Balans nr 1 2009

Noteringar: Svenska folket vill att utbildade revisorer granskar kommunerna

Sex av tio svenskar tror inte att kommunernas användning av skattemedlen granskas ordentligt.

Svenska folket vill ha en tuffare granskning av kommunernas räkenskaper enligt en ny undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers gjort.

– En kommun kan jämföras med ett stort företag. Ändå satsar kommuner generellt mindre pengar på granskning av hur skattemedlen används, än vad ett privat företag satsar på granskning av sin verksamhet.

– Det är lite märkligt med tanke på att det är våra skattepengar det handlar om, säger Anita Lundgren, regionchef för Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers och ledamot i FAR SRS referensgrupp för offentlig sektor.

Undersökningen visar att man tycker att man borde satsa minst lika mycket eller mer som man gör i privata företag av samma storlek på att granska hur kommunerna handskas med skattemedlen.

Allmänheten vill också ha formellt utbildade revisorer i kommunerna enligt undersökningen. Hela 86 procent av svenska folket tycker att kommunens redovisning alltid borde granskas av en utbildad revisor.

65 procent av kommunalråden är dock nöjda med nuvarande ordning, där de förtroendevalda revisorerna har ansvar för granskningen med rätt att anlita ett sakkunnigt biträde.

– Det är en förtroendefråga för politikerna att kunna visa för medborgarna att granskningen har gått till på ett korrekt sätt. Det är helt klart att allmänheten tycker att kommunerna alltid borde granskas av en utbildad revisor, säger Anita Lundgren.

Totalt 1 000 svenskar och 100 kommunalråd har tillfrågats i undersökningen.

Ansvarsfördelning kommunal revision

Kommunpolitikerna äger revisionen och skriver på revisionsberättelsen. De förtroendevalda revisorerna är oftast lekmän, det vill säga har inte formell ekonomisk utbildning. Uppgiften är att granska hur kommunen uppfyller sina mål.

Revisorerna ska anlita sakkunniga i den omfattning de anser behövs. De biträdande revisorerna är oftast auktoriserade revisorer eller certifierade kommunala revisorer, men de är inte formellt ansvariga för revisionen.

Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%