Balans nr 1 2009

ARENA08: Fredrik Härén: Viktigt att vara kreativ i förändringsprocesser

– Revisionsbranschen är nog den enda branschen där det ses som negativt att vara kreativ, skämtade Fredrik Härén när han inledde ett anförande som tog publiken till en rad utvecklingsländer. I första hand Kina och Indien.

Fredrik Härén talade om kreativitet och utgick från formeln idéer = personer (kunskap + information). Han förklarade att när befolkningen växer, deras kunskaper ökar och informationsflödet [internet reds. anm.] tilltar ja då tilltar kreativiteten och därmed blir idéerna fler.

– Revisionsbranschen och finanssektorn går igenom stora förändringar. Men ändå större förändringar sker i vår omvärld. Och tycker vi att vi upplevt många förändringar hittills så är det inget emot vad som kommer i framtiden, siade Fredrik Härén som påpekade att ”vi är mitt i en befolkningsexplosion”.

– I Kina och Indien ser vi dessutom en explosion i högre utbildning.

Fredrik Härén berättade om en tävling i kreativ problemlösning, mellan universitet världen över. Sju av tio på den senaste listan är läroanstalter i utvecklingsländer, med Warszawas universitet i toppen. Här har skett en stor förändring under de senaste 10-15 åren. Tidigare återfanns många amerikanska skolor på listan.

Fredrik Härén menar att internet är av vital betydelse ur kreativitetssynpunkt. Den med ett speciellt intresse – han gav exemplet att någon vill göra ”hats for dogs” – kan med ett klick på tangentbordet få kontakt med människor världen över som har samma intresse. Influenserna blir fler, greppet om marknaden större och kreativiteten växer.

– I Sverige har vi inte förstått vad vi fått med internet. Redan tidigare hade vi tillgång till ett stort antal tidningar, tv, bibliotek, etcetera. Men när jag talade med en 28-årig indier i Bangelor och frågade vad han skulle göra på fredagskvällen så blev det entusiastiska svaret inte att gå ut på en pub utan ”jag ska läsa Harvard Business Review online”.

– Medan svenskar möjligtvis går in på Aftonbladet och Blocket!

Fredrik Härén berättade att han var med när man i Indien för cirka ett år sedan presenterade en bil som splitter ny kostar 17 000 kronor.

– Den bilen är det mest innovativa man sett på länge i bilbranschen.

Han förklarade att problemet för svenskar och andra i det som brukar kallas den utvecklade delen av världen inte ser de förändringar som skett och sker i utvecklingsländerna.

– Människorna där kan allt om oss men vi känner inte till något om dem.

Fredrik Härén menar att ”vi begick ett gigantiskt fel när vi delade upp världen i utvecklade länder och utvecklingsländer”. Utvecklad betyder ju att man är färdig, medan utveckling betyder att en utveckling pågår.

– Det här är livsfarligt eftersom världen utvecklas allt snabbare, påpekade han och siade om att ifall någon lyckas lösa värl dens miljöproblem så blir det utvecklings länderna.

Vad kan vi lära av dem? frågade Fredrik Härén som menar att utvecklingsländer har tre väsentliga fördelar. Den första av dessa är enligt honom att befolkningen ser förändringarna. Den andra är att befolkningen i utvecklingsländerna kan mycket mer om oss än vi om dem.

Han illustrerade västvärldens och svenskars uppfattning att de är allmänbildade med en fråga till publiken: Vilken färg är det på en ambulans? Vit, ropade majoriteten. Vilken färg har korset? Rött, svarade några, blått, grönt föreslog andra.

– Sedan 10-15 år är ambulanserna gula och det är inget kors på dem, upplyste Fredrik Härén och fortsatte:

– Är det möjligt att det har hänt saker och ting i Kina och Indien som du inte känner till?!

Den tredje framgångsfaktorn för utvecklingsländer som Kina och Indien är enligt Fredrik Härén att människor ”vågar drömma”. Han berättade om ett besök i Indien där han ställde frågan: Tror du ditt land blir bättre i morgon? 100 procent i publiken svarade ja. När samma fråga ställdes i Sverige var det bara knappt en tredjedel av åhörarna som gav samma svar.

– Sverige är ett land utan drömmar efter som vi inte vet vart vi ska. Vi har slutat utvecklas.

Fredrik Härén påpekade att nyckeln till utveckling är att ”vi måste bli mer nyfikna!”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%