Innehåll

Balans nr 6-7 2008

Gästkrönikan

Det du inte visste att du ville veta

Kära balanserade läsare, jag tänkte idag ta upp en företeelse som vi alla någon gång ägnar oss åt, både i jobbet och mera privat, t.ex. när vi konverserar vår bordsgranne vid en femtioårsbankett. Jag syftar på intervjun.

Förr i världen hade Sverige ett försvar. I det försvaret fanns arméns tolkskola. Där undervisades i ryska språket. Tanken var nämligen att om invaderande piloter skulle ramla ned från himlen, så skulle sannolikheten vara hög att de talade flytande ryska.

Jag kom in på den där tolkskolan. Och nu kommer jag äntligen till mitt första intervjusammanhang. Det var så att vi skulle drillas att förhöra fientliga soldater på ryska.

Ett förhör är ju en sorts intervju, även om intervjuer sällan görs med ett laddat vapen liggande på bordet. Ett förhör görs ju med någon som egentligen kanske inte vill säga någonting alls.

Realismen i våra förhörsövningar där på skolan var inte så rysligt stark. Vi var tvungna att skapa roller. Så där satt en finnig svensk 19-åring och spelade 46-årig svensk officer och förhörde en finnig svensk 19-åring som spelade 25-årig tystlåten rysk pilot. Vi var tvungna att konstruera listiga omständigheter: Den här fången säger inte ett smack förrän man kommer in på ämnet opera. Så då kunde det låta så här:

  1. Hur många stridsvagnar har ni?
  2. Det säger jag inte.
  3. När kommer invasionen?
  4. Det säger jag inte.
  5. Jag ser här att ni har vuxit upp i Odessa. Finns Stora Operan kvar?
  6. Jaaa. Dess vita fasad, dess gyllene lyktor ...
  7. När kommer invasionen?
  8. På torsdag klockan 0900.

Det kallar vi realism!

Nästa gång i mitt liv när jag stötte på intervjubegreppet var när jag i starten av min (relativt korta) tv-karriär skapade en figur som jag kallade Johnny Orson. Han (spelad av mig) var världens (i hård konkurrens) mest självupptagna, mest icke-lyssnande programledare och med en liter hårolja i håret.

Mitt första intervjuoffer (märkligt ord!) var Lennart Hyland, den store, kalhövdade tv-programledaren. Vi träffades en stund innan intervjun skulle bandas (senare – i Måndagsbörsen – skulle alla mina intervjuer komma att vara direktsända).

  1. Lille gubbe, vad är det du tänker göra? sporde Hyland.
  2. Jag tänkte göra en parodi (jag kunde ju inte rimligen säga att jag tänkte göra en parodi på Hyland) på... en veckotidningsintervju.
  3. Men, ser du, parodi är svårt. Det är svårt, ser du. Vad tänker du fråga?
  4. Lennart Hyland, när du tvättar ansiktet, var slutar du då?
  5. Vi har slutat skoja om blinda. Vi har slutat skoja om döva. Vi har slutat skoja om handikappade.
  6. Okay, jag uppfattar det som att du helst inte vill ha den frågan.

Hyland var nog en rätt bitter typ. Är det möjligen ett manligt drag att aldrig tycka sig få tillräcklig uppskattning? Men som sportreferent var han helt lysande!

Året därpå blev jag programledare i ett nytt program: Måndagsbörsen. Där fick jag göra intervjuer med rockvärldens örnar, koltrastar och kolibrier. Vi drog också in svenska politiker, företagsledare och kulturpersonligheter.

Mel Brooks visade sig vara den som ville vara allra mest förberedd. När vi förberedde intervjun, sa jag spjuveraktigt: ”Can I say: When was the birth of Brooks?” Mel Brooks: ”No. Put it like this: When did you start as a stand up comedian?”

Det tyckte jag inte lät så kul. Men när jag sen i showen ställde frågan som jag hade blivit tillsagd, röt han omedelbart med en fnysning: ”I don't think that's any of your business!”

Det är roligt att intervjua. Man får veta en massa saker som man inte visste att man ville veta. En annan gång ska jag berätta om vad PG Gyllenhammar sa och hur Leif G w Persson skojade och varför jag blev stum av Pat Benatar. God juni!

Jonas Hallberg beskriver sig själv som en diversearbetare i medier och konferenser (förkortas diva). Han har tre vuxna barn och en vuxen fru, en svärdotter och ett barnbarn: Emeli. Han tycker att allt bara blir bättre och bättre (utom världen utanför hans egen lilla inkrökta trädgårdstäppa).

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%