Balans nr 1 2009

Noteringar: Svenska folket vill att utbildade revisorer granskar kommunerna

Sex av tio svenskar tror inte att kommunernas användning av skattemedlen granskas ordentligt.

Svenska folket vill ha en tuffare granskning av kommunernas räkenskaper enligt en ny undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers gjort.

– En kommun kan jämföras med ett stort företag. Ändå satsar kommuner generellt mindre pengar på granskning av hur skattemedlen används, än vad ett privat företag satsar på granskning av sin verksamhet.

– Det är lite märkligt med tanke på att det är våra skattepengar det handlar om, säger Anita Lundgren, regionchef för Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers och ledamot i FAR SRS referensgrupp för offentlig sektor.

Undersökningen visar att man tycker att man borde satsa minst lika mycket eller mer som man gör i privata företag av samma storlek på att granska hur kommunerna handskas med skattemedlen.

Allmänheten vill också ha formellt utbildade revisorer i kommunerna enligt undersökningen. Hela 86 procent av svenska folket tycker att kommunens redovisning alltid borde granskas av en utbildad revisor.

65 procent av kommunalråden är dock nöjda med nuvarande ordning, där de förtroendevalda revisorerna har ansvar för granskningen med rätt att anlita ett sakkunnigt biträde.

– Det är en förtroendefråga för politikerna att kunna visa för medborgarna att granskningen har gått till på ett korrekt sätt. Det är helt klart att allmänheten tycker att kommunerna alltid borde granskas av en utbildad revisor, säger Anita Lundgren.

Totalt 1 000 svenskar och 100 kommunalråd har tillfrågats i undersökningen.

Ansvarsfördelning kommunal revision

Kommunpolitikerna äger revisionen och skriver på revisionsberättelsen. De förtroendevalda revisorerna är oftast lekmän, det vill säga har inte formell ekonomisk utbildning. Uppgiften är att granska hur kommunen uppfyller sina mål.

Revisorerna ska anlita sakkunniga i den omfattning de anser behövs. De biträdande revisorerna är oftast auktoriserade revisorer eller certifierade kommunala revisorer, men de är inte formellt ansvariga för revisionen.

Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...