Balans nr 8-9 2008

K2 – tillämpning och principer

Bokföringsnämndens allmänna råd samt tillhörande vägledning för årsredovisning i mindre aktiebolag, K2, omfattar 293 sidor och består av lagregler från årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, ett allmänt råd, BFNAR 2008:1, kommentarer samt cirka 50 exempel.

Det allmänna rådet samt vägledningen gäller för upprättande av årsredovisning i mindre, privata aktiebolag. Väljer ett bolag att tillämpa rådet ska bolaget inte följa andra allmänna råd, rekommendationer eller uttalanden vid upprättande av sin årsredovisning. Vid fusion ska dock BFN:s regler om fusion av helägt aktiebolag och redovisning av fusion tillämpas. Beträffande frågor om löpande bokföring, arkivering och anläggningsregister med mera gäller bokföringslagen (1999:1078) och övriga allmänna råd från BFN som behandlar dessa områden. Det är viktigt att notera att tillämpningen av detta allmänna råd är frivilligt och kommer i framtiden att vara ett förenklat regelverk jämfört med det omfattande regelverk som BFN kommer att publicera avseende upprättande av årsredovisning. Detta regelverk benämns för närvarande K3.

K2 får inte tillämpas av ett mindre, publikt aktiebolag och inte heller av ett mindre aktiebolag som är moderbolag i en större koncern. Det är dock tillåtet för dotterföretag som är mindre men ingår i en större koncern att tillämpa K2 vilket innebär att det inte krävs någon enhetlighet inom koncernen. K2 ska tillämpas i sin helhet och någon avvikelse får ej ske. Det är därmed inte tillåtet att på något enskilt område tillämpa någon annan normgivning. Eftersom regelverket är frivilligt är alternativet att fortsätta tillämpa de normer, utöver ÅRL, som finns utgivna av Bokföringsnämnden och från det numera nedlagda Redovisningsrådet, RR 1-29 med tillhörande URA.

I de fall en fråga inte finns reglerad i det allmänna rådet ska den aktuella frågan lösas med tillämpning av regier i K2 som behandlar liknande frågor. Om detta inte är möjligt ska frågan lösas med tillämpning av grundläggande redovisningsprinciper enligt ÅRL och de grundläggande principer som framgår av det allmänna rådet.

K2 är indelat i åtta avsnitt och 21 kapitel. I redogörelsen nedan kommer vi att fokusera på vissa förändringar och förenklingar jämfört med tidigare redovisningsnormer för mindre aktiebolag och slutligen presenteras de övergångsregler som anges i vägledningen.

Resultaträkning

Vid upprättande av resultaträkning tillåts enbart kostnadsslagsindelad resultaträkning. Av förenklingsskäl har det t det allmänna rådet bland annat införts förenklingar kring periodisering. Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kr. Ytterligare en förenkling är att återkommande utgifter, som inte är personalutgifter, såsom till exempel prenumerationer och försäkringspremier får redovisas som kostnad det år faktura erhålls eller betalning sker om utgiften antas variera med högst 20 procent mellan åren och varje räkenskapsår belastas med en årskostnad.

Intäktsredovisningen presenteras i olika avsnitt där det först ges en inledning med grundläggande bestämmelser som bland annat anger vad en inkomst är och hur stor den är. Sedan anges allmänna bestämmelser om när en inkomst blir intäkt. Därefter ges konkreta exempel på vanligt förekommande transaktioner som anger när väsentliga risker och förmåner har övergått och när en inkomst därmed ska redovisas som intäkt.

En viktig nyhet är att försäljning av fastigheter som är omsättningstillgångar, så kallade lagerfastigheter, normalt ska redovisas vid tillträdet. Detta skiljer sig från försäljning av värdepapper som utgör lager som ska redovisas på kontraktsdagen. Även vid försäljning av fastighet som utgör anläggningstillgång ska en försäljning normalt redovisas vid tillträdet. Om intäkten redovisas per tillträdet uppstår avvikelse med skatterätten. Realisationsvinsten får dock av förenklingsskäl och i överensstämmelse med skatterätten redovisas på kontraktsdagen. Detsamma gäller även vid redovisning av realisationsförlust.

Både för uppdrag på löpande räkning och uppdrag till fast pris finns en huvudregel och en alternativregel och det kan nämnas att huvudregeln för de båda är redovisningsmetoden successiv vinstavräkning.

K2 bygger i allt väsentligt på matchningsprincipen vilket innebär att utgifter som kan hänföras till en specifik inkomst ska redovisas som kostnad samma år som inkomsten redovisas som intäkt. Om utgiften inte kan hänföras till någon specifik inkomst ska kostnadsredovisning ske när prestationen fullgjorts. Även när det gäller tidpunkten för när utgifter ska redovisas som kostnad ges konkreta exempel på vanligt förekommande transaktioner. I kommentarerna till det allmänna rådet finns ett frågeschema som kan vara till hjälp för att avgöra när en utgift ska redovisas som kostnad.

Balansräkning

För tillgångsredovisning är utgångspunkten att den hänger ihop med intäktsredovisningen. När en tillgång inte längre ska redovisas hos säljaren ska denne samtidigt redovisa en intäkt. Tillgångsredovisning är därmed knuten till när väsentliga risker och förmåner övergår. Hyrd egendom ska inte redovisas som tillgång i företaget. Ett leasingavtal redovisas därmed alltid som ett operationellt leasingavtal. En omdiskuterad nyhet i det allmänna rådet är att egenupparbetade immateriella tillgångar, t.ex. utvecklingsutgifter, inte får aktiveras som tillgång. Sådana utgifter ska redovisas som kostnad den period utgiften uppstår.

