Balans nr 2 2009

Debatt: Stoppa det föreslagna yrkesförbudet för godkända revisorer utan examen

Joakim Guiance menar att förslaget att godkända revisorer utan revisorsexamen ska fråntas rätten att få revidera saknar logisk förankring. Han ställer också frågan: vad blir bättre för Sverige och svenska företag om godkända revisorer får yrkesförbud?

I inlägget här intill kommenterar även FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström förslaget. Han menar att kravet är onödigt eftersom examinationen inte tillför näringsliv och samhälle någon nytta.

Bo Svensson, regeringens enmansutredare i utredningen om revisorer och revision, har föreslagit att Sverige i framtiden enbart ska ha en revisorskategori och att godkända revisorer utan revisorsexamen helt ska fråntas rätten att få revidera efter år 2015, alltså i realiteten ett svenskt yrkesförbud.

Utredaren anger som grund till sitt förslag att två revisorskategorier är en särsvensk lösning, men det finns flera sorters revisorer även i andra EU-länder, exempelvis i Tyskland, Danmark, Nederländerna och Finland. Det handlar alltså om närliggande EU-länder utan revisionsplikt, vilket med all tydlighet visar att flera revisorskategorier vare sig är en särsvensk lösning eller naturlig följd av slopad revisionsplikt.

Det finns redan i dag en gräns för godkända revisorer i aktiebolagslagen: Vi får inte revidera större bolag. Mycket enkelt och naturligt – varför ändra detta?

Vi godkända revisorer har, av naturliga skäl, störst rutin på att ta hand om små aktiebolag och mest kunskap kring de speciella förhållanden som gäller i deras värld. Denna kunskap och erfarenhet försvinner i och med införandet av yrkesförbudet. Är det till fördel för Sveriges småbolag?

Ett viktigt argument till varför revisionsplikten ska bort har hela tiden varit att minska de små bolagens kostnader. Gör man det genom att tvinga alla små aktiebolag som i framtiden frivilligt väljer att ha kontroll över sina räkenskaper att välja auktoriserade revisorer? Godkända revisorer är typiskt sett billigare – varför vill utredaren minska småbolagens ekonomiska valfrihet?

Utredarens andemening verkar tveklöst vara att vi godkända revisorer utan examen inte duger till revision, utan tvärtom är direkt olämpliga att granska små aktiebolags räkenskaper (för det gäller ju enbart revision av små aktiebolag) – det känns oerhört kränkande för mig som civilekonom med tjugo års yrkeserfarenhet.

Gör ytterligare sju års yrkeserfarenhet mig sämre – inte bättre – skickad att granska räkenskaper för små bolag?

Gör en revisorsexamen att jag blir mer lämplig att granska små bolag? Och om så vore fallet: varför omfattas inte alla de auktoriserade revisorer som i dag saknar examen (cirka 50 procent) av utredarens yrkesförbud? Var finns logiken? Jag vill naturligtvis inte att förslaget ska drabba de auktoriserade revisorerna heller. Det saknar logisk förankring och ska inte drabba någon.

Som framgår ovan finns ett antal tunga argument mot utredarens förslag. Vad blir bättre för Sverige och svenska småföretag om vi godkända revisorer får yrkesförbud? Är mina argument felaktiga? Om inte – skrota förslaget omgående!

Joakim Guiance är godkänd revisor utan revisorsexamen och verksam vid Nova Revision.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%