Balans nr 3 2009

Tillämpningen av IFRS allt bättre

Den stora utmaningen 2007 var finansiella instrument

Kvaliteten på årsredovisningarna har förbättrats mellan 2005, året för övergången till IFRS, och 2007 enligt en ny undersökning. Bolagen har successivt anpassat sig till det nya regelverket och kvaliteten på årsredovisningarna är nu överlag god. Den stora utmaningen i årsredovisningen för 2007 var främst att uppfylla kraven enligt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, skriver Anna Lindén.

IFRS – International Financial Reporting Standards

NGM – Nordic Growth Market

ÅRL – Årsredovisningslagen

IAS – International Accounting Standards

Under 2005 övergick de svenska noterade bolagen till att rapportera enligt IFRS. Övergången var tids- och kostnadskrävande och ställde stora krav på bolagen. IFRS var ett mer komplext regelverk än vad vi i Sverige var vana vid och tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna för 2005 ökade väsentligt jämfört med tilläggsupplysningarna i tidigare årsredovisningar. 2007 var det tredje året för finansiell rapportering enligt IFRS.

Studien omfattar 81 årsredovisningar för 2007 upprättade enligt IFRS och motsvarar cirka en fjärdedel av alla noterade bolag på NGM Equity och OMX Nordiska börs Stockholm Large, Mid och Small Cap. De bolag som är med i undersökningen har identifierats genom ett slumpmässigt urval.

Syftet med undersökningen är att bidra till utvecklingen av informationsgivningen till mottagarna av finansiella rapporter genom att belysa ett antal viktiga områden i de svenska noterade bolagens årsredovisningar. Det bör poängteras att det naturligtvis kan förekomma situationer då ett bolag medvetet frångått ett visst upplysningskrav beroende på att företeelsen ur bolagets perspektiv är av oväsentlig karaktär.

Redovisningsprinciper

Undersökningen visar att redovisningsprinciperna ofta inkluderar principer för transaktioner och händelser som inte verkar vara relevanta för bolagets verksamhet. För att möta intressenternas behov av relevant information är det viktigt att redovisningsprinciperna endast innefattar de principer som är väsentliga för förståelsen av det rapporterande bolagets verksamhet. Redovisningsprinciper som bolagen upplyser om och som i många fall inte verkar vara applicerbara för företaget är vissa typer av finansiella instrument (inklusive säkringsredovisning), finansiell leasing, statliga bidrag, ersättningar till anställda (förmånsbestämda pensionsplaner och aktierelaterade ersättningar), intresseföretagsredovisning och anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Beskrivning av redovisningsprincipen bör inte lämnas om redovisningsprincipen inte är applicerbar på bolaget eller om redovisningsprincipen avser en transaktion eller post som är oväsentlig.

Vi har även noterat att många bolag inte verkar ha anpassat sina redovisningsprinciper till bolagets specifika verksamhet. De områden där det är särskilt viktigt att bolagen anpassar redovisningsprinciperna till verksamheten är intäkter, avsättningar, finansiella instrument (inklusive säkringsredovisning), immateriella tillgångar, leasing och ersättningar till anställda (pensioner, aktierelaterade ersättningar).

Bedömningar och uppskattningar

Cirka 95 procent (76 av 81) av de undersökta bolagen lämnar information om ”väsentliga bedömningar och uppskattningar”. De poster som dominerar avseende upplysningar om bedömningar och uppskattningar är goodwill, avsättningar, uppskjuten skatt, pensioner och immateriella tillgångar. Det vanligaste är att bolagen lämnar upplysningar om två poster under rubriken ”väsentliga bedömningar och uppskattningar”.

För flertalet bolag är beskrivningarna generellt hållna och det är inte helt ovanligt att beskrivningarna utgörs av generiska texter. Någon företagsanpassning har i många fall inte skett.

Ett sätt att lämna information om hur osäkerhet i uppskattningarna kan påverka framtida finansiella rapporter är att presentera en känslighetsanalys. Känslighetsanalys för någon post presenteras av cirka 25 procent av bolagen som lämnar upplysningar om ”bedömningar och uppskattningar”. I princip alla känslighetsanalyser avser goodwillposter.