I K2 ges exempel på utgifter som ska aktiveras i anskaffningsvärdet för förvärvade materiella och immateriella tillgångar. Som exempel nämns att utgifter för pantbrev som avser den förvärvade tillgången ska räknas in i anskaffningsvärdet. Exempel på utgifter som inte får inräknas i tillgångars anskaffningsvärde, såväl förvärvade som egentillverkade, är beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling eller återställande av plats. I stället ska en avsättning redovisas successivt över tillgångens nyttjandeperiod. En nyhet relaterad till egentillverkade tillgångar av materiell karaktär, såväl anläggnings- som omsättningstillgångar, är att i anskaffningsvärdet får vissa indirekta kostnader som till exempel ränta inte ingå. I de fall förvärv sker i utländsk valuta ska valutakursen vid tidpunkten då transaktionen bokfördes användas, oavsett om valutasäkring skett eller ej.

Avskrivning för materiella och immateriella anläggningstillgångar ska påbörjas det år som tillgången tas i bruk. När det gäller förvärvad byggnad får avskrivning påbörjas det år tillgången redovisas i balansräkningen, även om den inte tagits i bruk. Av förenklingsskäl får avskrivningar göras med lika stort belopp varje år oavsett när under räkenskapsåret tillgången tagits i bruk. Hänsyn får tas till restvärde och det restvärde som används ska fastställas i anskaffningstidpunktens rådande prisnivå. Restvärde får ej tillämpas för byggnad eller om nedanstående förenklingsregler för avskrivningar tillämpas. För samtliga avskrivningsbara tillgångar gäller att avskrivningar måste göras även om tillgångens verkliga värde överstiger det redovisade värdet. Den fastställda avskrivningsplanen ska enbart omprövas om nedskrivning skett eller om planen är uppenbart felaktig.

Som en förenklingsåtgärd finns en möjlighet att fastställa nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar till fem år. Även för byggnader finns förenklingsregler som tillåter att nyttjandeperioden alltid får bestämmas utifrån Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag på byggnader. Utöver avskrivningsreglerna är även nedskrivningsreglerna förenklade. Uppskrivning får enbart göras på byggnad och mark och då upp till högst taxeringsvärde.

Uppskjuten skatt, såväl fordran som skuld, får inte redovisas enligt det allmänna rådet. Vid värdering av finansiella instrument får verkligt värde värdering inte tillämpas trots att ÅRL ger viss möjlighet till detta. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Om fordran eller skulden däremot är säkrad med ett terminskontrakt ska terminskursen användas.

Tidigare har BFN inte haft någon normgivning för avsättningar, istället har vägledning hämtats från RR 16 Avsättningar, utöver ÅRL:s krav. I K2 anges att avsättning ska redovisas om företaget har ett åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I kommentarerna anges att informella åtaganden inte får redovisas. Av förenklingsskäl behöver inte avsättning redovisas för åtaganden om summan av dessa kan antas understiga det lägsta av 25 000 kronor och tio procent av totalt eget kapital vid årets ingång. Detta undantag gäller dock inte för pensionsåtaganden. Om en tvist föreligger med myndighet eller i domstol ska avsättning redovisas till det belopp som beslutats av den instans som senast prövat ärendet. En instans kan vara Skatteverket i samband med taxeringsrevision. I det allmänna rådet finns särskilda regler för pensionsförpliktetser, vilket tidigare saknats från BFN.

Ett område som diskuterats är om checkräkningskredit ska redovisas som lång- eller kortfristig skuld. I det allmänna rådet görs ett ställningstagande att en checkräkningskredit som förfaller inom 12 månader ska redovisas som långfristig skuld om det är troligt att den kommer att förnyas och utnyttjas efter förfallodagen.

Ett annat område där förenklingar införts i det allmänna rådet gäller upplysningskraven. Utgångspunkten är att upplysningar utöver ÅRL:s krav på upplysningar inte behöver lämnas. Ett område som innebär förenkling är upplysningskraven för tillämpade redovisningsprinciper. Det som behöver anges på detta område är att ÅRL och detta allmänna råd tillämpas samt avskrivningstiden för anläggningstillgångar och vilken princip som tillämpas för tjänste- och entreprenaduppdrag.

Regler som berör frågor knutna till koncernföretag har samlats i ett eget kapitel. Bland annat anges att lämnade och mottagna koncernbidrag ska redovisas via resultaträkningen som en bokslutsdisposition.

Övergångsregler

Övergångsreglerna kan delas in i två slag, dels de som kräver korrigering av det ingående egna kapitalet för det år det allmänna rådet införs och dels de som inte kräver korrigering mot eget kapital utan enbart ska tillämpas framåt. När övergång sker till det allmänna rådet är omräkning av jämförelseåret frivillig. De företag som dock behöver korrigera ingående eget kapital kan istället för att räkna om jämförelseåret bifoga en kopia av föregående års årsredovisning till årets årsredovisning. Detta förfaringssätt kan vara lämpligt om företaget tidigare har tillämpat den funktionsindelade resultaträkningen. För majoriteten av företag som kan och vill tillämpa detta allmänna råd kommer tillämpningen inte att innebära att omräkning av tidigare års uppgifter behövs.

Caisa Drefeldt

Pernilla Lundqvist

Bokföringsnämndens allmänna råd samt tillhörande vägledning för årsredovisning i mindre aktiebolag, K2 finns att ladda ner på Bokföringsnämndens hemsida www.bfn.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%