Balans nr 2 2009

Noteringar: Många positiva till slopat byråjäv och begränsat skadeståndsansvar

I höstas skickades slutbetänkandet från den så kallade Revisorsutredningen ut på remiss. Betänkandet innehöll bland annat förslag om en beloppsbegränsning av revisorns skadeståndsansvar, uppluckring av jävsregler och förslag om en revisorskategori i framtiden – auktoriserad revisor. När remisstiden gått ut hade justitiedepartementet fått in drygt 30 remissvar.

Flera av remissinstanserna tillstyrker förslaget om att revisorer får ett subsidiärt och proportionellt ansvar, vilket innebär att om en revisor och en styrelseledamot eller vd medverkat till samma skada ska talan om ersättning i första hand föras mot styrelse och vd.

Bolagsverket är en av remissinstanserna som tillstyrker förslaget. Man förstår också varför man föreslår ett subsidiärt och proportionellt skadeståndsansvar. Men Bolagsverket påpekar att förslaget kan innebära ett avsteg från principen ”att den som vållar en skada också skall ersätta skadan”.

Nutek tycker det är fel att lagstifta om begränsning av skadeståndsansvaret. Man motsätter sig dock inte att lagstiftningen anpassas till EG:s rekommendationer, vilket innebär en viss begränsning.

Utredningen om ett enklare aktiebolag avstyrker helt förslaget om att revisorer får ett subsidiärt och proportionellt skadeståndsansvar i förhållande till styrelseledamöter och verkställande direktörer samt begränsningen på 100 miljoner kronor. Även Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Finansbolagens Förening och Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget om subsidiärt skadeståndsansvar och beloppsbegränsning.

Svenska Bankföreningen avstyrker på grund av att man anser att konsekvenserna inte är tillräckligt belysta.

Byråjävet

Revisorsutredningen föreslår också en uppluckring av det så kallade byråjävet, vilket innebär att samma byrå svarar ett bolags redovisning och revision.

Utredningen om ett enklare aktiebolag tillstyrker förslaget med motiveringen att det ”ökar förutsättningarna för att små företag frivilligt ska genomföra revision” om revisionsplikten avskaffas. Även Nutek tror att förslaget underlättar för de små företagen att ha revision.

Företagarförbundet menar att det är viktigt att tidpunkten för ändrade jävsregler och slopandet av revisionsplikten sammanfaller. Detta är något som även FAR SRS framhåller i sitt remissvar.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF tillstyrker också förslaget om uppluckring av byråjävet, men föreslår en översyn av analysmodellen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) avstyrker utredningens förslag med hänvisning till att granskningen riskerar att förlora sin karaktär av oberoende kontroll. ”Principerna om redovisnings- och byråjäv utgör enligt ESV viktiga beståndsdelar i det regelverk som syftar till att säkerställa revisorns och revisionens oberoende. ” Och analysmodellen i 21 § revisorslagen är inte tillräcklig, menar man.

Sveriges Advokatsamfund avstyrker också förslaget eftersom man har uppfattningen att ”lagstiftningen bör ha en restriktiv hållning till utförande av lagstadgad revision då risk för självgranskning eller egenintresse föreligger”. Men om revisionsplikten för mindre företag försvinner, vilket man är positiv till, kan man öppna för en sådan möjlighet, till exempel genom upplysning i årsredovisning och revisionsberättelse.

En revisorskategori

När det gäller förslaget om en revisorskategori, auktoriserad revisor, från 2015 är det få remissinstanser som har någon synpunkt. Några tillstyrker förslaget. Företagarförbundet menar att det är tveksamt om examenskravet för godkända revisorer utan revisorsexamen i praktiken kommer att ha någon kvalitetshöjande effekt på grund av de mycket generösa övergångskraven.

FAR SRS tillstyrker också förslaget om en revisorskategori men avstyrker, som enda remissinstans, förslaget att godkända revisorer inte ska få verka efter den 1 juli 2015 om de inte avlägger revisorsexamen. ”Det är ur många aspekter olämpligt att mycket erfarna yrkesutövare ska behöva avlägga en särskild examen, särskilt som kvaliteten i deras yrkesutövning säkerställs på annat sätt.” skriver man i sitt remissvar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%