Balans nr 2 2009

Redovisning: Ska vi ha kvar obeskattade reserver i redovisningen?

Sedan ”urminnes tider” har obeskattade reserver varit ett måste i ett aktiebolags årsredovisning. När vi översätter årsredovisningen till engelska, om den till exempel ska användas i ett internationellt sammanhang, har vi i Sverige understundom mötts av häpnad för vad det är som finns i balansräkningen. Vår internationella omvärld har inte förståelse för begreppet obeskattade reserver och vad det faktiskt är. Jag glömmer aldrig när K-SURV och L-SURV skulle översättas. Det förorsakade många glada skratt och det är väl den enda gången som skattelagstiftningen har fått mig att skratta.

Vilket grepp ska vi då ta i Sverige i framtiden? K3-regelverket är på gång och trenden borde vara att det kommer att ligga nära den internationella redovisningen som International Accounting Standards Board (IASB) står för. I praktiken borde det ligga mycket nära IFRS för PE som är IASB:s förenklingsregelverk. Detta regelverk skiljer sig mycket åt om vi jämför med K2 eller den riktiga benämningen: BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag.

Låt oss förutsätta att så blir fallet med K3, att det kommer att bygga på IASB:s förenklingsregelverk. Då blir det nya regelverket principbaserat och bygger på samma ekonomiska teorier som är grunden i det stora regelverket från IASB.

Ska vi då ha kvar våra särsvenska obeskattade reserver i redovisningen i ett svenskt regelverk som bygger på internationell principbaserad redovisning? Bör vi inte i stället anpassa oss fullt ut och enbart redovisa uppskjuten skatt på det som i bolagens inkomstdeklarationen avsätts till obeskattade reserver.

Jag skulle uppskatta om vi kunde rensa redovisningen från denna typ av påverkan från skattelagstiftning. För vad är en obeskattad reserv, en del kapital och en del skatt. Borde vi inte då också anpassa oss så att vi enbart redovisar den uppskjutna skatten och resten som eget kapital även i svenska företag. Var under eget kapital det ska redovisas kan också diskuteras. Ska det vara bundet eller fritt? Jag tänker inte ta ställning till den frågan här även om jag har en åsikt. Men en sak torde vara klar, att utdelningsbart blir det inte med tanke på aktiebolagslagens regler.

Om det blir så att vi, i mitt tycke helt felaktigt, har kvar skattereglerna i redovisningen, hur ska då Bokföringsnämnden kunna fortsätta att förenkla? Våra politiker är i full gång att förenkla för företagen både här i Sverige och inom EU. Inom EU ska alla direktiv som berör små företag ses över med devisen ”Think small first”.

Det hela höll på att ta en ända med förskräckelse i slutet av oktober under förra året. Då kom det ett förslag från en ledamot i Juri, som är ett juridiskt utskott inom EU. I korthet så föreslog ledamoten att mikro-företag inom EU inte skulle omfattas av fjärde bolagsdirektivet. Han föreslog dessutom att gränsen för mikroföretag skulle dubbleras, samt att mindre företag inom EU inte skulle behöva offentliggöra sin årsredovisning. För oss i Sverige skulle detta ha inneburit att 90 procent av alla svenska aktiebolag inte skulle göra en årsredovisning samt att 99 procent av alla Sveriges företag inte skulle sända in årsredovisningen till Bolagsverket.

Lyckligtvis drogs detta förslag tillbaka, men det berodde på att det blev en mindre storm nere i Bryssel med protester, samt att EU-kommissionen inte var helt övertygad om detta förslags förträfflighet. Heder till kommissionen och de som lobbade. Tänk vilka konsekvenser detta skulle få för oss i Sverige med tanke på att vår svenska förenklingsutredning har föreslagit att årsbokslutet ska tas bort ur bokföringslagen och att det bara ska finnas förenklade årsbokslut. 80 procent av alla svenska aktiebolag skulle bara upprätta ett förenklat årsbokslut, det vill säga Kl.

Just årsbokslutet måste enligt min mening finnas kvar i bokföringslagen eftersom det i praktiken är många som använder det, samt att det ger företag som enligt lagen kan göra ett förenklat årsbokslut en möjlighet att göra ett mer förfinat.

Men ska vi tala om förenklingar och skicka en signal till våra politiker inom EU och Sverige är det väl: Ta itu med momslagstiftningen, nu!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och chef för FAR SRS redovisningssektion caisa.drefeldt@farsrs.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%