Balans nr 2 2009

Tuff utmaning att tillämpa IFRS

Men trots brister och ofullständigheter – IFRS är här för att stanna

IFRS har fördelar såväl som nackdelar. De viktigaste fördelarna är att kvalitén och jämförbarheten mellan årsredovisningar från företag i olika länder successivt ökar. Till nackdelarna hör att tillämpning av IFRS kräver stora resurser vilket innebär att det blir tidskrävande och kostsamt för företagen. Uppfattningarna om IFRS är alltså delade. Anders Bäckström menar att vi i och med tillämpningen av IFRS står inför en tuff utmaning för att nå ökad ökad jämförbarhet.

Frasen ”ingen nu levande människa har upplevt...” återkommer allt mer frekvent vid beskrivningar av den finanskris vi just nu befinner oss i. Förutom de finansiella marknadernas beteende och spridningen till den reala ekonomin har det blivit uppenbart att regelverket i många avseenden är utformat för en ”normal” situation och effektiva marknader och att tillämpningen innebär tuffa utmaningar i rådande marknadsläge.

Trots brister och ofullständigheter är IFRS dock här för att stanna och det blir därmed viktigt att påverka utformningen av IFRS och göra vad som är möjligt för att tillämpa IFRS på ett förnuftigt sätt.

Omvälvande förändringar

For revisorerna har IFRS inneburit omvälvande förändringar. IFRS har bland annat inneburit en stor befrielse. Eftersom vi inte längre har huvudansvaret för normgivningen på redovisningsområdet behöver vi inte heller försvara reglernas innehåll. Tvärtom så kan vi kritisera dem – och det gör vi! Revisionsbyråerna är klart överrepresenterade när det gäller att lämna kommentarer till IASB på utkast till nya standarder, diskussionspromemorior, etc.

IFRS – International Financial Reporting Standards

IASB – International Accounting Standrads Board

IAS – International Accounting Board

IFRS har också inneburit en maktförskjutning från nationell nivå till internationell nivå. Det gäller både normgivning och revisorernas vardag. För revisorerna har det också skett en maktförskjutning från den enskilde revisorn till revisionsfirman där revisorn verkar och vidare till det internationella nätverk den svenska firman tillhör.

Konkurrenshämmande regelverk

IFRS kan också sägas vara konkurrenshämmande bland revisionsbyråerna. IFRS är ett komplext och föränderligt regelverk. Det ställer stora krav på såväl företag som revisionsbyråer. Den revisor som kan påstå sig ”kunna” IFRS är sannolikt inte född.

IFRS gör det väldigt svårt för de revisionsfirmor som inte tillhör de allra största att åta sig revisionsuppdrag i företag som tillämpar IFRS. Det krävs en relativt stor kritisk massa för att bygga upp den expertis som åtminstone de större revisionsfirmorna bedömt krävs för att genom kvalitetssäkring av klienternas finansiella rapporter bidra till att styrelser och företagsledningar ska kunna ta det ansvar det innebär att inneha de befattningar de har. Att sätta sig in i detta regelverk och att hålla sig uppdaterad på dess utveckling är en heltidssysselsättning och det är få förunnat att på egen hand ha den kunskap som krävs. Erfarenhet visar också att även de som arbetar med tillsyn har svårt att hålla sig uppdaterade på regelverket.

Omfattande svensk tillämpning

Enligt en EU-förordning ska alla noterade företag inom EU till-lämpa IFRS. I förordningen föreskrivs vidare att varje medlemsland har möjlighet att tillåta och/eller kräva att även andra företag ska tillämpa IFRS. I Sverige är tillämpningen av IFRS omfattande och IFRS tillämpas av fyra kategorier av företag:

  1. Alla noterade företag tillämpar enligt IAS-förordningen alla IAS/IFRS som EU har antagit.
  2. De flesta företag som står under Finansinspektionen tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS.
  3. Företag med statligt ägande ska enligt en vägledning från näringsdepartementet tillämpa IFRS.
  4. Därtill kommer företag som frivilligt valt att tillämpa IFRS i någon form.

Ökad specialisering och fler experter

IFRS har också på ett påtagligt sätt påverkat revisorernas praktiska arbete. Det har tvingat oss till ökad specialisering och vi har tvingats införa omfattande kvalitetssäkringssystem för att säkerställa en enhetlig tillämpning.

Inom alla större revisionsbyråer har alla revisorer som arbetar med IFRS-uppdrag genomgått en omfattande grundutbildning. Därtill kommer bland annat krav på att vi löpande följer utvecklingen av nya standarder och nya tolkningar samt genomgår årliga uppdateringskurser. Sverige har även innan IAS-förordningen haft en redovisning som präglats av IAS. Andra länder har haft än större utmaningar att hantera. I en tysk firma omfattade exempelvis den obligatoriska grundutbildningen sex veckor på heltid.

