Innehåll

Balans nr 1 2009

”Kvalitetskontrollen är även en vägledning för revisorn”

Revisorer inom FAR SRS håller hög standard

Kvalitetskontroll av kvalificerade revisorer var obligatorisk i Sverige redan innan EU utfärdade en rekommendation. ”Kontrollen är ett led i en strävan att visa att kvalificerade revisorer lever upp till det förtroende som yrket kräver” förklarar Maria Bengtson som är ansvarig för kvalitetssekretariatet hos FAR SRS.

Kvalitetskontroll utförs dels av FAR SRS och dels av Revisorsnämnden. Uppdelningen bygger på en överenskommelse mellan de två parterna.

Den överenskommelse om kvalitetskontroll som gäller i dag mellan FAR SRS och Revisorsnämnden (RN) är från 2007, säger Maria Bengtson.

Överenskommelsen innebär att RN har delegerat den kvalitetskontroll av kvalificerade revisorer som gäller medlemmar i FAR SRS till FAR SRS. De som inte är medlemmar i FAR SRS blir kontrollerade av Revisorsnämnden.

Maria Bengtson förklarar att överenskommelsen mellan innebär:

  1. Att FAR SRS två gånger per år lämnar information till RN om vilka revisionsföretag och revisorer som omfattats av kontrollen och resultatet av den.
  2. Att RN kvalitétssäkrar FAR SRS kontrollarbete genom att varje år granska kvaliteten på ett 20-tal genomförda kontroller.
  3. Att RN en gång per år får namn på revisorer som lämnat FAR SRS utan godkänt resultat i systemgranskat kvalitetskontrollsystem.

Så fungerar det

– Varje sektion inom FAR SRS ska ha en kvalitetsnämnd. Den äldsta nämnden är kvalitetsnämnden för revisorer, säger Maria Bengtson.

Kvalitetsnämnden är en självständig enhet inom FAR SRS och ledamöterna väljs på organisationens årsstämma. Enligt reglerna måste en av nämndens ledamöter vara eller ha varit domare.

– Kvalitetsnämnden ska leda och över vaka FAR SRS kvalitetskontroll i enlighet med stadgarna och överenskommelsen mellan FAR SRS och Revisorsnämnden.

För närvarande finns det cirka 40 kvalitetskontrollanter som anlitas av kvalitetsnämnden för revisorer. Dessa utför det faktiska kontrollarbetet.

– För att bli kvalitetskontrollant krävs att man är medlem i FAR SRS och har varit kvalificerad revisor i minst tio år. Dess utom måste kontrollanterna delta vid en årlig utbildning som anordnas av kvali tetsnämnden, förklarar Maria Bengtson som ansvarar för kvalitetssekretariatet inom FAR SRS kansli – och som administrativt assisterar nämnderna och kvalitets kontrollanterna.

Hur går det till?

Varje år gör kvalitetssekretariatet ett urval av medlemmar som ska kvalitetskontrolleras. Tidigare gjordes urvalet med fem års periodicitet. Från och med 2008 görs urvalet i stället för en sexårsperiod.

– Det här innebär att de som kvalitets kontrolleras 2008 kommer att kontrolleras på nytt 2014. För en revisor i företag av allmänt intresse är reglerna strängare. Där är det en treårsperiodicitet som gäller.

Maria Bengtson förklarar vidare att när urvalet är klart så kontaktar man kontrollanterna som sedan meddelar om de anser att de är jäviga i något fall. I så fall byts kontrollanten ut.

När det är klart vem som ska kontrollera vilken revisor eller byrå så skickas uppdragsbrev ut till revisionsföretagen. I brevet informeras om att de valts för kvalitetskontroll och vilken kontrollant som utsetts för uppdraget. Revisionsföretagen har då tre veckor på sig att meddela ifall de skulle anse att den utsedda kontrollanten inte är lämplig för uppdraget på grund av jäv.

– Vägrar ett revisionsföretag eller en enskild revisor att underkasta sig kvalitets kontroll ska kvalitetsnämnden underrätta FAR SRS styrelse om detta, som i sin tur beslutar om att medlemmen därmed ska anses ha utträtt ur organisationen, säger Maria Bengtson och tillägger:

– Kontrollen ska inte enbart ses som en kontroll utan även som vägledning och support. Dessutom är ett godkännande i kvalitetskontrollen ett bra sätt att visa omvärlden att arbetet är av god kvalitet.

Två sorters kontroll

En kvalitetskontroll utförs på två olika sätt beroende på om revisionsföretaget eller dess nätverk har interna system för kvalitetskontroll eller inte. I revisionsföretag med sådana system görs kontroller av systemen samt efterlevnaden av dessa. I mindre revisionsföretag görs i stället substansgranskning av revisionsarbetet.

Maria Bengtson berättar att vid substansgranskning är kvalitetskontrollen indelad i två delar, allmänna kontroller och uppdragskontroller. Den allmänna kontrollen innebär en granskning av revisionsföretagets efterlevnad av RS 220 (Revisionsstandard i Sverige, RS). Därefter görs cirka två till tre uppdragskontroller per revisor. Resultatet av dessa kontroller dokumenteras i checklistor och en slutlig rapport där kontrollanten antingen godkänner eller underkänner revisionsföretaget eller revisorn. Kvalitetsnämnden är inte bunden till kontrollantens uttalande i rapporten, uttalandet fungerar snarare som en rekommendation till nämnden.

Nästa steg i kvalitetsprocessen innebär att kontrollanten sänder in samtliga handlingar i ett ärende till kvalitetssekretariatet som förbereder och föredrar ärendet på kvalitetsnämndens sammanträde. Nämnden, i sin tur, godkänner eller underkänner revisionsföretaget eller revisorn. Ett underkännande innebär att en omkontroll ska göras inom ett år.

– Är bristerna allvarliga vad gäller god revisorssed eller revisionssed ska kvalitets nämnden överlämna ärendet till Revisors nämnden som i sin tur öppnar upp ett dis ciplinärende.

Hög kvalitet

Under hösten 2007 och våren 2008 (urval 2007) utfördes omkring 200 kvalitetskontroller. 83 procent av dessa godkändes.

– Knappt 30 personer, det vill säga 14 procent kommer att bli föremål för omkontroll och 3 procent hade så allvarliga brister att de överlämnats till Revisorsnämnden, säger Maria Bengtson.

– Statistiken visar på att en övervägande majoritet av FAR SRS revisorsmedlemmar håller god kvalitet i sitt arbete.

Maria Bengtson påpekar att när FAR och SRS i slutet av 1990-talet började med kvalitetskontroller möttes detta med stor skepsis.

– Medlemmarna ville inte att deras branschorganisationer blev Revisorsnämndens förlängda arm. Men med åren har attityden förändrats och i dag ser många ett värde i kvalitetskontrollen. Att den ger vägledning och support, inte bara kontroll. Den hjälper revisionsföretagen att se svagheter i organisationen och verksamheten. Den identifierar också brister i vidareutbildning och det gör det lättare att anpassa utbildningen efter behov, menar Maria Bengtson.

Revisorsnämnden (RN) tar under 2009 över kvalitetskontrollen av revisorer som har revisionsuppdrag i företag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

RN kommer att ta ut en särskild årsavgift för att finansiera denna kvalitetskontroll. Revisorsnämnden kommer att i särskilda föreskrifter mer i detalj beskriva hur avgiften tas ut.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%