Balans nr 4 2009

Det reviderade förslaget om privata europabolag

Ett steg i rätt riktning?

Att varje stat inom EU har sina egna aktiebolagsformer har länge ansetts utgöra ett hinder mot etablering av en effektiv inre marknad. EU:s institutioner har därför under en längre period arbetat för att skapa samverkansformer som behandlas lika inom hela EU. De första frukterna av detta arbete blev Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar (EEIG) och europabolaget. Dessa nya bolagsformer har ännu inte rönt särskilt stort intresse. Kommissionen har dock fortsatt sitt arbete med nya bolagsformer. För snart ett år sedan föreslogs en helt ny typ av bolag – ett europeiskt privat bolag, Societas Privata Europaea (SPE). Det ursprungliga förslaget har sedermera reviderats. I denna artikel beskrivs det reviderade förslaget om SPE.

Syftet med det ursprungliga förslaget var att underlätta och förbättra de små och medelstora företagens möjligheter att etablera sig på den gemensamma inre marknaden och stärka konkurrenskraften. Det ursprungliga förslaget till EU-förordning för mindre och medelstora bolag A Small Business Act For Europe lämnades av kommissionen 25 juni 2008. Sedan dess har förhandlingar pågått och ett reviderat förslag till förordning har nu utarbetats.

Det reviderade förslaget innehåller en rad ändringar, även om förslagets grundstruktur är densamma. Här nedan presenteras de mest betydelsefulla ändringarna.

Det ursprungliga förslaget

Det övergripande syftet med det ursprungliga förslaget har varit att harmonisera handeln inom EU, skapa en långsiktig utveckling samt värna om sysselsättningen för företag. Tillskapandet av en helt ny gemensam associationsform skulle bland annat innebära bättre handläggnings tider hos myndigheter, ökad tillgång till finansiell rådgivning, lägre moms för lokala tjänster och större möjligheter till offentliga kontrakt.

Aktiekapitalsfrågan

En av de stora fördelarna som framhållits med det föreslagna SPE är det låga aktiekapitalet. Det reviderade förslaget innehåller inga ändringar i detta avseende, utan det minsta aktiekapitalet är fortfarande bestämt till minst en euro. En jämförande analys av aktiekapitalsfrågan i det ursprungliga och det reviderade förslaget visar emellertid att det låga aktiekapitalet till en viss del har balanserats bland annat med vissa bestämmelser om betalning för emitterade aktier, tillskjutande av apportegendom och liknande.

Det reviderade förslaget introducerar även mer rigorösa krav vad gäller apport. Apportegendom för aktier som emitteras mot apportegendom ska tillföras till fullo inom fem år efter emissionstillfället. Arbete eller tjänst får inte godtas som apportegendom.

Ändringarna torde syfta till att balansera ut det föreslagna låga aktiekapitalet i SPE med ett utökat borgenärsskydd och är en kompromisslösning, eftersom det mycket låga kravet för ett bolags lägsta aktiekapital är en nyhet för många länder, däribland Sverige.

Bildande

Vad gäller bildandet av ett SPE, har ett antal ändringar införts. Begrepp som ”juridisk person” och ”befintligt bolag” har ersatts med termen rättslig enhet. Syftet med begreppsbytet torde vara att utvidga den kretsen av associationer som kan ombildas till ett SPE.

Den genomgående tendensen i det reviderade förslaget är att ge de nationella bestämmelserna större betydelse. Detta gäller inte minst bildningsförfarandet. Flera av artiklarna där man tidigare hänvisade till bestämmelser i bolagsordningen har ändrats så att nationell lagstiftning utpekats som sekundär rättskälla. Resultatet blir att medlemsstaterna får en utökad kontroll över SPE-reglerna, vilket möjliggör utformningen av mer nyanserade och statsspecifika bestämmelser.

Antalet särskilda uppgifter och dokument som medlemsländerna har rätt att kräva för en giltig registrering har utökats i det reviderade förslaget. I samband med registrering ska bland annat SPE-bolagets syfte eller affärsverksamhet anges, liksom namn och adress till ett SPE-bolags filialer samt den information som krävs för att identifiera eventuella filialers register och deras registreringsnummer. Utvidgandet av de formella kraven torde syfta till att begränsa möjligheterna för oseriösa bolagsbildare att använda sig av SPE. De ökade kraven kan också ses som ytterligare skyddsregler för SPE-bolagens borgenärer.

