Undersökning visar att företagen efterlever de nya kraven väl
Kraven på noterade företags delårsrapporter förändras kontinuerligt. Under 2007 infördes nya krav i lagen om värdepappersmarknaden och i årsredovisningslagen. Även noteringsavtalet för den Nordiska börsen i Stockholm förändras kontinuerligt. Dessutom medförde införandet av IFRS och mer specifikt IAS 34 Delårsrapportering nya krav på delårsrapporterna. KPMG har granskat hur noterade företag har valt att presentera de krav som ställs på delårsrapporterna samt hur väl de nya reglerna som berör delårsrapporter i årsredovisningslagen har uppfyllts.
I IAS 34 framgår det att företag i sina delårsrapporter kan välja att presentera de finansiella rapporterna i sammandrag eller att presentera fullständiga rapporter på samma sätt som i årsredovisningen. I noteringsavtalet tydliggörs att räkenskapstabellerna ska avges i sammandrag.
Samtliga undersökta företag hade valt att presentera någon av tabellerna i sammandrag, men bara knappt hälften redovisade alla i sammandrag. Vanligast var att balansräkningen presenterades i sammandrag och minst vanligt var det att presentera resultaträkningen i sammandrag. Merparten av företagen varierar således mellan finansiella rapporter i sammandrag och fullständiga rapporter.
I IAS 34 klargörs det att om företag väljer att ha fullständiga finansiella rapporter tillkommer alla upplysningskrav enligt relevanta standarder. Då räcker det inte med att uppfylla kraven enligt standarden. Det är lite av en motsägelse att kräva mer information av de företag som är villiga att presentera detaljerad information men låta företag som presenterar information i sammandrag, redogöra för all annan information i förkortad version.
Standarden inte entydig
Räcker det då att enbart ha en finansiell rapport i sammandrag för att undvika kravet på att presentera alla upplysningskrav eller måste samtliga vara i sammandrag? Standarden är inte entydig i denna fråga. Följande formulering indikerar att det kan finnas ett krav på att enbart presentera rapporter i sammandrag:
”Except as required by paragraph 16(i), the disclosures required by those other Standards are not required if an entity's interim financial report includes only condensed financial statements and selected explanatory notes rather than a complete set of financial statements.” (IAS 34.18)
Samtidigt framgår det att standarden inte begränsar möjligheten att i en delårsrapport i sammandrag lämna mer än det minimum av poster eller vissa upplysningar i noter som krävs enligt standarden. Vidare ska inte information utelämnas som gör delårsrapporten missvisande. Även i noteringsavtalet framgår att sammandraget inte ska vara för kortfattat.
Av undersökningen kan utläsas att den tolkning och praxis som har utvecklats i Sverige innebär att alla rapporter inte behöver vara i sammandrag för att presentera en delårsrapport som enbart uppfyller de upplysningskrav som anges i IAS 34.
Undersökningen har genomförts på noterade företags delårsrapporter för tredje kvartalet 2007 och omfattar 53 företag på large cap-listan på OMX Nordiska börsen i Stockholm.
Få företag använder noter
I de källor som utgör kraven på delårsrapporterna tydliggörs att vissa upplysningar ska lämnas i noter. Få företag hade valt att använda sig av noter på samma sätt som när dessa används i årsredovisningen.
Vid en jämförelse mellan 2007 och 2006 kan man konstatera att det till och med var färre företag som använde sig av noter under 2007. Det vanligaste var fortfarande att en stor del av upplysningskraven presenterades i det inledande textavsnittet, före de finansiella rapporterna.
Att få företag väljer att använda sig av noter beror sannolikt på den tradition som finns i Sverige avseende strukturen på delårsrapporten, dvs. först ett inledande textavsnitt, sedan fastställandet inklusive underskrifter och slutligen de finansiella rapporterna. Införandet av IFRS har inte haft en lika stor påverkan på utformningen av delårsrapporterna som det har haft på årsredovisningen.
Frågan som kan ställas är om upplysningar som presenteras i det inledande textavsnittet omfattas av den definition på delårsrapport som anges i IAS 34? En delårsrapport består enligt standarden av fullständiga finansiella rapporter och noter eller, i enlighet med minimikravet, av finansiella rapporter i sammandrag och vissa upplysningar i noter. I likhet med hur det är för årsredovisningen behandlar inte IFRS den information som lämnas utöver detta, exempelvis förvaltningsberättelsen. Detta tyder på att upplysningar som ska lämnas i enlighet med IAS 34 ska återfinnas någonstans i de finansiella rapporterna eller i noterna.
Samtidigt framgår i standarden, punkt 16, att viss information måste synliggöras i noterna ifall denna inte redovisas på annan plats i delårsrapporten. En del av denna information kräver längre textavsnitt, vilket talar för att det förutom de finansiella rapporterna och noterna även kan finnas andra avsnitt i en delårsrapport.
Det kan även hävdas att de upplysningar som lämnas före de finansiella rapporterna är kommentarer till dessa och därmed ingår i den definition på delårsrapport som förmedlas i standarden. En mellanvariant, som vissa företag i undersökningen använde sig av, är att presentera kommentarer i anslutning till de finansiella rapporterna.
Bland de nio företag som har noter går det inte att utläsa någon praxis avseende vilka noter som var med eller hur de benämndes. Sammantaget presenterades 80 noter, varav 63 enbart förekom en gång. De vanligast förekommande noterna var redovisningsprinciper, segmentinformation, skatt och rörelseförvärv.
Att ingen praxis har utvecklats tyder på att företag förmedlar den information som är viktig för förståelsen av det specifika företagets utveckling sedan den senaste årsredovisningen i överensstämmelse med noternas syfte som anges i IAS 34.
De nya kraven
Under 2007 infördes nya krav i årsredovisningslagen. Ett av de nya kraven är att koncernen och moderföretaget ska uttala sig om de risker och osäkerheter de står inför. Alla utom ett företag uppfyllde detta krav för koncernen. Däremot var det få som explicit uttalade sig om moderbolagets risker och osäkerheter.
Moderbolaget ska vidare upplysa om de transaktioner som har förekommit med närstående. Endast ungefär en tredjedel av företagen lämnade denna upplysning. Att det inte var fler kan bero på att dessa inte har haft sådana transaktioner. Även avsaknad av transaktioner med närstående skulle emellertid kunna framgå genom att en så kallad negativskrivning infogas för att ytterligare tydliggöra för läsaren. Att använda sig av negativskrivningar är vanligare utanför Sverige och används av företag för att undvika onödiga missuppfattningar.
Dessutom har kravet införts att presentera moderbolagets resultat- och balansräkning i sammandrag. Intressant att notera är att ett företag helt saknade denna information och att ett företag hade valt att presentera moderbolaget i en bilaga till delårsrapporten. Överlag har företagen varit bra på att uppfylla de nya kraven som infördes 2007.
2008 – ett mellanår
2008 blir något av ett mellanår när det gäller nya krav som inverkar på årsredovisningen och delårsrapporterna. Det kan därför vara ett bra tillfälle att fundera på hur informationen bäst kan förmedlas till läsarna och om det finns ett behov att se över utformningen av delårsrapporten.
Johanna Fellman, KPMG Financial Reporting Advisory Services