Balans nr 4 2009

Antalet revisorer minskar – en trend eller en slump?

Ny statistik från Revisorsnämnden

Revisorsnämndens (RN) verksamhet har för tredje året i rad gått med förlust. En stor del av underskottet på cirka 2,7 miljoner kronor var beräknat och förutsett redan i budgeten för 2008. Förlusten blev dock större än beräknat. RN har kontroll över sina kostnader och dessa har också minskat jämfört med tidigare år. Det är, liksom de närmast föregående åren, intäktssidan som sviker även under 2008. Bland annat har antalet revisorer i landet minskat och även antalet tentander till höstprovet för högre revisorsexamen minskade oväntat. Revisorsnämnden har lämnat sin årsredovisning för 2008 och sitt budgetunderlag för 2010 till regeringen. RN:s chef Peter Strömberg kommenterar här en del av de uppgifter som lämnats i de båda dokumenten och berör även en del framtidsfrågor.

Genom årets förlust har Revisorsnämnden kommit i det läget att det så kallade myndighetskapitalet är negativt och måste återställas till noll, eller överskott, på några års sikt. RN redovisar en översiktlig plan för hur det ska gå till i årsredovisningen och i budgetunderlaget. Jag återkommer till det senare i artikeln.

Examination

Prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen har hållits vid två tillfällen. I december kunde man skriva provet för revisorsexamen i Stockholm, Göteborg och Malmö medan provet för högre revisorsexamen bara gavs i Stockholm.

Provet för revisorsexamen är krävande. Resultaten, som framgår av tabell 1, innebär tyvärr en tillbakagång 2008 eftersom bara 51 procent godkända tentander måste sägas vara för lite. I förra årets artikel uttryckte jag tillfredsställelse över att resultaten hade hamnat på en rimlig och önskvärd nivå. Det går tyvärr inte att säga detsamma i år. Resultaten svänger och vi får väl se hur de utvecklar sig till nästa år. Resultaten i den högre revisorsexamen verkar dock utvecklas åt rätt håll på ett mer hållbart sätt. Jag hoppas att jag inte ska behöva ta tillbaka det påståendet om ett år.

Under året har det skett en upphandling av tjänsten att konstruera proven. Från och med 2009 års prov är det Öhrlings PricewaterhouseCoopers som har fått uppdraget. Examensrådet har också till stor del nya medlemmar.

Antalet revisorer minskar

Under de senaste åren har vi sett en blygsam men konstant minskning av antalet revisorer. Hur det sett ut under ett antal år framgår av tabell 2. Vad vi kan se 2008 är att vi nu har passerat den historiska gränsen 4 000 revisorer och vi hade i landet vid årsskiftet bara 3 996 kvalificerade revisorer. Det rör sig om cirka 250 färre på de senaste fyra åren. Vi kan också se att medan den årliga minskningen under åren 2004–2007 har varit ganska blygsam, så gick det brant neråt just 2008. Om detta är en trend, eller om det bara har slumpat sig så att många valde att gå i pension under året, vet vi inte. Om det är en trend, är det då oroande? Det samlade resultatet av alla de förslag om revision och revisorer som nu bearbetas av statsmakterna är naturligtvis att antalet revisorer kommer att minska på sikt. Det är inte oroande. Om däremot den minskningen börjar slå igenom redan nu är det lite oroande, eftersom det skulle kunna peka på att effekterna av reformförslagen blir kraftiga och får genomslag betydligt tidigare än beräknat.

Tillsyn

RN bedriver sin tillsyn genom att handlägga så kallade disciplinärenden som kan initieras genom anmälningar, vidare genom uppsökande verksamhet, främst den systematiska uppsökande tillsynen (SUT), och genom att RN tar andra tillsynsinitiativ samt lämnar förhandsbesked i frågor om revisorers oberoende. RN bedriver också viktig tillsyn genom kvalitetskontrollverksamheten. Tillsynsverksamheten i stort är precis som tidigare år den dominerande arbetsuppgiften för myndigheten. En viktig skiljelinje mellan de olika slagen av tillsynsåtgärder som RN utför går mellan den löpande kvalitetskontrollen och övriga verksamheter. Medan anmälningsärenden, SUT och andra egeninitierade tillsynsåtgärder och förhandsbesked alla har sin upprinnelse i någon särskild händelse, iakttagelse, ansökan eller riskanalys, så initieras den löpande kvalitetskontrollen av att tiden går och att alla revisorer och revisionsbolag vid olika tidsintervall ska genomgå kvalitetskontroll.

