Balans nr 2 2009

Gästkrönika: 80-talisten: hot eller möjlighet?

80-talisterna – Generation Y – ger nya förutsättningar för revisions- och redovisningsbranschen. Mycket av det som vi tar för givet kommer att förändras, och det är dags att se vad Generation Y kan bidra med.

80-talisterna är annorlunda. De går hem tidigt om det är fint väder, och ställer krav på en karriärplan som för äldre kolleger av självklarhet är höljd i visst dunkel. De frågar sina vänner – eller någon på facebook – i stället för den seniora kollegan. Varför? De har vuxit upp i ett samhälle som är annorlunda gällande synen på arbete, plikt, kommunikation och självförverkligande.

Revisions- och redovisningsbranschen tillhör de branscher som riskerar att drabbas hårdast av 80-talisternas entré i arbetslivet. 88 procent av ekonomstudenterna är tveksamma till att långsiktigt arbeta i fåmansbolag som revisionsbyråer, advokatbyråer och PR-byråer, som ger en bra livsinkomst för den som lyckas hänga kvar, men kräver många års slit innan lönen blir bra. Att jobba på samma ställe ett helt yrkesliv lockar föga, trots varierande arbetsuppgifter och möjligheter till utlandstermin.

Som studierektor för ekonomutbildningen hade jag daglig kontakt med de krävande 80-talisterna och insåg snabbt att de är annorlunda: mer framåt, ifrågasättande och krävande – och mindre rädda. De senaste åren har jag intervjuat 80-talister, hållit fokusgrupper och gjort enkätstudier. Inte ens en påtaglig lågkonjunktur ändrar deras inställning.

På några områden är stora förändringar att vänta:

  1. Auktoriteter och statusmarkörer ifrågasätts och luckras upp.
  2. Arbetet ses som en arena för självförverkligande, inte som plikt eller rättighet.
  3. Snabb kommunikation, ökad transparens och väl utvecklade val- och informationsstrategier ger 80-talisterna mer insyn och större makt.
  4. Förnuftstänkandet utmanas. Det emotionella, immateriella värden, image och sociala nätverk styr agerande allt mer.
  5. Lojalitet till varumärken och arbetsgivare minskar.
  6. Individualismen växer sig starkare – ”det ser bra ut på cv:t” är en vanlig kommentar.

Företag har bra koll på hur Generation Y är som konsumenter, men tycker att de är besvärliga som medarbetare. Invändningar som ”här måste de lära sig att det är hårt arbete som gäller” eller ”de växer också upp” är meningslösa. Marknadskrafterna vinner alltid. Om vi inte erbjuder en bra arbetsplats till en duktig 80-talist går han eller hon någon annanstans. Deras värld är ju full av möjligheter och erbjudanden – och en arbetsgivare är utbytbar, precis som ett telefonbolag eller en leverantör.

För revisions- och redovisningsbyåernas framtida konkurrenskraft är ett proaktivt förhållningssätt till förändringarna nödvändigt, men mina kontakter med branschen gör mig orolig. ”När jag var ung jobbade jag 100 timmar i veckan, och delägarna spelade golf. Jag jobbar fortfarande 100 timmar i veckan och nu är 80-talisterna och spelar golf”, berättar en bekymrad partner. ”Jobbar du deltid”, säger en partner till en sekreterare som går hem klockan 19 – uttjatat skämt. ”Nu för tiden vill män vara pappalediga”, berättar en partner.

För att attrahera en generation som är relativt jämställd och har en emotionell syn på arbete krävs självkritik och nya attityder. Om branschen inte tar Generation Y på allvar är risken stor att andra branscher attraherar de bästa, och kvar blir de mindre begåvade och driftiga, vilket vore en katastrof när revisionsplikten försvinner för många bolag och kraven på att konsulter är breda, omvärldsorienterade och sociala ökar. Konkurrensen mellan revisions- och redovisningsbyråer är sund och gör att alla måste skärpa sitt erbjudande.

Employer Branding blir viktigare – att profilera sitt arbetsgivarvarumärke och ge svar på frågan: varför ska man arbeta just hos er? Kanske denna fråga, som många 80-talister ställer sig, hjälper branschen att lyckas? Bättre villkor för unga medarbetare och kanske mindre avkastning till delägarna? Är du proaktiv och vill vara lite före konkurrenterna eller reaktiv och väntar på att gamla tider ska komma tillbaka?

Ek. dr Anders Parment forskar vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet samt är verksam som strategikonsult och föreläsare. Anders är aktuell med böckerna ”Generation Y” och ”Sustainable Employer Branding” – båda om framtidens arbetsliv.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%