säker. Trafikplanerare i storstäderna och medborgare som tycker illa om bilköer kan emotse en ljusnande framtid. Köbildningen kommer att minska. Eller gör den inte det? Förändringen gäller ju bara för företag som i praktiken har helt andra deklarationstidpunkter och dessutom i stort sett alltid lämnar sina deklarationer elektroniskt.

Kanske är det dags att ge alla privatpersoner som måste lämna pappersdeklaration en hundring i skatteavdrag om man skickar den med post eller går och lämnar in den!

Kurt Rengholt är skatterådgivare hos Grant Thornton. Representanter för FAR SRS skattesektion skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%