Tabell 1. Provdeltagande och resultat 2005–2007

200820072006
Antal tentanderRevisorsexamenHögre revisorsexamenRevisorsexamenHögre revisorsexamenRevisorsexamenHögre revisorsexamen
totalt2737328411531995
med godkänt resultat140481656817147
Antal godkända (%)516558595450

Löpande kvalitetskontroll

Den löpande kvalitetskontrollen är ett viktigt inslag i tillsynsverksamheten. Av tabell 3 framgår hur många revisorer som blivit kvalitetskontrollerade på det sätt som följer av avtalet mellan RN och FAR SRS under de senaste åren. I siffran ingår också de kvalitetskontroller som gjorts av RN av revisorer som inte är medlemmar. Av tabellen kan vidare utläsas hur många disciplinärenden som öppnats av RN på grund av en anmälan från FAR SRS eller på grund av RN:S egen kontroll.

2007 var den siffran markant högre än tidigare år och den är lika hög 2008, hela 18 stycken. Siffran inger viss oro för kvaliteten eftersom antalet granskade 2008 var väsentligt lägre än de båda föregående åren och även i jämförelse med 2005, när 771 revisorer granskades och 7 disciplinärenden öppnades. En del av de öppnade disciplinärendena avser revisorer utanför FAR SRS, men det är inte hela förklaringen. Det finns skäl att följa utvecklingen noga. Som anförs i årsredovisningen håller den kvalitetskontroll som FAR SRS svarar för en mycket god kvalitet, vilket visar sig när RN följer upp ett antal gjorda kontroller.

Tabell 2. Antalet revisorer vid årets början och slut 2004–2008

20082007200620052004
1 januari41084135418242204245
31 december39964108413541824220
Nettoförändring–112–27–47–38–25

En fråga som uppstår när man ser på tabell 3 är att några revisorer som är medlemmar i organisationen vägrar underkasta sig FAR SRS kvalitetskontroll. Dessa blir då enligt nuvarande praxis föremål för RN:s vanliga SUT, vilket är en mer ingående kontroll (se även tabell 8). Det rör sig inte om så många fall, ett tiotal sedan 2005, men det för med sig ett problem ur rättvisesynpunkt. RN:s vanliga SUT är nämligen avgiftsfri och de vägrande revisorerna kommer därigenom undan den kostnad för kvalitetskontrollen som drabbar alla andra, vare sig de är medlemmar i FAR SRS eller inte. Det finns skäl att överväga om dessa inte i stället bör underkastas en vanlig kvalitetskontroll genom RN:s försorg, på samma sätt som de som inte är medlemmar. Därigenom får de betala för kvalitetskontrollen precis som alla andra.

När det gäller den andra delen av den löpande kvalitetskontrollen, det vill säga den som främst riktar sig mot de revisorer och revisionsbyråer som sysslar med revision av företag av allmänt intresse, främst börsnoterade företag, ska verksamheten byggas ut avsevärt under året. Den har hittills bedrivits som ett SUT-projekt, men bör nog i fortsättningen inte hanteras som ett sådant. RN ska anställa ytterligare två mycket högt kvalificerade revisorer och därutöver viss arbetskraft för att kunna fullfölja detta viktiga uppdrag.

Som framgår av årsredovisningen har RN under 2008 avslutat sin allmänna systemgranskning av de fyra största revisionsbyråerna och även påbörjat och i det närmaste slutfört en sådan granskning främst inriktad mot deras revision av finansiella företag. Det sistnämnda har skett parallellt med ett stort antal andra tillsynsmyndigheter världen över, vilka också inriktat sina granskningsinsatser under 2008 på samma område.

Disciplinärenden

En dominerande arbetsuppgift för RN är att utöva tillsyn genom disciplinärendena. Som framgår av tabell 4 öppnades 141 sådana ärenden och 139 avgjordes under 2008. Det är samma proportion som förra året, det vill säga vi avgjorde lika många ärenden som öppnades. Man ser också att antalet avgjorda ärenden har hållit sig konstant under de tre senaste åren. När det gäller balanserna av tillsynsärenden, det vill säga hur många ärenden som vid en viss tidpunkt (31 december varje år) inte är avgjorda, ser vi av tabell 5 att balanserna har gått ned under 2008. Nedgången visar sig över hela linjen, även om det är kategorin övriga tillsynsärenden som minskat mest när det gäller balanserade ärenden. Bland övriga tillsynsärenden finns SUT-ärenden, kvalitetskontrollärenden, förfrågningar och kanske något förhandsbesked. Vår ambition är att balanserna inte får tillåtas öka över tiden, även om fluktuationer är ofrånkomliga.

