Balans nr 1 2009

”Pengarna är inte målet utan medlet till utveckling”

Den ideella sektorn växer ... och det behövs fler revisorer

Årets julklapp till anställda blev välgörenhet i en eller annan form. Detta är ett område som ligger Jonas Grahn varmt om hjärtat. Han är auktoriserad revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPwC) och har specialiserat sig på ideella organisationer. Många olika regelverk för revision inom ideell sektor ”gör att man behöver specialisera sig” förklarar han och berättar att även inom detta segment har revisorn oftast bara hand om vissa typer av organisationer. Han efterlyser förtydligande av vad revisorn ska skriva intyg för.

Jonas Grahn är den revisor som reviderar flest stora svenska insamlingsorganisationer, bland andra Röda Korset och Rädda Barnen. Hans arbetsfält är större än vad många tror.

”Den samlade ideella sektorn ... omsätter årligen uppskattningsvis gott och väl 140 miljarder kronor och organisationerna sysselsatte i början av 2000-talet omkring 145 000 anställda” skriver Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson, Handelshögskolan i Stockholm, i sin bok Från nationalstat till näringsliv.

Idrotten är störst

Hos ÖPWC arbetar ett 100-tal personer till största del med denna sektor, med delsektorer som bildningsorganisationer, intresseföreningar, stiftelser, trossamfund, fackförbund/a-kassor, insamling/bistånd och idrott.

Det senare segmentet är det allra största – sett till antalet aktiva medlemmar och föreningar. Statistik visar att år 2007 (i åldern 16-84)var cirka 2,6 miljoner aktiva medlemmar i en idrottsförening, jämfört med knappt en miljon i kulturföreningar och cirka 700 000 i friluftsföreningar. Det fanns 20 000 idrottsföreningar runt om i landet. Ser man till storlek på kapital och

intäkter så är Svenska kyrkan nummer ett. Gäller det insamling i stort så samlade de tio största organisationerna in cirka fem miljarder kronor under förra året. Enligt ÖPWC lägger vuxna svenskar ner 14 timmar varje månad på ideellt arbete.

Intressanta människor

Jonas Grahn som medvetet sökt sig till revision i den ideella sektorn säger att det är stimulerande att arbeta med de människor som är verksamma på området.

– Här handlar det inte bara om att varje kvartal ha så mycket pengar som möjligt på sista raden. Pengar är inte målet utan ett medel att på ett eller annat sätt åstad komma utveckling i samhället. Och här möter man många intressanta människor som ofta tänker i ett vidare perspektiv.

Jonas Grahn känner att han som revisor känner sig behövd i ideella organisationer:

– Som ekonom tillför jag nytta. Med många intressenter och stort tryck från media är det viktigt för organisationerna att visa vad de åstadkommit.

Han säger att många organisationer behöver bli bättre på att sätta upp mål, utarbeta indikatorer på måluppfyllelse och återrapportera vad som uppnås.

– På ÖPWC har vi även börjat anställa rådgivare som kan hjälpa till med detta.

Olika regelverk

För revisorerna inom den ideella sektorn gäller en rad olika regelverk.

– Det är olika regler som gäller för stiftelser och för ideella föreningar.

För de förra gäller stiftelselagen och för de senare, som uppnått en viss storlek, årsredovisningslagen samt bokföringslagen.

– Det kan tyckas märkligt men för ideella föreningar finns ingen associations rättslig lagstiftning, säger Jonas Grahn.

Han påpekar att först när ideella föreningar uppnått en viss storlek så måste de anlita en revisor.

– Men många har ändå kvalificerad revi sor på frivillig väg. Det är ju så många intressenter och man vill ha ordning på räkenskaperna.

Fler revisorer

Det råder ingen tvekan om att denna sektor växer – fler organisationer, mer pengar, fler anställda och fler volontärer. Detta innebär att fler revisorer behövs.

– Hela sektorn har professionaliserats sedan mitten av 1990-talet. Då kom stiftel selagen och från början av 2000-talet gäller årsredovisningslagen för stiftelser och föreningar.

Men, förklarar Jonas Grahn, intygsskrivande är ett problem för revisorerna.

– Olika myndigheter ställer krav på att revisorn ska skriva intyg för än det ena än det andra. Men frågan är vad revisorn ska intyga. Ofta behöver inte organisationen skriva under på att man exempelvis följt ett särskilt regelverk, men man begär att revi sorn ska intyga detta!

– Det måste förtydligas vad vi ska intyga.

Jonas Grahn hänvisar till den debatt som uppstått om revision av bidrag som delats ut av den statliga biståndsorganisationen Sida.

– Enligt Sidas regelverk ska revisorn intyga att reglerna följs fullt ut. Det är inte

frågan om rättvisande bild utan mer exakt. Och detta av verksamhet som sker under de svåraste förhållanden, runt om i världen.

Revisorsnämnden (RN) har tittat på tre fall och utdelat både erinran respektive varning – dock inte till ÖPwC.

– Vi har klarat oss än så länge, men det är tufft!

Klokt från RN

Jonas Grahn säger att RN har kommit med en klok synpunkt, nämligen att organisationerna för egen del tydligare måste uttala vad det är man redovisar.

Han plockar fram FRII:s kvalitetskod. Ett dokument som tagits fram av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) i samarbete med ÖPWC.

– Organisationer måste i större utsträckning än förr visa på nyttan av ett medlem skap och hur insamlade medel hanteras. Då behövs en större öppenhet och kvali tetskontroll.

Från i år blir det obligatoriskt för FRII:s medlemsorganisationer att tillämpa den nya kvalitetskoden – extern granskning enligt denna är dock frivillig. Den bygger på samma princip som koden för börsbolag, det vill säga att följa eller förklara.

– Jag vet inte, men kanske kommer även SFI (Stiftelsen för insamlingskontroll) i framtiden att ha denna kod som ett krav. Då den blir ett viktigt verktyg för transpa rens i insamlingsorganisationerna.

Elisabeth Precht

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%