Segmentsrapportering

Det är endast ett bolag i undersökningen som har valt att tillämpa IFRS 8 Rörelsesegment i förtid. Knappt 80 procent av bolagen har valt rörelsegrenar som primärt segment. I genomsnitt redovisas 2,6 rörelsegrenar och 2,7 geografiska områden.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Förändringarna i ÅRL när det gäller ersättningar till ledande befattningshavare var under 2007 föremål för debatt. Undersökningen visar att majoriteten av bolagen upplyser om ersättningar till personer som ingår i bolagets koncernledning, styrelseledamöter och verkställande direktör i moderbolaget. Den vanligaste förekommande ersättningen som bolagen lämnar upplysningar om är kortfristiga ersättningar och ersättning efter avslutad anställning.

Tio bolag, 12 procent, har lämnat upplysningar om ersättningar till vice verkställande direktör i årsredovisningen. Det har varit oklart om lagstiftaren avser att upplysningen ska lämnas om den som innehar funktionen vice verkställande direktör (agerar i bolaget som en del av bolagsorganet verkställande direktör) eller utifrån titeln som sådan. Utfallet i undersökningen tyder på att bolagen har tolkat det som om upplysning ska lämnas avseende vice verkställande direktör utifrån funktionssynen.

ÅRL kräver att ersättningar till styrelse, verkställande direktör och ledande befattningshavare ska anges också för koncernen, det vill säga samtliga ledande befattningshavare i dotterbolagen ska innefattas (inte bara koncernledningen). Även antalet personer i gruppen andra ledande befattningshavare ska anges i uppställningen. Sex bolag, 7 procent, har lämnat upplysning som avser alla ledande befattningshavare i koncernen som uppfyller kraven i ÅRL. I dessa fall har antalet ledande befattningshavare i koncernen varierat från 9 till 299 personer med ett genomsnitt på 73 personer. Snittlönen varierar från 81.000 till 1.527.000 kronor.

Rörelseförvärv

Cirka hälften av bolagen har genomfört minst ett rörelseförvärv under 2007. Av de bolag som genomförde rörelseförvärv var det endast två bolag som redovisade förvärv som inte resulterade i någon goodwill. I flertalet fall utgör goodwill 60 procent eller mer av det totala anskaffningsvärdet och bolagen motiverar vanligen den redovisade goodwillposten med förväntade synergieffekter.

Drygt 70 procent av de undersökta bolagen lämnar information om de verkliga värdena fördelat på den förvärvade enhetens nettotillgångar, det vill säga en förvärvsanalys. Justeringar till verkligt värde i förvärvsanalysen avser oftast immateriella tillgångar, materiella tillgångar och varulager.

Av undersökningen framgår att närmare 20 procent av bolagen inte har identifierat några immateriella tillgångar som ska redovisas separat, dvs. redovisade immateriella tillgångar utgörs till 100 procent av goodwill.

Vad gäller så kallad ”proforma information” lämnar ungefär hälften av bolagen information om den förvärvade enhetens bidrag till koncernens resultat efter förvärvstidpunkten. Ungefär samma andel lämnar information om koncernens omsättning och resultat under perioden utifrån antagandet att samtliga förvärv hade skett vid ingången av räkenskapsåret.

Immateriella tillgångar

72 av 81 (cirka 90 procent) av bolagen redovisar en eller flera immateriella tillgångar. I figuren nedan framgår vilka typer av tillgångar som de undersökta bolagen främst redovisar värdemässigt, av bolagens totalt redovisade immateriella tillgångar.

Fördelning av immateriella tillgångar

För att beräkna återvinningsvärdet ska goodwill fördelas till var och en av koncernens kassagenererande enheter (grupp av enheter). Av bolagen i undersökningen anger 90 procent att de har gjort denna fördelning. Nästan hälften av bolagen anger att redovisade segment utgör bolagens minsta kassagenererande enheter för nedskrivningsprövning av goodwill.

Samtliga bolag som redovisar goodwill har baserat sin nedskrivningsprövning på nyttjandevärde, dvs. inget bolag har tillämpat alternativet att basera sin nedskrivningsprövning på verkligt värde minus försäljningskostnader.

Goodwill ska årligen nedskrivningsprövas. Den metod som i flertalet fall har använts för att fastställa det värde som innefattas i varje viktigt antagande är att nyttja värden som ligger i linje med tidigare utfall och erfarenheter. 30 procent av bolagen hänvisar även till externa informationskällor som underlag för viktiga antaganden.

70 procent av bolagen som har genomfört nedskrivningsprövning har angivit bedömd tillväxttakt för perioden bortom den period som täcks av fastställda budgetar/prognoser. Tillväxttakten har bedömts uppgå till mellan –2 procent och 20 procent. I stort sett alla bolag anger vilken diskonteringsränta som har tillämpats. Använd diskonteringsränta har legat mellan 6 procent och 30 procent, medianvärdet var 11,2 procent. Ett annat viktigt antagande som används vid beräkning av nyttjandevärdet är antagandet om framtida bruttovinstmarginal. Endast fyra bolag har lämnat uppgift om bruttovinstmarginalen. Standarden kräver inte att explicit information om detta antagande lämnas även om det är centralt vid beräkning av nyttjandevärde.

