Balans nr 11 2008

Profil i Balans: ”Intressen utanför branschen gör dig till en bra revisor”

Carl Lindgren, jägmästare och revisor, vidgar vyerna med hjälp av studier

Carl Lindgren är auktoriserad revisor, partner och sedan ett par månader ordförande för KPMG. Han reviderar företag som Nordea och Investor. Men inte nog med det. Han är dessutom utbildad jägmästare, har en brittisk MBA i ekonomi och håller nu som bäst på att skaffa sig en examen från Stockholms universitet i ämnen som på ett eller annat sätt handlar om klimatförändringen i världen. Han säger att det handlar om att vidga sina vyer. Något som han anser att varje revisor bör göra. Och kanske kan det leda till en ny karriär – senare. ”Då skulle jag kanske arbeta med bistånd.”

Det är viktigt för revisorer att vara aktiva utanför branschen anser Carl Lindgren:

– Då förmedlar man en bild av branschen och tar samtidigt med sig impulser från andra delar av samhället.

Samtidigt menar Carl Lindgren att sidospåren gör honom till en mer balanserad och vidsynt individ. Han säger att revisorns yrke primärt kräver kreativitet för att ”hindra att saker går fel”.

Carl Lindgren har en stark tro på att en bra revisor måste vara en stark individ med stor integritet. En egenskap som han anser att flertalet revisorer besitter. Samtidigt måste revisorn vara lyhörd, öppen och ödmjuk.

Svårigheter skapar ödmjukhet

Den höga svårighetsgraden i revisorsyrket är utvecklande och gör att revisorn blir ödmjuk, tror Carl Lindgren.

Han menar att det är en paradox att å ena sidan ska revisorn stå för nolltolerans – det får inte bli några fel. Å andra sidan är det ett mycket komplicerat arbete att på en begränsad tid se över och värdera någon annans arbete. Det gäller att hitta balans i den miljön. Och man får absolut inte bli rädd för att göra fel.

Han varnar för att man som revisor kan bli allt för defensiv.

– Jag har gjort många fel och har lärt mig av dessa. Men man måste ha ett liv vid sidan av när man har svåra arbetsuppgifter. Själv har jag i bakhuvudet att det kan gå fel – en revisor kan ju till och med få yrkesförbud – men att det inte går åt helskotta för den skull. Jag brukar tänka på att jag i så fall skulle kunna sköta skogen jag äger tillsammans med min farbror och så skulle jag ha tid att paddla kanot och kanske börja spela golf igen. Och då slår det mig att det vore ju inte så dumt det heller ...

Hur kom han hit?

Hur hamnade han som utbildade sig till jägmästare i revisionsbranschen?

– Jag växte upp med Jacques Cousteaus naturprogram i tv och ville bli marinbiolog. Efter att ha pryat på biologiska institutionen i Göteborg så insåg jag att det inte fanns många jobb i den branschen, berättar Carl Lindgren.

Idén till att läsa till jägmästare fick han från en kamrat.

– Det lät bra att få vara ute i skog och mark – jag har ju alltid tyckt om friluftsliv – och dessutom fanns det en arbetsmarknad för jägmästare.

Och på den vägen var det.

Efter militärtjänstgöring (då han vid sidan om läste matematik ”eftersom en kamrat hade böckerna”) så började han på ”Skogis”. Först var det praktik ett halvår i Älvdalen. Där högg han skog. Sedan bar det av till ett internat i Dalarna där det också var frågan om mycket praktiskt arbete, inklusive exkursioner och studier av både insekter och träindustri.

Parallellstudier

Nästa led i utbildningen innebar tre års teoretiska studier i Umeå. Men Carl Lindgren hann bara med ett halvår innan han hade en fil. kand. med inriktning på ekonomi. Redan från början på ”Skogis” hade han nämligen läst ekonomi vid sidan av.

Jag tyckte att studietempot var delvis lågt, förklarar han och tillägger att med ekonomexamen under bältet så ringde han sin mor för att höra om det fanns någon släkting som arbetade med ekonomi. Han ville ta ett sabbatshalvår från jägmästarstudierna.

