Balans nr 2 2009

Debatt: Det är väl bättre att det blir rätt än att det blir fel

I förra numret av Balans skrev Steve Ribbestam om vikten av att tydliggöra skillnaderna mellan vad en redovisningskortsuft och en revisor gör. Särskilt om revisionsplikten tas bort för alfa små aktiebolag. Han undrade även vad FAR SRS gör för att tydliggöra rollerna. I det här numret skriver Dan Brännström, FAR SRS generalsekreterare, en replik.

Steve Ribbestam skriver i Balans nr 1/2009 med stort engagemang om Bo Svenssons förslag att utmönstra aktiebolagslagens bestämmelser om bokföringsjäv respektive förbudet att biträda med medelsförvaltning. Under rubriken ” Redovisningskonsult eller revisor – viktigt att tydliggöra rollerna” tar Steve Ribbestam ut svängarna så mycket att det inspirerar mig att komma med en replik.

Steve Ribbestam skriver lätt raljerande att om Bo Svenssons förslag blir verklighet får revisorn en sådan frihet att biträda kundföretaget att han eller hon i praktiken kommer att granska sig själv. Jag vet inte hur noga Steve Ribbestam har läst utredningsförlaget. För det är revisionsbyrån, inte revisorn själv, som får en utökad möjlighet att erbjuda de små företagen ett paket med redovisnings- och betalningstjänster. Det är utmärkt, anser jag. Det ger företagen enklare och billigare (man behöver inte längre anlita två byråer) tillgång till kompetens. Detta är ett verkligt förenklingsförslag. Och det handlar om en angelägen förändring för de små företagen som på ett effektivt sätt måste kunna utnyttja branschens kompetens.

Men det är inte, även om det låter så på Steve Ribbestam, fritt fram för revisorn att hjälpa till med vad som helst eller hur mycket som helst. Revisorn måste alltid bedöma hot mot den egna opartiskheten och självständigheten enligt revisorslagens analysmodell, för den blir kvar eftersom den bygger på ett EG-direktiv. Den svenska revisorn får med Bo Svenssons förslag äntligen ett regelsystem i linje med IFACs globala yrkesetiska regler. Finns det något hållbart skäl för varför den svenska småföretagsrevisorn ska vara tuffare reglerad i detta avseende?

Steve Ribbestam oroar sig för att revisorns (revisionsbyråns; min anmärkning) ökade frihet att hjälpa företagen ska minska bankers och andra kreditgivares förtroende för företagen och deras redovisning. Steve Ribbestam antyder alltså att revisionsberättelsen blir mindre värd om revisionsbyrån har biträtt med redovisnings-och betalningstjänster. Är det inte tvärtom? Kombiuppdrag leder generellt till mycket hög kvalitet på redovisningen (se bland annat Tobias Svanströms avhandling Revision och rådgivning, Umeå universitet 2008).

När man frågar utländska revisorer, till exempel från Danmark och Storbritannien, om deras ”independence” hotas (de måste ju också följa IFAC:s regler) när de biträder små företag med redovisningstjänster förstår de först inte frågan. Och det beror inte på språkförbistring, de upplever frågan märklig, på gränsen till kränkande. De menar att de självfallet är ”independent” när de utför revisionen också på ett kombiplusuppdrag. De visar integritet i såväl redovisnings- som revisionstjänsten och de tar ansvar för slutsatserna i revisionsberättelsen. Och sedan kommer den avgörande kommentaren: Det är väl bättre att det blir rätt än att det blir fel!

Detta borde även gälla i Sverige. Banker och andra intressenter borde vara mer intresserade av att boksluten är rättvisande än att revisorn i det mindre företaget till det yttre är strikt ”oberoende” . Jag menar att vi bör upphöra att tala om ”oberoende” revisorer. Översättningen av ”independence” till ”oberoende” har skapat problem eftersom en och annan, även Steve Ribbestam, går omkring och förväntar sig att revisorn i alla avseenden ska vara kliniskt ” oberoende ”. Någon sådan revisor finns inte. En bättre översättning och beskrivning tar sikte på att revisorn ska vara ”självständig”, och det är därför revisorslagen talar om opartiskhet och självständighet, inte ”oberoende”.

Steve Ribbestam antyder i sin artikel att de nya möjligheterna till kombitjänster kan leda till oklar rollfördelning som i sin tur kan ta död på branschen. Men det måste vara rätt, både för det enskilda företaget men också för näringslivet och samhället i stort, att branschens kompetens blir lättillgänglig och kan göra nytta. Och mig veterligt finns det inget internationellt exempel – det finns ju som sagt länder i vår närhet med en mer liberal reglering av revisorns opartiskhet och självständighet – som visar att branschen lider skada av en sådan reglering vi nu själva hoppas på.

Men jag vill ge Steve Ribbestam rätt när han pekar på vikten att tydliggöra de olika rollerna, revisorns och redovisningskonsultens. Att alla kallas för ”revisorn” och att ekonomijournalister blandar ihop revision och redovisning gör att det är hög tid för en folkbildningskampanj. I samband med att FAR SRS senare i år ska lansera revisorns verktygslåda inför slopandet av revisionsplikten ska vi passa på att brett informera om de olika yrkesrollerna och tillhörande tjänster. Jag tror att Steve Ribbestam ska bli nöjd, i alla fall på den punkten.

Dan Brännström är FAR SRS generalsekreterare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%