Finansiella instrument och finansiella risker

Merparten av bolagen i undersökningen har lämnat en beskrivning om finansiella risker. Riskbeskrivningarna är i stor utsträckning standardiserade och få upplysningar förefaller ha lämnats utifrån ”ledningens perspektiv” trots att detta ar ett krav enligt IFRS 7. I årsredovisningen för 2007 verkar bolagen ha fokuserat på att uppfylla minimiupplysningskraven i standarden, vilket är förståeligt. Förbättringspotential finns bland annat i presentation av löptidsanalys för finansiella skulder, känslighetsanalys för marknadsrisker och upplysningar om hantering av kapitalrisk.

Kreditrisk är det område där IFRS 7 har introducerat flest minimiupplysningskrav. Syftet med dessa är att de ska förse användare av finansiella rapporter med mer relevant information om den kreditrisk bolaget är utsatt för så att användarna, baserat på denna information, kan förstå och bedöma bolagets framtida riskutveckling. Undersökningen visar att hälften av bolagen presenterar en åldersanalys för förfallna men ej nedskrivna fordringar. Upplysning om förändring i reserven för osäkra fordringar under året anges också av hälften av bolagen. Denna information syftar till att ge användare av finansiella rapporter möjlighet att bedöma rimligheten och tillräckligheten i reserven för förväntade kreditförluster, men även möjlighet att kunna jämföra olika bolag i samma bransch.

Kravet i IFRS 7, att presentera en löptidsanalys för finansiella skulder, ska inte förväxlas med de tidigare kraven enligt IAS 32 att presentera en förfalloanalys för upplåning. Syftet med en löptidsanalys är att den ska visa bolagets faktiska utbetalningar, inte redovisade värden, och den ska därför baseras på odiskonterade kassaflöden. Löptidsanalysen ska inkludera samtliga kassaflöden enligt avtal, dvs. även rörliga belopp som exempelvis räntor. 16 procent av bolagen i undersökningen har presenterat någon form av löptidsanalys enligt IFRS 7.

Enligt IFRS 7 ska bolagen presentera en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk (exempelvis ränte- och valutarisk) som visar hur resultatet hade påverkats av en rimligt möjlig förändring i den aktuella riskvariabeln. 57 procent av bolagen i undersökningen har presenterat en känslighetsanalys för valutarisk och/eller ränterisk.

IFRS 7 kräver att upplysning lämnas om hur finansiella instrument fördelas på de olika IAS 39-kategorierna. Upplysningen ska presenteras antingen direkt i balansräkningen eller i not. Klassificeringen ska ske dels utifrån de finansiella instrumentens karaktäristiska egenskaper och dels utifrån bolagens avsikt med innehavet. För att en användare ska förstå bolagens avsikt med innehavet och därmed också redovisningen och värderingen av bolagens olika finansiella instrument är det viktigt att det finns en tydlig koppling mellan de finansiella poster som presenteras i balansräkningen och hur de är klassificerade i de olika IAS 39-kategorierna. Ett av bolagen som ingår i undersökningen har presenterat IAS 39-kategorierna direkt i balansräkningen, 46 procent av bolagen har lämnat upplysningen i not och de resterande 53 procent av bolagen saknar denna information.

Avsättningar

De absolut vanligaste avsättningarna utgörs av omstruktureringar och garantier. Flera av bolagen redovisar även avsättningar för tilläggsköpeskillingar, tvister, återställandekostnader, miljökostnader och förlustkontrakt.

Cirka 30 procent av de bolag som redovisar avsättningar lämnar tillräcklig information för att uppfylla alla upplysningskraven enligt IAS 37 Avsättningar. Bland annat saknas en avstämning mellan ingående och utgående balans, en redogörelse för förpliktelsens karaktär och när utflöde av resurser kan förväntas samt indikation avseende osäkerheterna för storleken på eller tidpunkten för utflöde av den ekonomiska resurs som krävs för att reglera åtagandet.

Redovisningsspecialist Anna Lindén är verksam vid PricewaterhouseCoopers. Artikeln är baserad på skriften ”Finansiell rapportering – En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2007 upprättade enligt IFRS” som finns att ladda hem på <www.pwcxom/se>.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%