Balans nr 3 2009

Få företag i Sverige har en hållbarhetsredovisning

”Men det finns en trend mot en större hörsamhet avseende dessa frågor”

Svenska företag är dåliga på att lämna bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Det visar den nya rapport som FAR SRS lämnat till ESRA – The European Sustainability Reporting Association.

– Tyvärr kan man konstatera att vi ligger efter i en europeisk jämförelse, säger Lars-Olle Larsson, som är specialistrevisor på PricewaterhouseCoopers och som författat rapporten åt FAR SRS.

Men det blir långsamt bättre visar statistiken.

Det är nu tredje året i rad som ESRA tar in rapporter från de flesta europeiska länder.

– Man kan se en trend mot en större hörsamhet för denna typ av frågor i hela Europa, menar Lars-Olle Larsson.

För tre år sedan, det vill säga första gången man gjorde denna sammanställning, hamnade Sverige på sista plats i grenen kvalitetssäkrad redovisning. Andra året var vi näst sist.

– Nu har vi ett antal svenska företag som leder utvecklingen i detta redovisningsområde men tyvärr för många företag som ligger långt efter.

Företagens intressenter visar i dag ett stort intresse för frågorna om företagens ansvar.

– De institutionella ägarna, till exempel AP-fonderna, visar ett tydligt intresse för hållbarhetsriskerna i sina portföljföretag och driver via dialogen med företagen på kravet om transparens.

I årsredovisningslagen finns sedan några år ett krav om att i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om icke-finansiella risker som är av betydelse för att förstå bolagets ställning, resultat och utveckling.

– Efterlevnaden är det dock Ute si och så med, enligt Lars-Olle Larsson som refererar till den kartläggning den europeiska revisorsorganisationen FEE publicerade i december förra året.

– Men har ett företag en gång börjat tänka hållbarhet fortsätter man att arbeta med frågorna. Det är en mognadsprocess.

Han tar som exempel Clas Ohlson som har en stor del av sina leverantörer i Asien. För ett antal år sedan kritiserades företaget i en rapport av Swedwatch och hade då ingen rapportering kring ansvarsfrågorna i leverantörsledet. I dag lämnar bolaget den önskade informationen om hur man arbetar med CSR-frågorna i årsredovisningen, påpekar Lars-Olle Larsson.

Få företag har bestyrkanderapport

Enligt en undersökning som PricewaterhouseCoopers har låtit göra av 193 svenska företags redovisningar för 2007 visar att 83 procent av företagen publicerar hållbarhetsinformation i årsredovisningen eller i en separat hållbarhetsredovisning. 21 procent av företagen publicerar en separat hållbarhetsredovisning, några företag gör alltså både och.

– Det är drygt hälften av de som har en separat hållbarhetsredovisning som refererar till GRIs (Global Reporting Initiative) redovisningsriktlinjer. Endast en tredjedel av de separata hållbarhetsredovisningarna är granskade och bestyrkta, det vill säga kvalitetssäkrade, konstaterar Lars-Olle Larsson.

Riktig revision

Den nu uppdaterade FAR SRS-standarden RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning kommer att göra skillnad, tror Lars-Olle Larsson.

– Nu kan vi på allvar börja utföra revision med en högre grad av säkerhet och ett positivt uttalande också på hållbarhetsredovisningar. Det kommer att skapa ett större intresse hos företagen och användarna av redovisningarna. Värdet av bestyrkanderapporten blir också tydligare.

Tidigare innebar en bestyrkt hållbarhetsredovisning att man gjort en översiktlig granskning med en lägre grad av säkerhet och ett så kallat negativt uttalande.

Statliga bolag ska ha redovisning

Den svenska regeringen har beslutat, som den första i världen, att alla statligt ägda bolag (drygt 50 stycken) från och med 2009 ska ha en separat hållbarhetsredovisning som är oberoende bestyrkt.

– Detta initiativ kommer att innebära att Sverige kommer betydligt högre upp i statistiken nästa år.

I Danmark har man tagit EUs moderniseringsdirektiv ett steg längre. Man har lagstiftat om att de 1100 största företagen ska lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

– Jag tycker det är ett steg i helt rätt riktning, menar Lars-Olle Larsson och hoppas att den svenska regeringen tar frågan om hållbarhetsredovisning vidare inom EU under det svenska ordförandeskapet.

Finanskris och ekologisk kris

Lars-Olle Larsson berättar att prins Charles av England har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor och driver ett projekt med namnet ”Accounting for Sustainability”. I december 2008 bjöd prinsen in 200 specialister från hela världen för att diskutera hållbarhetsfrågor.

– I sitt inledningsanförande drog prinsen tre tydliga paralleller mellan den pågående finanskrisen och den ekologiska krisen.

  1. Den finansiella krisen beror på att vi har levt i tron att vi kan konsumera nu och betala sen. Det är samma sak med den ekologiska krisen – vi har trott att vi kan betala tillbaka någon gång i framtiden.
  2. Vi har också trott att de finansiella systemen är självreglerande, vilket de inte visat sig vara. Vi har haft samma synsätt på miljön. Naturen är självläkande, vilket den inte är.
  3. En tredje faktor till den finansiella krisen är att man haft fel incitament. Man har belönat kortsiktiga resultat med höga bonusar, i stället för att belöna värdeskapande insatser. På samma sätt saknas de rätta incitamenten avseende nödtvungna krav om anpassning till hållbar utveckling – långsiktighet.

– Jag tycker att dessa tre paralleller är insiktsfulla, omdömesgilla och tänkvärda, säger Lars-Olle Larsson.

– Vi kommer att komma ur den finansiella krisen och lågkonjunkturen men hur kommer vi ur den ekologiska kollaps som forskarna påannonserar?

Alla företag och organisationer måste förstå hur man måste anpassa sin utveckling så man inte hamnar där bilindustrin är, menar Lars-Olle Larsson.

– Klimathoten och koldioxidfrågan har gjort att så kallade suv:ar nästan inte går att sälja i dag.

– Liknande utveckling kommer vi att se i många branscher framöver. Det är inte längre ”business as usual” utan i stället ”business not as usual”. Framgångsföretagen har förstås redan strategierna på plats.

Nytt ramverk som hjälp till insikt

Den internationella revisorsorganisationen International Federation of Accountants (IFAC) har tagit fram ett ramverk för tanke- och arbetssätt vid införandet av hållbarhetsfrågorna i affärsprocessen.

– Vi har lagt ner ett omfattande ar bete på detta ramverk som ska hjälpa revisorer, ekonomichefer och andra lednings personer att tänka hållbarhet. Ramverket har utformats utifrån fyra olika perspektiv: affärsstrategi, intern styrning, investerare och andra intressenter, berättar Lars-Olle Larsson som ingår i den expertpanel som format ramverket.

Lars-Olle Larsson menar att revisorer i dag generellt saknar nödvändig kunskap för att utmana ledningar och styrelser i strategiska frågor kring hållbar utveckling.

– Utbildningsinsatser är helt nödvändiga för att leva upp till FEEs sustainabiliy policyer som man tog beslut om i januari.

I dessa dokument står det klart och tydligt att jordens resurser är ändliga och att vi dessvärre i dag tär av eko-systemets kapital och inte endast av räntan, berättar Lars-Olle Larsson och avslutar:

– Det är nu hög tid för oss alla att ta ansvar för hållbar utveckling och revisorernas roll är av största betydelse i detta viktiga arbete. In the Public Interest!

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%