Skatteverket vill ha en svensk standard för redovisningskonsulter

”Jag ser inte dramatiken i att revisionsplikten slopas för 96 procent istället för 56 procent av aktiebolagen. Problemet är att man överhuvudtaget slopar revisionsplikten eftersom Skatteverket har mest nytta av revisionen i den stora mängden mindre företag” säger Urban Bjergert. Han har representerat Skatteverket (SV) i revisorsutredningen. Verket ser gärna att Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) och FAR SRS enas om att göra Reko till en gemensam svensk standard för redovisningskonsulter.

– I de högre segmenten är företagen ändå så stora att de köper de tjänster som behövs för att ha en god ordning i räkenskaperna. Mindre företag kan lockas att spara in på sådana tjänster när revisionsplikten försvinner, tror Urban Bjergert och tillägger att då ”kommer redovisningsstandarden att sjunka och därmed blir felen i deklarationerna fler”.

– Detta slår inte bara mot beskattningsunderlaget utan är också negativt för företagen eftersom konkurrensförhållandena mellan företagen försämras.

Dyrt med skatterevision

Han säger att om man gör skatterevision bara i en procent av de 165 000 mindre bolagen skulle detta innebära 25 procent fler skatterevisioner, vilket är dyrt!

– Faktum är att antalet skatterevisioner som vi utförde var många fler innan plikten infördes på 1980-talet – 18 000 årligen mot 7000 idag.

– Vi skulle helst se att SRF och FAR SRS enas om en gemensam standard för redovisningskonsulter. Vi bryr oss inte om ifall det är en, två eller tre organisationer men vill att auktoriserade redovisningskonsulter ska arbeta på samma sätt. Vi ser positivt på det arbete som SRF lagt ner under många år och på att FAR SRS bildat en redovisningssektion och tagit fram Reko som vi hoppas ska bli en standard för Sverige.

Han säger att Skatteverket ser särskilt positivt på den bokslutsberättelse som Reko föreskriver.

– Den kan ersätta revisionsberättelsen.

Revisorns jobb är oersättligt

Verket anser att utredningen inte haft nog med tid för att göra en grundlig analys och att värdet av revisionsplikten – för skatteunderlaget – inte framkommit i betänkandet.

– Vår utgångspunkt är att efterkontroll inte kan ersätta att det blir rätt redan från början, säger Urban Bjergert och tillägger att det är revisorerna som hittills svarat för att det är ordning och reda i aktiebolagen.

Hittills har revisorerna kunnat lämna in orena revisionsberättelser och Skatteverket har bland annat använt denna information vid sin riskbedömning inför kontroll.

Han säger att det är svårt att mäta effekterna av att revisorn ser till att det blir rätt från början och värdet av orena revisionsberättelser. Ett exempel:

En revisor påpekade att en företagare skulle redovisa en viss summa som moms, inte som intäkt. Företagaren vägrade följa rådet och revisorn skrev en anmärkning. När anmärkningen i revisionsberättelsen uppmärksammades på Skatteverket framkom att företaget kontaktat SV som lämnat samma besked som revisorn hade gjort. Därefter hade företaget redovisat pengarna som moms.

– Det var inte rätt från början och den orena revisionsberättelsen gav ingen effekt men gjorde det ändå ...

Enligt utredaren Bo Svensson är det svårt att beräkna hur revisionen påverkar räkenskapernas kvalitet och därmed beskattningsunderlaget. Han tror inte att slopandet kommer att ge fler skattefel. Skatteverket håller inte med honom.

Två nya verktyg

Utredaren Bo Svensson vill ge Skatteverket två nya verktyg: För det första upplysningskrav i deklarationen om vem som hjälpt till med redovisning och ifall företaget reviderats. Urban Bjergert säger att han är osäker på effekten.

– Vi är försiktigt positiva men ska analysera och återkommer i vårt remissvar.

För det andra föreslås att SV under löpande år ska kunna begära att få se företags bokföring. Dock inte göra oanmälda besök. Detta är inte en idé från sv.

– Vi hade föreslagit en allmän bokf ringskontroll med befogenhet för Skatteverket att göra oanmälda besök för att kontrollera om företagen följer bokföringsla gens grundläggande bestämmelser om ordning och reda.

Oanmälda besök

– Vårt förslag är inspirerat av lagen om personalliggare, dvs. att det hos frisörer och restauranger ska finnas en liggare där man dagligen antecknar den personal som arbetar. Lagen har inneburit att det blivit fler vita och färre svarta jobb inom dessa branscher, förklarar Urban Bjergert och tillägger att han kan förstå att kritikerna reagerar på att Skatteverket skulle göra oanmälda besök.

– Möjligheten för Skatteverket att göra oanmälda besök har också införts i lagen om kassaregister som träder i kraft den 1 januari 2010. Jag är övertygad om att de nya verktyg som finns i den lagen kommer att ge stora positiva effekter.

Kontroll-light

”Bokföringskontroll-light” kallar Urban Bjergert förslaget om utvidgad uppgiftsskyldighet och förklarar att verket ska analysera effekterna under remissrundan. Han påpekar att man behöver resursförstärkning för att Skatteverket ska kunna ”mildra de negativa effekterna” av slopad revisionsplikt. Detta eftersom han bedömer att ett stort antal företag vare sig kommer att välja frivillig revision eller anlita en auktoriserad redovisningskonsult.

Elisabeth Precht