Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Debatt: Kommunicera bör man annars dör man!

Vill du överleva som revisor? frågar Charlotte Ahlberg i detta debattinlägg om vad som händer efter att revisionsplikten avskaffats för majoriteten av de svenska aktiebolagen. Hennes råd är att revisorerna måste skaffa dig utbildning i kommunikation och personlig utveckling. ”God kommunikation bidrar till att skapa fler framgångsrika företag och företagsledare under mottot: kraft-kompetens-klirr i kassan.”

Risken är stor att revisionsbranschen inom en snar framtid kommer att befinna sig i ett kaos. Vi står inför stora förändringar som kan få drastiska konsekvenser.

Ett exempel är revisionsplikten som inom kort ska försvinna. Samtidigt pågår ett generationsskifte i kåren; de medarbetare som nyanställs har andra värderingar än vad branschen är van vid. Den yngre generationen till exempel, är mycket mer styrda av sina egna värderingar: ”passar det inte så slutar jag”. Vi möter nu en generation individualister som inte har lust att tampas med hierarkier, glastak, och som inte vill vänta 10 till 15 år på belöningar i form av Partnerskap.

Vi lever i en värld där det enda vi säkert vet är att det sker ständiga förändringar, och den enda gemensamma faktorn för alla människor är att vi är olika. Detta bäddar för intressekrockar.

När det gäller förändringar är funderingar över om dessa är nödvändiga inte särskilt givande. Det intressanta är istället hur du väljer att förhålla dig till de förändringar som faktiskt sker.

En välbeprövad metod är ”strutstekniken”. Med stor sannolikhet kommer en stor grupp av landets revisorer att stoppa huvudet i sanden och precis som Jönssonligan har man en plan. I det här fallet en plan där man skjuter problemen framför sig: ”Det här har jag inte tid att ta tag i nu, och dessutom kommer de nya förändringarna vad gäller revisionsplikten ändå inte att få full effekt förrän 2011.”

En annan välbeprövad metod är ”gorillatekniken”. Med full kraft slår sig dessa revisorer på bröstet i febrig iver att visa prov på styrka. ”Förändringen av revisionsplikten har redan inträffat och nu ska jag visa att jag hörs.” Vrålet ekar och skrämmer slag på både de egna ungarna och omgivningen.

Så till en tredje välbeprövad metod som vi kan kalla ”hundtekniken”. Förespråkarna av denna hävdar att ”jag lovar att lydigt följa, bara du talar om hur jag ska göra”. Förhållningssättet innebär att man som revisor oroligt bevakar sin korg, och när någon närmar sig reviret skäller man. Men förgäves. Ingen blir rädd. Attityden är passiv; om det inte kommer något kommando så börjar man att agera på egen hand: ”Revisionsplikten upphör – vad vill du att jag ska göra?”

Så till sist ”lejontekniken”. Med stolt och självständig hållning går revisorn sin egen väg och följer sina värderingar. Attityden är flexibel; kunderna sätts i centrum medan konkurrenterna är väl medvetna om vad lejonet står för. Revisorer som väljer den här typen av teknik funderar nu sannolikt över vilken väg han eller hon ska välja. De vässar sina argument och ägnar ingen tid åt onödigt ältande samtidigt som det värnar om sitt revir och de sina.

Vilken teknik du än väljer, kommer den att vara avgörande för vilket budskap du kommunicerar ut till omvärlden. Innebörden i din kommunikation är den respons du får. Det spelar ingen roll hur eller vad du säger utan hur omvärlden uppfattar det du säger och gör.

Idag har vi en bransch som står inför ett generationsskifte. Inom några år kommer hälften av alla revisorer att vara pensionerade. Låt oss anta att du har arbetat 20 år i branschen. Det innebär att du har över 30 000 timmars erfarenhet; år av strävan och gedigen kunskap. Javisst, kompetensen kommer att vara en grundförutsättning för att lyckas, men det krävs mer än så. Om ingen vet att du finns, om du inte kommunicerar vad du står för – och når ut med dina budskap – så kommer inte din kompetens att räcka för att kunna konkurrera på framtidens marknad.

Det förändringar som sker handlar inte bara om revisionspliktens försvinnande. Det handlar också om att tränga igenom ett enormt kommunikationsbrus.

Människor är idag hårt pressade av krav från olika håll. Tiden räcker inte till och de flesta tvingas till hårda prioriteringar. För att nå ut med sina budskap räcker det inte med att vara duktig marknadsförare som arbetar fram klockrena marknads-anpassade kampanjer. Varje medarbetare i organisationen behöver kraftfulla verktyg och gedigen kunskap om kommunikation. Hur gör jag för att nå ut med mitt budskap och snabbt fånga kundens uppmärksamhet?

Vad är skillnaden som gör skillnaden? Kommunikation kan härledas från latinets communicare som betyder göra gemensamt. Ämnet kommunikation hamnar inom många företag på avdelningen för ”flum flum”. Men på smarta företag ger man förmågan att kommunicera högsta prioritet. Smarta företag inser vilken betydelse kommunikation har för ett företags framgång. Faktum är att det enkelt går att mäta hur effektiv kommunikationen är: Får företagen affären eller tappar den affären?

Kompetens kring kommunikation kommer i framtiden att vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Ett ständigt återkommande synsätt som vi kommer att möta hos både kunder och medarbetare är frågan: What's in it for me?

Den som vill vinna framgång måste vara bra på att med trovärdighet kunna beskriva nyttan av sitt arbete. Framtidens revisor och rådgivare kommer att vara tvungna att kunna redovisa de positiva ekonomiska effekterna av sitt arbete. Enkelt uttryckt: ”En bra revisor finansierar sig själv!” och då gäller det att nå ut med den informationen till omvärlden.

Den smarte revisorn investerar i sig själv genom utbildningar i kommunikation och personlig utveckling. God kommunikationsförmåga kommer enligt min mening att vara en överlevnadsfråga för framtidens revisorer! God kommunikation bidrar till att skapa fler framgångsrika företag och företagsledare under mottot: kraft-kompetens-klirr i kassan. ?

Charlotte Ahlberg är auktoriserad revisor hos BDO Nordic Göteborg. Hon är också certifierad NLP tränare och coach. NLP står för neuro: vår hjärna och våra sinnen; lingvistisk: vårt språk och vår kommunikation; programmering: våra beteendemönster.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%