Balans nr 3 2009

Debatt: Viktigt att regeringen prioriterar de förslag som kommer från företagen

För att företagen verkligen ska uppleva en reell regelförenkling är det viktigt att regeringen i sitt arbete prioriterar de förslag som kommer från företagen själva. Det skriver Jens Hedström som är vd för Näringslivets Regelnämnd. Han menar vidare att en minskning av regelbördan kan ge stora positiva effekter på kort tid, vilket är ett billigt sätt att hjälpa företagen att klara den dåliga konjunkturen.

I en debattartikel i Balans nr 1/2009 resonerar Hans Börsvik, Jan Magnusson och Karin Prytz kring regeringens regelförenklingsarbete. De befarar att åtgärderna ”skjuter förbi målet”, samt att de problem som regeringen försöker lösa inte är de problem som småföretagarna i första hand brottas med. Som exempel tar artikelförfattarna upp förändringar på redovisningsområdet. Reglerna för årsredovisning och bokföring är mycket riktigt ett av de områden som svenska småföretag upplever som krångligt.

Alliansregeringens ambitiösa mål att sänka företagens administrativa regelkostnader med 25 procent till 2010 är mycket välkommet. Näringslivets regelnämnd, NNR, är en organisation med medlemmar inom de 15 stora näringslivsorganisationerna såsom Svenskt Näringsliv, Företagarna och LRF samt FAR SRS med flera. Vi arbetar för att minska företagens regelbörda samt att minimera deras uppgiftslämnande, och vi stödjer regeringen, departement och myndigheter i regelförenklingsarbetet. Tillsammans med våra medlemmar har vi bidragit med omkring 500 förslag på regelförenklingar för företagen. En utförligare redovisning av näringslivets regelförenklingsförslag och regeringens behandling av dessa finns i NNR:s Regelindikator 2008, och våra förslag är även samlade på <www.nnr.se>.

För att företagen verkligen ska uppleva en reell regelförenkling är det viktigt att regeringen i sitt arbete prioriterar de förslag som kommer från företagen själva. NNR har tillsammans med sina medlemmar lämnat 316 unika regelförenklingsförslag på olika områden till regeringen. Av dessa förslag var 126 genomförda eller under beredning i december 2008, medan 190 stycken fortfarande saknade återkoppling. Här måste en förbättring ske om målet ska uppnås.

Årsskiftet 2008–2009 markerar halvtid för regeringens regelförenklingsarbete och Hans Börsvik, Jan Magnusson och Karin Prytz har rätt i att det är allvarligt att många företagare ännu inte upplever att den administrativa regelbördan minskat.

Vi som arbetar nära regeringen med dessa frågor kan konstatera att de gjort saker i rätt ordning. Först har regeringen mätt vad de olika reglerna kostar företagen och sedan utifrån det startat utredningar eller beslutsprocesser om vilka regler som ska förenklas eller avskaffas.

Under dessa två år har regeringen lagt den största kraften på att arbeta med systemlösningarna, såsom inrättande av ett oberoende regelråd, skapa gemensamma regler för konsekvensanalyser som tillsammans syftar till att minska tillflödet av onödigt kostsamma nya eller ändrade regler.

En annan pågående viktig åtgärd är arbetet med att företagen ska få en väg in till myndighetssverige, vilket på sikt får bort mängder med dubbelarbete och onödig byråkrati för företagen. Stora systemlösningar och stora regelförenklingar tar tid att få på plats och detta kan vara en av anledningarna till att företagen inte märker någon lättnad av regelbördan ännu. Dessa förändringar kommer företagen att märka av först i slutet av mandatperioden.

Med detta sagt delar vi de tre debattörernas otålighet när det gäller regeringens arbete med konkreta regelförenklingar. Detta arbete måste påskyndas. Det är viktigt att de förslag som lagts fram nu omsätts i konkreta regelförenklingar. Här har departement och myndigheter en mycket angelägen uppgift. NNR har två gånger vänt sig direkt till generaldirektörer och statssekreterare för att betona vikten av att de fortsätter prioritera regelförenklingsarbetet och fortsätter lyssna på företagens önskemål.

Vi vet också att det de facto sker en del konkreta och bra regelförenklingar, som kanske hamnar lite i skymundan. Till exempel så kommer statistikinlämningen att minska för företagen och färre behöver ägna tid åt att fylla i enkäter och olika underlag. Dock kanske en företagare inte direkt märker att det något år saknas en enkät eller att hon får några färre uppgifter att fylla i.

Utöver detta har regeringen beslutat om en lång rad förenklingsåtgärder som enklare direktavskrivnings regler, lättare att få F-skattsedel, kvartalsmoms för småföretag, etc. Dock kvarstår de större och mer komplicerade regelförenklingarna som naturligen ”märks mer” och också behöver mer tid att beredas tillsammans med berörda, som till exempel på moms- och redovisningsområdet.

Alla dessa åtgärder syftar till att förenkla företagens vardag och att sänka företagens regelkostnader. Det betyder att företagens konkurrenskraft stärks och ökar deras möjligheter till expansion. NNR menar att det inte räcker att bara se till de administrativa regelkostnaderna. Den totala regelbördan för företag är mycket mer omfattande än så och innefattar, utöver administrativa kostnader, även finansiella kostnader och materiella kostnader. En minskning av regelbördan kan ge stora positiva effekter på kort tid, vilket även är ett billigt sätt att hjälpa företag att klara sig i sämre ekonomiska tider.

Vi på Näringslivets Regelnämnd arbetar med regelförenkling på bred front. Låt oss alla gemensamt jobba för färre och enklare regler för företagens bästa.

Jens Hedström är vd för Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%