Innehåll

Balans nr 1 2009

Redovisning: Bollen är rund ... även inom redovisning?

I fotboll används talesättet ”bollen är rund” i betydelsen att båda lagen har chans att vinna. Utmärkande för fotboll är också att det är klart och tydligt definierat vad vinst innebär. Det lag som gör flest mål vinner. Vad innebär det då att vinna inom redovisning? Mer specifikt, vad innebär det att ett regleringssystem har vunnit?

Under 1990-talet var det en diskussion om IFRS (IAS på den tiden) eller US GAAP var det lämpligaste regelverket för globala företag, och som global standard. I dag används IFRS i ett stort antal länder runt om i världen, och är på väg att införas i ytterligare några. Den enda betydande ekonomin i världen som inte infört eller beslutat att införa IFRS är USA, men även där pågår en diskussion om att gå över till IFRS i mitten av nästa decennium. Om det var en match som pågick mellan IFRS och US GAAP så verkar det ganska tydligt vem som vunnit denna. Men, är det verkligen så tydligt? Och, varför skulle man som redovisare eller revisor i ett IFRS-företag bry sig om vem som vann?

Vi börjar med den första frågan, och för att besvara den måste vi först definiera vad det innebär att vinna. Uppenbarligen har IFRS vunnit i bemärkelsen att de standarder man följer (och kommer att följa) kallas IFRS, och ges ut av IASB. Men, den intressantare frågan är vilka grundläggande idéer som avspeglas i IFRS, och var de idéerna kommer ifrån. Jag skulle hävda att det är amerikanska idéer som kommer fram mest.

I den amerikanska samhällsdebatten används ekonomiska argument och ekonomisk teori i betydligt större utsträckning än i Europa (och förmodligen resten av världen). Detta gäller även inom redovisningsområdet. Ekonomisk teori är tilltalande genom att den ger konkreta svar. Baserat på ett fåtal antaganden (exempelvis effektiva marknader och nyttomaximering) kan man ge svar på vad samhället och reglerare ska göra i olika situationer, och därmed hur redovisningsregler ska utformas.

När nya standarder tas fram av IASB sker det en diskussion. Amerikanarna utgör en minoritet av medlemmarna i IASB, men genom att utgå från en gemensam idé och ge konkreta svar har de en mycket effektiv argumentation. Det är svårt att argumentera emot, särskilt som ingen annan geografisk region kan presentera en lika stark idé, med lika konkreta svar. Medan amerikanarna är eniga i sin grundsyn uppvisar resten av världen varierande utgångspunkter, vilket gör att det är svårt att uppvisa något starkt alternativ.

Lägg därtill att i samarbetet mellan FASB (som i dagsläget tar fram US GAAP) och IASB är det i FASB som de största resurserna finns. FASB har fler anställda än IASB, vilket innebär att i arbetsgrupperna är det fler amerikaner än icke-amerikaner, även i de fall när gemensamma standarder ska skrivas för både IFRS och US GAAP. Ytterligare skäl till det amerikanska inflytandet är att det i USA finns en lång tradition av att diskutera redovisningsregler. Det leder till att vissa av de amerikanska medlemmarna i IASB kan framföra en stark argumentation, och därmed få inflytande.

Det är då dags att gå vidare till den andra frågan, nämligen varför detta är intressant för svenska företag som följer IFRS. Det amerikanska tänkandet, och utgångspunkten i ekonomisk teori, visar sig i standarderna exempelvis genom att verkligt värde används inom flera områden. Detta värde ska dessutom vara baserat på marknadspriser, alternativt de variabler som marknaden använder för att prissätta de aktuella tillgångarna eller skulderna. Här finns ett centralt antagande: Marknaden är den bästa källan till information om vad någonting är värt. Detta baseras på att marknaden är effektiv, det vill säga att marknaden i varje ögonblick ger en bra avspegling av det underliggande värdet. Det innebär exempelvis att marknaden inte överreagerar på goda eller dåliga nyheter.

För att marknader ska kunna vara effektiva i praktiken talar man om ”deep and liquid markets”. Det ska vara många aktörer på marknaden, och det ska gå snabbt att handla på marknaden. IASB har detta som utgångspunkt, även om det antagandet förmodligen oftare är uppfyllt i US A än i andra länder. Det problem som redovisare i praktiken ställs inför är att värdera vissa poster till verkligt värde även om marknaden inte fungerar så bra.

I dagsläget ifrågasätts huruvida marknaden ger en bra avspegling av fundamentala värden, eller om marknaden har överreagerat och därmed undervärderat många tillgångar. Är det nuvarande låga marknadsvärdet på exempelvis aktier en tillfällig effekt, eller har det fundamentala värdet gått ner? Den grundläggande synen i IFRS skulle ge svaret att marknadsvärdet den 31 december är den bästa avspeglingen av ett fundamentalt värde.

US GAAP har alltså vunnit, genom att påverka IFRS. Bollen var rund, och den mest konkreta och tydliga argumentationen vann. Detta påverkar svenska redovisare genom att de måste tillämpa regler som bygger på antaganden som inte alltid gäller i Sverige.

Ek. dr Jan Marton är verksam vid Handelshögskolan i Göteborg samt arbetar med redovisningsfrågor på KPMG i Göteborg jan.marton@kpmg.se

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...