Det visade sig att en kusin till mig arbetade på Bohlins (i dag KPMG) och jag fick komma på intervju. Jag fick jobb men var övertygad om att jag skulle vara kvar i högst ett halvår ...

Det var så han blev revisorsassistent 1981 och inom kort började pendla från Stockholm till Umeå.

– Jag var ofta i Umeå fredag, lördag, sön dag och sov då på en madrass på golvet hos en kompis.

Att byta jobb

Efter avlagd jägmästarexamen lekte han med tanken på att byta KPMG mot skog, men mer än en tanke blev det aldrig. ”Jag lärde mig att jag tycker om ett visst tempo och skog går inte fort”. Sedan dess har han med jämna mellanrum funderat på att byta jobb.

– Det är nog först under de senaste fem åren som jag verkligen insett att revisor är mitt yrkesval. Ibland tänker jag vilket privilegium det är att få vara revisor. Att vara med mitt inne i centrala skeenden i samhället. Att få insyn i näringslivet.

Vad var det som gjorde att du blev kvar?

– Det har hela tiden funnits så många intressanta problem och fantastiska männis kor att det varit kul varenda dag!

Leve egocentrikerna!

– Redan från början fick jag stort ansvar, säger Carl Lindgren som en delförklaring till att han blev kvar i revisionsbranschen.

Han säger att det som spelade honom i händerna var bland annat 1980-talets hausse på aktiemarknaden. Han hade ju läst börssidor sedan barnsben och var dessutom mycket intresserad av samhällsutvecklingen. Han talar med värme i rösten om äldre revisorer som han fick tillfälle att arbeta tillsammans med.

– De var kanske något egocentriska och i dag finns det färre sådana profiler i branschen. Det är synd, tycker Carl Lindgren som inte tror att han hade fått jobb på en revisionsbyrå om han sökt jobb i dag. Varför?

Statistiken (per den sista november 2007) visar att medlemmarna i FAR SRS blir fler och fler men samtidigt äldre. I detta nummer har Balans träffat Carl Lindgren som tillhör gruppen manliga revisorer som fyller 50 under innevarande år.

– I dag ska man inte ha så spräcklig bakgrund. Men branschen blir fattigare på så sätt.

Det handlar om individer

Carl Lindgren förklarar att revisionsbranschen handlar om individer, dvs. människor man har förtroende för, litar på och är komfortabel med. För att bli en sådan människa, menar han, så måste man bjuda på sig själv och för att kunna göra det ”måste man ha lite saker att hänga upp sig på”.

Den som i dag söker sig till branschen bör enligt honom tycka om siffror, ha stort intresse för människor och ha ett brett intresse för samhället.

– Men det tar tid att bli en duktig revi sor. Att förklara detta för dagens unga är en utmaning för branschen.

Detsamma gäller det faktum att man inte kan ha ett fritt arbete med kort arbetstid och samtidigt få hög lön.

– Branschen har blivit proffsigare och mer kommersiell men samtidigt mindre kollegial. Men jag räknar fortfarande anställda på andra byråer som mina kollegor. Människor jag litar på och gärna både konsulterar och rekommenderar.

Revisorsutredningen

Vad tror han kommer att hända med branschen när revisionsplikten slopas?

– Jag är ambivalent. Å ena sidan är jag för avskaffandet eftersom tvingande lagstiftning på detta område är emot mitt frihets tänkande. Och är en tjänst värdefull för före tagen så kommer den ändå att efterfrågas. Å andra sidan är det inte säkert att företa gen har kunskaper om att de behöver sådana tjänster.

Han menar att när plikten slopas så behöver Skatteverket bygga ut sin kontroll:

– Det måste vara en hyfsat stor risk för upptäckt för den som fuskar med skatten.

Han välkomnar förslaget att byråer i större omfattning ska kunna åta sig så kallade kombiuppdrag. Detta är enligt honom en anpassning till verkligheten. Han är också positiv till att ett tak införs för revisorns skadeståndsansvar:

– De fyra stora revisionsbyråerna är en så otroligt viktig del av världsekonomin att man inte kan låta någon av dessa gå i kon kurs. Med ett tak för skadestånd skulle inte det ske även om vi fick en ny Enronskandal. Men taket måste vara så högt att ingen frestas att ta några risker.

Elisabeth Precht

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%