Organisation

Förbudet mot offentliga erbjudanden av aktier i ett SPE utgjorde en av kärnfrågorna i det ursprungliga förslaget. SPE ska användas av små och medelstora företagare och det är således inte meningen att aktierna ska erbjudas offentligt eller handlas på börs. I det reviderade förslaget preciseras vad som avses med att erbjuda SPE-aktier till allmänheten. Aktierna får enligt förslaget anses vara erbjudna allmänheten om ett meddelande tillställs mer än 100 personer under vissa förutsättningar. Det förtydligas dock att ett aktieerbjudande från ett SPE-bolag till dess anställda inte ska anses som ett erbjudande till allmänheten. Aktierna får enligt förslaget inte upptas till handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform.

Bolagsordningen

Mängden av information och bestämmelser som bolagsordningen i ett SPE måste innehålla har utökats i det reviderade förslaget. Bland nyheterna kan nämnas att bolagsordningen måste innehålla bolagets syfte eller affärsverksamhet, värde och slag av apportegendom som, i förekommande fall, ska betalas av varje stiftande aktieägare, namn och adress för stiftarna, antal aktier som tecknas av varje stiftare och deras nominella värde, huruvida förskottsutdelning av vinst tillåts och eventuella villkor för detta.

Borgenärsskydd

Borgenärsskyddet har som nämnts ovan utökats i det nya förslaget. Inte minst gäller detta de reviderade kraven på utdelning, som innebär ytterligare begränsningar avseende det utdelningsbara utrymmet. Det reviderade förslaget innehåller exempelvis bestämmelser om när förskottsutdelningar är tillåtna. I SPE-bolag måste delårsbokslut upprättas för att det utdelningsbara utrymmet ska kunna fastställas för den aktuella delen av året.

Enligt det reviderade förslaget har det blivit svårare att besluta om nedsättning av kapitalet i ett SPE.

Minoritetsskydd

Minoritetsskyddet har i likhet med borgenärsskyddet utökats i det nya förslaget. Detta framgår inte minst av bestämmelserna om stämmobeslut. Antalet situationer där kvalificerad majoritet erfordras har utökats. Enligt det reviderade förslaget krävs kvalificerat majoritetsbeslut (inte mindre än två tredjedelar av det totala antalet rösterna i SPE-bolaget) även vid beslut om förvärv av egna aktier samt ökning av aktiekapitalet. Det föreslås även att det sker en ändring i beräkningen av röstetalet så att SPE-bolagets egna aktier utesluts från beräkningen av beslutförhet och rösträtter.

Säte och huvudkontor

Den nationella lagstiftningen får enligt det reviderade förslaget större betydelse vid bestämmande av bolagets säte. SPE-bolagets säte ska regleras av nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Enligt den tidigare lydelsen var ett SPE-bolag inte skyldigt att ha sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i den medlemsstat i vilken det har sitt säte.

Sammanfattning

SPE-formens fördelar, bland annat det låga aktiekapitalet, att bolagsformen är densamma i hela EU, bolagsformens flexibilitet och transparens, möjligheter till flytt av säte mellan olika medlemsstater samt att SPE erbjuder ett europeiskt varumärke som är igenkännligt inom hela unionen, finns kvar i det reviderade förslaget.

Det reviderade förslaget innehåller därtill ett antal nya bestämmelser som syftar till att skydda borgenärer och minoritetsaktieägare och som därmed medför en ökad trygghet för investerare och tredje man. Samtidigt medför de nya bestämmelserna en större administrativ börda för dem som vill starta och driva ett SPE.

De stora nackdelarna med det ursprungliga förslaget var att det inte innehöll några arbetsrättsliga eller särskilda skatterättliga regler för SPE. Inte heller det reviderade förslaget innehåller några sådana bestämmelser. Likväl kan möjligheten att driva verksamhet i form av SPE utgöra ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till de befintliga nationella aktiebolagsformerna.

Förhoppningen är fortfarande att SPE-förordningen ska träda i kraft 1 juli 2010, vilket dock förutsätter att samtliga EU:S medlemsländer enhälligt har godkänt förordningen samt att Europaparlamentet har gett sitt godkännande. Den utökade regleringen av tredje mans ställning samt det faktum att nationella regler får större genomslag för SPE torde öka sannolikheten att medlemsstaterna godkänner förordningen i dess nuvarande lydelse.

Advokaterna Carl Svernlöv och Erik B:son Blomberg, samt jur.stud. Alexei Drozdov är verksamma på Baker & Mckenzie Advokatbyrå i Stockholm.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%