Balans nr 1 2009

Debatt: Regeringen löser ”fel” problem för landets småföretagare

Hans Börsvik, Jan Magnusson och Karin Prytz:

Företagens administrativa börda ska minska med minst 25 procent till hösten 2010. Men kan det vara så att regeringen i sin förenklingsiver skjuter förbi målet, undrar Hans Börsvik, Jan Magnusson och Karin Prytz. De menar också att om man vill skapa förenklingar för de mindre företagen bör regelverken vara så få som möjligt, tydligt beskrivna och i harmoni med årsredovisningslagen.

Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till hösten 2010. Sammanlagt har departement och myndigheter redovisat 600 genomförda och planerade förenklingsåtgärder och förslag och ett antal förändringar sker på den aktiebolagsrättsliga sidan: förenkling av årsredovisningen, möjligheten att välja olika redovisningsprinciper – K2, K3 eller IFRS för PE, parat med SamRoB och inte minst borttagandet av revisionsplikten. Förändringar som borde göra landets småföretagare nöjda och glada – eller?

En nyligen genomförd undersökning av Öhrlings PricewaterhouseCoopers visar att 45 procent av Sveriges småföretag anser att regeringen så här långt har gjort ett dåligt jobb när det gäller att förenkla för småföretagen. Studien bygger på 300 intervjuer med verkställande direktörer och ekonomichefer i företag med upp till 100 anställda och syftet är att ta reda på vad företagen tycker om regeringens förenklingsarbete. Åtta av tio i studien tycker att regeringens förenklingsarbete går för långsamt. Nästan lika många har inte märkt av några regelförenklingar och två av tre småföretag tycker att regelförenklingarna gynnar större företag. Genom att minska antalet regler vill regeringen sänka kostnaderna för företagen men; 37 procent av företagen upplever att deras administrativa kostnader snarare har ökat de senaste två åren.

En befogad fråga borde därför vara: Kan det vara så att regeringens åtgärder skjuter förbi målet? Att de problem som regeringen försöker lösa inte är de problem som småföretagarna i första hand brottas med?

På Balans hemsida ställdes för några månader följande fråga till läsarna: ”Vilken skulle vara den största kostnadsbesparingen för svenska småföretag?” Hela 46% svarade ”Enklare momsregler”. Ett svar som knappast förvånar. Momshanteringen kostar svenska företag 6,3 miljarder kronor enligt Skatteverkets senaste statistik från 2005. Det är en ökning med 1,9 miljarder kronor sedan 1993. Enligt Skatteverket berodde ökningen på krångligare skatteregler, ett ökat antal företag och ökade kostnader för att deklarera moms. Det är främst mindre företag med 0-4 anställda som har drabbats av ökade kostnader. De små företagens kostnader för att deklarera moms har ökat med uppemot 75 procent den senaste tioårsperioden.

Många års erfarenhet av att ha jobbat nära småföretagare har gjort oss övertygade om att de förändringar som småföretagen vill ha är förenklingar inom arbetsrätt, momshantering, myndighetsrapportering och sänkta arbetsgivaravgifter – överlag åtgärder som underlättar för dem att driva företaget. Att dessutom underlätta den administrativa bördan genom förenklade redovisningsregler är självklart positivt och många av de nya förenklingsreglerna på redovisningsområdet är bra. Men frågan är om detta är det mest prioriterade området för att underlätta vardagen för Sveriges småföretagare? Vi tror inte det. Trenden bland många småföretag i dag är snarare att ”outsourca” så mycket administration som möjligt. Man överlåter till redovisningskonsulten eller revisorn att hjälpa till med bokslut, deklarationer, myndighetsrapportering och aktiebolagsrättsliga frågor. Möjligen hanterar man sin egen löpande bokföring. Att småföretagen nu kan välja mellan flera regelverk, införandedatum, skattebokslut respektive vanligt bokslut innebär därför knappast någon stor vinst för företagen. Tvärtom betyder det snarare att småföretagen kommer bli än mer beroende av redovisningskonsulten och/eller revisorn.

Man kan även fundera över tajmingen för införandet av de nya regelsystemen. Att vi får flera olika regelverk är knappast att se som en förenkling. Är det så klokt att K2 kan börja tillämpas redan från 2008? Borde man inte invänta K3 och IFRS för PE? När K3 kommer lär det ligga nära IFRS för PE. K2 ska ersätta BFN:s anvisningar men behöver vi verkligen K3 om det i stort överensstämmer med IFRS för PE?

Om vi vill skapa förenklingar för de mindre företagen bör vi ha så få regelverk som möjligt: de bör vara tydligt beskrivna och i harmoni med årsredovisningslagen. Det skulle också underlätta för de mindre företagen om K2 kan bli enhetlig med skattereglerna. Även om det kräver att årsredovisningslagen tas in i inkomstskattelagen är det ett alternativ som bör utredas.

Om vi för de mindre företagen hade haft en enhetlig princip likt IFRS i de större företagen, så skulle det även underlätta för de som läser småföretagens finansiella rapportering. Det är ett faktum att vi nu kommer att kunna välja mellan olika regelverk. Införande av förenklingar på ett tidigt eller sent stadium och bristen på samordning i tid när det gäller förändringarna, kommer innebära att den finansiella rapporteringen kräver ytterligare förtydliganden och förklaringar – vilket knappast skapar trygghet för banker och övriga intressenter. Möjligen innebär förändringarna en fördel för redovisningskonsulter och revisorer. Det gäller ju för dessa att se till att företagen följer något av de olika regelverken och att den finansiella rapporteringen kvalitetssäkras. Att fritt välja mellan olika regelverk, kraftigt förenkla innehållet i årsredovisningen, sänka aktiekapitalkraven och så vidare driver ju snarare ett ökat behov av redovisningsstöd och revision. Vad blev då vinsten för företagen?

SamRoB – Utredning om sambandet mellan redovisning och beskattning.

IFRS för PE – Anpassning av International Financial Reporting Standards för små företag (Private Entities) K1, K2 och K3 – Allmänna råd från Bokföringsnämnden om årsredovisning i företag av olika storlek. Se vidare på Bokföringsnämndens hemsida <www.bfn.se>

Hans Börsvik är auktoriserad revisor samt vice vd på Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Jan Magnusson är auktoriserad revisor/redovisningskonsult och driver Jan Magnusson Revisionsbyrå i Linköping.

Karin Prytz är auktoriserad redovisningskonsuft på Deloitte i Östersund.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%