Till varje revisionsuppdrag knyts dessutom särskild teknisk IFRS-expertis och det är ofta ett internt krav att en IFRS-expert ska ha gått igenom årsredovisningen ur ett formaliaperspektiv innan revisionsberättelse får lämnas. Det är inte ovanligt att sammanställningen från en sådan genomgång omfattar mer än tjugo sidor och det efter att revisionsteamet är klara med sin granskning. Till varje uppdrag där IFRS tillämpas enligt IAS-förordningen knyts dessutom i flera firmor en särskild IFRS Reviewing Partner som inte deltar aktivt i revisionsarbetet utan agerar bollplank till revisionsteamet löpande under året.

Ett praktiskt exempel [1]

De större svenska revisionsbyråerna har särskilda avdelningar med redovisningsteknisk expertis som ofta består av 20-30 medarbetare och en internationell IFRS Contact Partner. Normalt nominerar varje medlemsfirma en internationell IFRS Contact Partner som är tänkt att utgöra ett gränssnitt in i respektive medlemsfirma i IFRS-frågor. Nätverkets viktigaste roll är att upprätthålla en tvåvägskommunikation med den internationella firman för att säkerställa att kunskap om nya tolkningar och tillämpningar når ut.

Om ett revisionsteam har en teknisk IFRS-fråga som inte kan lösas inom teamet ska den först diskuteras med expertis inom den svenska specialistavdelningen eller med IFRS Contact Partner som bedömer om frågan kan lösas lokalt i Sverige eller om den måste skickas till den internationella specialistenheten som oftast är baserad i London.

FAR SRS redovisningskommitté utgör ett forum för avstämning mellan revisionsfirmorna i Sverige avseende tillämpningen av IFRS på särsvenska fenomen som inte täcks direkt av regelverket eller internationella tolkningar.

När en fråga måste lösas internationellt blir det genast mer komplicerat och allt måste följa en strikt definierad rutin. Frågan ska dokumenteras enligt ett särskilt format där problemet beskrivs. Klientens uppfattning anges med referens till de delar av den standard som klienten åberopar som stöd för sin tolkning. Även revisionsteamets och den nationella redovisningstekniska avdelningens inställning i frågan ska dokumenteras med referens till de standarder som anses kunna åberopas som stöd. Därefter ska den formella frågeställningen skickas till en särskild e-postlåda hos enheten i London. Frågan anses inte vara formellt ställd förrän den skickats till den definierade e-postlådan och den är inte formellt besvarad förrän svaret skickats från en annan specifikt definierad e-postlåda. Såväl innan frågan är formellt ställd som under dess utredning kan kommunikation ske via möten, telefon eller e-post mellan frågeställaren och personal i London, men frågan är inte formellt besvarad förrän svaret har skickats från den specificerade e-postlådan.

Mellan de internationella enheterna i London sker också löpande avstämningar av frågor för att i största möjliga utsträckning ha en gemensam tolkning och därmed aktivt verka för det övergripande målet om ökad jämförbarhet.

När London-gruppen får en fråga beslutas initialt om den kan besvaras internt eller om den måste remitteras vidare till en expertpanel. Expertpanelen involveras i problemlösningen i tre situationer:

  1. När den aktuella frågan är principiellt viktig för klienten eller det land i vilket klienten är hemmahörande.
  2. När den aktuella frågan riskerar medföra att revisorn tvingas lämna en oren revisionsberättelse (eller annan bestyrkanderapport).
  3. När den aktuella frågan på annat sätt bedöms vara så känslig eller betydelsefull att panelens analys anses krävas.

Expertpanelen utgörs av seniora tekniska partners från olika länder samt en partner från London-gruppen. Alla dessa tillhör ledande expertis inom området i sina respektive länder. Expertpanelen utgör en plattform på internationell nivå för att formulera firmans policies i IFRS-frågor. Panelen involveras i alla ärenden som rör komplexa frågor som inte alltid täcks av IFRS-litteraturen och där ett auktoritärt uttalande bedöms vara nödvändigt. Panelens beslut är bindande och det finns en definierad process för överklaganden av dess beslut. IFRS-panelen godkänner också firmans remissyttranden på utkast till standarder och avseende diskussionspromemorior.

Slutsats

Vi lever och verkar i en spännande tid. Det är en stor utmaning för oss revisorer att bidra till ökad jämförbarhet mellan finansiella rapporter upprättade av företag i olika länder. Med ett delvis väldigt detaljerat regelverk som ständigt ändras och som är utformat för effektiva marknader och normala situationer kombinerat med nya betingelser för revisorernas arbete har kraven på professionellt omdöme aldrig varit större.

Anders Bäckström är auktoriserad revisor och ekonomie licentiat, verksam inom KPMG. Han är även vice ordförande i FAR SRS samt ordförande i FAR SRS sektion för stora företag.

  • [1]

    Beskrivningen baseras på artikeln Convergence and the Implementation of a Single Set of Global Standards: The Real-life Challenge av Mary Tokar publicerad i Accounting in Europe, Vol. 2, 2005, s. 47–68, samt samtal med representanter med de fyra stora revisionsbyråerna.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%