Balans nr 2 2009

Revisorn kan så mycket mer än lagstadgad revision

Projekt kartlägger revisorns verktygslåda

Inför slopandet av revisionsplikten har FAR SRS tillsatt ett projekt som man kallar ”Revisorns verktygslåda”. Förhoppningen är att projektet ska presentera en portal till sommaren.

– Revision är ett outforskat område. Hittills har vi haft fullt upp med lagstadgad revision, men vi revisorer kan så mycket mer, säger revisionskommitténs ordförande Bo Hjalmarsson och fortsätter.

– Det finns en stor affärspotential i dessa tjänster.

FAR SRS revisionskommitté tillsatte under förra året ett projekt med namnet ” Revisorns verktygslåda ”. Projektgruppen ska ta fram en plattform/portal med ”nya” tjänster och intyg.

Den huvudsakliga anledningen till projektet är förslaget att revisionsplikten kommer att försvinna i många svenska aktiebolag om något år.

– I Sverige har en revisor haft en tydlig och klar marknad: den lagstadgade revisionen. Nu kommer revisionsplikten att tas bort och många tänker: vad ska jag göra nu?, säger revisionskommitténs ordförande Bo Hjalmarsson.

– Men det finns ett värde av oberoende granskning i många olika situationer. Vi revisorer är proffs på detta och det ska vi arbeta vidare med, säger Björn Bäckvall som är ledamot i revisionskommittén och leder projektet ”Revisorns verktygslåda” (även kallat portalprojektet).

– Vi måste bli bättre på att förklara våra produkter och tjänster för marknaden och bli mer affärsmässiga.

– Portalen är tänkt att vara en startmotor och vi ska också skapa den goda seden för de ”nya” produkterna/tjänsterna, berättar Björn Bäckvall.

Projektet handlar till stor del om att berätta vad som finns i revisorns verktygslåda förutom skiftnyckeln (= den lagstadgade revisionen).

– Revisorn har verktygen som han/hon behöver men vet inte alltid hur de ska användas, menar Bo Hjalmarsson.

Och hur vet man detta?

– Kansliet och revisionskommittén får ofta frågor från revisorer om hur man ska hantera uppdrag som ligger något utanför den lagstadgade revisionen och revisions nära rådgivning. Då blir man lite osäker och vet inte riktigt hur man ska hantera det och vad man som revisor får göra, fortsätter Bo Hjalmarsson.

Tillsynen – en konkurrensfördel

Björn Bäckvall påpekar det faktum att revisorn enligt lag är opartisk och självständig och står under tillsyn av Revisorsnämnden.

– Användaren vet att han/hon får en oberoende kvalitetsstämpel om man använder en revisor. Många revisorer upplever dock tillsynen som en belastning och begränsning. Men man kan faktiskt se det som en konkurrensfördel, säger Björn Bäckvall.

Bo Hjalmarsson och Björn Bäckvall menar att man som revisor ska vara kreativ inom ramen för vad man som revisor får göra.

– Vi har så väldigt mycket kvar att göra bara inom ramen för revision.

I projektgruppen har man bland annat diskuterat hur revisorn ska hantera risker i samband med de ”nya” tjänsterna. Man har också börjat titta på en process.

Finns behovet?

Behöver marknaden dessa nya tjänster?

Bo Hjalmarsson tar som exempel att för 20 år sedan hade få människor behov av exempelvis mobiltelefoner. Men i dag har nästan alla en mobiltelefon.

– Revisorn har en nära kontakt med företagsledningen. Lev vidare i den relationen. I och med att revisionsplikten försvinner blir det större möjligheter att utöka tjänsterna till kunden.

– I Sverige är vi ovana med dessa nya tjänster men internationellt finns de redan. Projektgruppen har bland annat tittat på olika typer av intyg.

Bo Hjalmars son funderar över om vi i framtiden kanske till och med hittar revisorsutlåtanden i klädaffären.

– Där kan vi till exempel intyga att man inte använt sig av barnarbete.

”Jag har inget att erinra” är en vanlig formulering i revisorsintyg i dag.

– Vilka förväntningar ger det hos läsa ren? Vi måste bli bättre på att berätta vad vi verkligen gjort, menar Björn Bäckvall.

Man har också diskuterat begreppet ”intyg”.

– Vi tror att vi måste släppa ordet ”intyg”, menar Bo Hjalmarsson och Björn Bäckvall. Det gör att vi lever kvar i de gamla revisorsintygen.

Och de har förslag på nytt uttryck men vill inte avslöja något ännu.

Klar till sommaren

Förhoppningen är att portalen ska vara klar i juni och att den ska vara tillgänglig via FAR SRS hemsida.

– Det är viktigt att det är blir rätt från början och att det blir ett pedagogiskt upplägg. Därför får det ta lite tid, påpekar Björn Bäckvall och fortsätter.

– Portalen ska inte heller bli för detaljerad. Det gör att man slutar tänka och det är en farlig väg.

Björn Bäckvall och Bo Hjalmarsson ser också att det kommer att krävas utbildningsinsatser innan revisorns verktygslåda är på plats. Detta är också något som projektet tittar på.

De ”nya” tjänsterna är också revision

Många revisorer har också frågat sig hur man ska komma upp i de 1 500 timmar revision (under fem år) som krävs för att få behålla sin auktorisation/sitt godkännande när revisionsplikten försvinner.

– Många av de ”nya” tjänsterna och intygen är enligt vår mening revision. Men naturligtvis finns det gränsfall.

– Och det är viktigt att de företag som väljer att ha kvar revisionen ska ha en sådan nytta av den att han/hon inte kan vara utan den.

Både Björn Bäckvall och Bo Hjalmarsson är övertygade om att behovet av kvalitetssäkrad information kommer att öka i framtiden.

– Vi ska nu titta på marknaden med helt nya glasögon. Sedan är det bara fantasin som sätter gränsen, avslutar de.

Åsa Ehlin

Revisorns verktygslåda

Förutom Björn Bäckvall arbetar även Helena Adrian, Jan-Ove Bengtsson, Anders Tagde och Bo Åsell med projektet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%