Innehåll

Balans nr 12 2008

Skatt: Varför straffas jag för det någon annan gör?

På Skatteverkets hemsida anges ”Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”. En naturlig följdfråga är då vad som krävs för att Skatteverkets vision ska bli verklighet. En starkt bidragande orsak borde vara att det ska vara lätt att göra rätt för sig och viljan att göra rätt har sannolikt ett starkt samband med en känsla av rättvisa. ”Jag gör rätt för mig om andra gör rätt för sig”, samtidigt som ”jag kan bara svara för mina handlingar” säkert är funderingar som dyker upp.

Det följande ska läsas med Skatteverkets vision i minnet:

Anders Andersson har städfirman Anders Städ. Han har byggt upp firman själv och hela hans liv kretsar kring verksamheten. Då tillgången på uppdrag varierar, har han inte råd att ha fler än två anställda på heltid. För att kunna hantera de uppdrag som kommer in, händer det att han anlitar underentreprenörer. Anders pratar då med företrädaren för underentreprenören i telefon och sluter ett muntligt avtal om uppdragets omfattning. Arbetet utförs och Anders firma mottar fakturor avseende det arbete som utförts. Av fakturorna framgår det vilka veckor respektive vilka timmar han debiteras för. Innan det muntliga avtalet sluts ringer Anders till Skatteverket för att kontrollera att underentreprenören har en giltig F-skattsedel och Skatteverket bekräftar att så är fallet.

Efter en tid knackar Skatteverket på dörren till Anders Städ med ett beslut om skatterevision i handen. Det har nämligen visat sig att en underentreprenör han anlitat inte har betalat några skatter eller avgifter. Skatteverket säger att Anders Städ har köpt falska fakturor. Falska fakturor som har använts för att dölja att han själv tagit in och avlönat svart arbetskraft. Skatteverkets utredning visar klart att underentreprenören inte har skött sig. Det framgår även av Skatteverkets utredning att verket inte kunnat ställa företrädarna för underentreprenören till svars för de obetalda skatterna.

Trots att det är oomtvistat att arbetet har utförts och att det varken finns organisatoriska eller personliga kopplingar mellan Anders Städ och underentreprenören, blir Anders Städ påförd arbetsgivaravgifter, skatteavdrag och skattetillägg. Avdrag nekas för ingående moms och Anders beskattas för oredovisad lön och måste betala skattetillägg.

Vad har då Skatteverket för grund för sitt beslut?

I många fall synes bakgrunden till Skatteverkets beslut vara att det inte går att komma åt underentreprenören. Det kan vara mer eller mindre uttalat, men gemensamt för ärenden med underentreprenörer är att Skatteverket har bevisat att underentreprenören är en oseriös aktör som inte sköter sina skattebetalningar. Men, utgör underentreprenörens brister grund för att fatta beslut om den som köpt dennes tjänster? Kan Skatteverket ta ut skatter och skattetillägg med hänvisning till en annan parts underlåtenhet? Det är just detta som det handlar om, att bli straffad för det som någon annan har gjort.

Visst finns det beställare som varit medvetna om brister hos underentreprenören och visst finns det aktörer som aktivt deltagit i så kallade upplägg med falska fakturor. Men exemplen är många på företag som råkar illa ut för att de haft oturen att anlita en oseriös underentreprenör.

Skatteverket har tagit fram förebyggande information för företag som köper tjänster och det finns numera en blankett som kan användas för att begära ut offentliga uppgifter om ett visst företag. Exempelvis kan Skatteverket ange företagets arbetsgivaravgifter de senaste månaderna och om företaget har skulder hos Kronofogdemyndigheten.

Detta är definitivt ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. Det är fortfarande så att Skatteverket utan lagstöd lägger en orimligt stor börda på den som ska köpa in tjänster, det är denna part som måste utreda och dokumentera underentreprenören. Dessutom är det långt ifrån säkert att de offentliga uppgifterna gör det möjligt att avgöra att det är fråga om en oseriös aktör. De allra flesta företag får F-skattsedel, momsregistrering och blir registrerade som arbetsgivare, utan närmare utredning från Skatteverket. Underentreprenören kan i sin tur ta in personal, vilket innebär att uppgifterna om arbetsgivaravgifter inte behöver betyda någonting.

Om Skatteverket ska fortsätta ställa beställare till svars för underentreprenörernas skattefusk, är det nog läge för Skatteverket att ändra sin vision till ”Ett samhälle där Du vill göra rätt för någon annan”.

Sara Hassel är skattespecialist hos SET Revisionsbyrå. Representanter för FAR SRS skattesektion skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%