Innehåll

Balans nr 12 2008

Finanskrisen i centrum på årets

Finanskrisen stod i centrum för årets Finforum på Grand hotell i Stockholm. En konferens arrangerad av Sveriges finansanalytikers förening, FAR SRS, Nasdaq OMX samt Irev. Vad som hänt på finansmarknaderna, hur utvecklingen ska tolkas och hur framtiden ser ut var några av de svåra frågor som deltagarna försökte ge svar på. ”Vi måste acceptera ett eller två år av sämre tillväxt” siade finansmarknadsminister Mats Odell. ”2009 blir ett förlorat år” förklarade Annika Winsth, analytiker på Nordea.

Tongångarna var dock inte enbart i moll. Mats Odell påpekade att den svenska finanssektorn är den mest produktiva i hela näringslivet. ”Och här finns stor potential att växa”. Han påpekade att i exempelvis USA svarar finanssektorn för 5 procent av bruttonationalprodukten men i Sverige endast 2,5 procent. Detta tema vidareutvecklades av Jenny Rosberg, senior vice president Nasdaq OMX, i en paneldebatt:

– Det är viktigt att vi tänker större än Sve rige, att vi ser hela Norden som en marknad.

Hon pekade på det faktum att det finns utrymme för att EU-direktiv implementeras olika i de olika nordiska länderna och detta motverkar samverkan på den finansiella marknaden.

Jenny Rosberg fick medhåll av övriga paneldeltagare. Marianne Flink, före detta vd på Standard & Poor's, slog ett slag för bättre utbildning av analytiker. En fråga som återkom flera gånger under dagen.

– Ställ större krav på media och analytiker, menade ekonomijournalisten Olle Rossander.

Flera var de talare som återkom till Olle Rossanders anförande om finanskrisens bakgrund. Han talade bland annat om ”begriplighetsfaktorn” som en delförklaring till att det gått som det gått. Att det helt enkelt varit frågan om så ”kreativa” finansiella produkter att få förstod innebörden av dessa. Inte ens alla handlarna eller makthavarna i banker. Olle Rossander gav några råd för hur krisen kan hävas. Han efterlyste bland annat bättre översyn av finansmarknaden, stopp för skatteparadis samt att eleverna i skolan får lära sig mer av både källkritik och ekonomi.

Peter Malmqvist talade om ”börspsykologins inverkan”. Han menade att många indikatorer bara visar kurvor upp och ner men sällan talar om hur utvecklingen kommer att bli.

– Dåliga år är alltid värst. Och värst av allt är alltid det fjärde kvartalet, förklarade han och suckade på tal om att man i USA lät Lehmans Brothers gå i konkurs:

– Jag kan inte begripa att de kunde tänka tanken!

Han förklarade att visst fanns det de som varnat för krisen. Men det är, enligt honom, alltid samma sak:

– Någon varnar i två år, tredje året får han sparken och fjärde året får han rätt.

I en avslutande paneldebatt diskuterades i första hand IFRS-regelverket. Arne Karlsson, vd på Ratos, menade att regelverket är ”fundamentalt fel”. Peter Malmqvist å sin sida hävdade att IFRS skulle fungera alldeles utmärkt med vissa justeringar; bland annat ifall man slopar krav på viss detaljredovisning. Han föreslog att de tio största svenska börsbolagen och de tio största kapitalförvaltarna slår sig samman och kräver av normgivaren International Accounting Standards Board (IASB) att IFRS ändras. Då skulle det ge effekt, menade han.

– Jag tror att IASB sover ganska dåligt på nätterna ... De har ju stenhårt drivit verkligt-värde-metoden, sa Göran Tidström, auktor revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han konstaterade inledningsvis att åhörarskaran var något decimerad, jämfört med tidigare år, kanske som ett resultat av finanskrisen.

– Kanske greps vi alla av titanic-syndromet, det vill säga att vi inte såg isberget för systemdimman.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%