Balans nr 2 2009

Noteringar: Det är inte aktiekapitalet som skapar förtroende

Sänk aktiekapitalet till 1 krona. Det skriver FAR SRS som i sitt remissvar pekar på andra faktorer som är betydligt viktigare än aktiekapitalet vid exempelvis kreditgivning.

Utredningen Ett enklare aktiebolag föreslog i delbetänkandet Aktiekapital i privata aktiebolag att aktiekapitalet ska sänkas från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Utredningen presenterade även ett förslag som skulle ge företag möjligheten att successivt betala in aktiekapitalet.

När delbetänkandet gick ut på remiss kompletterades underlaget med ett mer långtgående förslag från justitiedepartementet. Kravet på minsta tillåtna aktiekapital sänks till 1 krona. FAR SRS tillstyrker alltså detta förslag.

– Det är lite förenklat att säga att vi tillstyrker ett aktiekapital på 1 krona eftersom det är så mycket som hänger ihop. Vi menar att alla de aktuella nivåerna, även 100 000 kronor, är för lite för

att skapa förtroende. Vi tror därför det är tid att gå över till ett marknadsdrivet förtroendeskapande där det är upp till varje bolag att bestämma storleken på aktiekapitalet. Och då kan lagens minimikrav sättas till 1 krona, kommenterar FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström.

Därför tillstyrker FAR SRS minimikravet på en krona

I remissvaret skriver FAR SRS ”att en faktor som är betydligt viktigare än aktiekapitalets storlek är verksamhetens kassaflöden och likviditetsutveckling”.

– Ja, det som avgör ett företags förutsättningar för tillväxt eller överlevnad är ju inte det bokförda aktiekapitalet utan hur likviditeten i verksamheten utvecklas. Utan pengar tar det alltid slut. Därför bör man se över kapital- och borgenärsskyddsreglerna i aktiebolaget och lyfta fram likviditeten samtidigt som aktiekapitalet tonas ned. Då kan vi behålla låga transaktionskostnader i Sverige, menar Dan Brännström.

FAR SRS föreslår också ett tilläggsuppdrag till utredningen Ett enklare aktiebolag: utred hur ett förstärkt borgenärsskydd kan utformas.

– Vid en förändring av aktiekapitalet, om det nu blir till 50 000 kronor eller 1 krona, kan vi inte fortsätta med kontrollbalansräkningarna. Kostnaden för den hanteringen överstiger nyttan vid så låga aktiekapital. Det måste vara bättre att förstärka borgenärs skyddet utifrån ett ansvar för likviditeten och risken för obestånd. Ett ökat fokus på likviditeten är bra för det individuella företaget men också för hela näringslivet, säger Dan Brännström vidare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%