Disciplinärenden kan öppnas av olika anledningar (deras ursprung framgår av tabell 6). Den vanligaste anledningen till att starta ett disciplinärende är fortfarande att det kommer in en anmälan. 2008 utgjorde anmälningsärendena cirka 75 procent av de öppnade disciplinärendena. Siffran varierar lite år från år, året innan var den lite lägre, året dessförinnan var den något högre. Materialet är litet och tillåter inte att man försöker läsa ut några trender ur de variationer som förekommer. Man kan dock se att andelen anmälningsärenden alltid är mycket högre än de egeninitierade ärendena. Den största enskilda kategorin är anmälningar från missnöjda klienter. I kategorierna Skatteverket och Övriga anmälare, som tillsammans är dubbelt så stor som kategorin Klienter, finns dock de anmälare som grundar sina anmälningar på professionella iakttagelser utanför klientrelationen. I kategorin Övriga återfinns också personer utanför myndigheten, konkurrenter och några anonyma.

Vilka åtgärder har då de öppnade disciplinärendena slutligen lett till? Av tabell 7 ser man att 56 disciplinärenden ledde till någon form av disciplinär åtgärd. Av tabellen kan man också se hur dessa fördelade sig mellan olika discipliningripanden och olika kategorier revisorer. Om man jämför antalet avgjorda disciplinärenden, som uppgick till 139 stycken, med det antal som ledde till disciplinära åtgärder, 56 stycken, finner man att RN skrev av 83 ärenden. Det innebär att 40 procent av alla avgjorda disciplinärenden 2008 slutade med att revisorn fick någon form av kritik. Siffran är lägre än förra året, då 47 procent av ärendena slutade i kritik, men den är samtidigt en återgång till den relation mellan avskrivna ärenden och sådana som leder till kritik som har rått de senaste åren. Förhoppningsvis var 2007 års ganska höga andel kritikärenden ett enstaka undantag. 21 procent av besluten om disciplinär åtgärd överklagades till förvaltningsdomstol.

Tabell 3. Den löpande kvalitetskontrollen 2006–2008

200820072006
Antal granskade revisorer503943846
Öppnade disciplinärenden18185
Revisorer som vägrat kontroll141

Tabell 4. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2006–2008

200820072006
Öppnade141142113
Avgjorda139140139

Tabell 5. Balanserade tillsynsärenden 2006–2008

200820072006
Öppna tillsynsärenden143174167
• varav disciplin10310899
• varav övrig tillsyn408768

Tabell 6. Disciplinärendenas ursprung 2006–2008

Anmälare200820072006
Egeninitierade364526
• varav från SUT(7)(12)(13)
• varavfrån kvalitetskontroll(18)(18)(6)
Skatteverket302633
Klienter393518
Övriga (Ekobrottsmyndigheten, kronofogde m.fl.)363636
Summa öppnade disciplinärenden141142113

Handläggningstiderna i RN:s disciplinärenden har förkortats avsevärt. Det krav som regeringen ställer på RN är att minst 90 procent av ärendena ska vara avgjorda inom två år. 2008 avgjordes 98 procent av ärendena innan de hunnit bli två år gamla. Motsvarande siffra var blott 85 procent 2007, vilket betyder att RN inte riktigt nådde upp till målet det året. Den utlovade kraftansträngningen för att korta handläggningstiderna som gjordes under 2008 har alltså givit resultat.

Systematisk uppsökande tillsyn (SUT) I tabell 7 framgår hur SUT-ärendena fördelar sig på olika kategorier och i vilken utsträckning de överförs till disciplinärenden. Som jag tog upp under avsnittet löpande kvalitetskontroll håller SUT-projektet Stora revisionsuppdrag/stora revisionsbyråer successivt på att byggas ut och arbetas om till att bli ett projekt för löpande kvalitetskontroll. Dock har fyra SUT-ärenden öppnats under 2008. Det rör sig om de kvalitetskontroller som gjordes hos de fyra största revisionsbyråerna med inriktning mot finansiella företag. RN:S granskningsmetod och arbetsmetod är densamma som vid löpande kvalitetskontroll, men upprinnelsen till projektet var yttre omständigheter och inte att tiden för en löpande kvalitetskontroll var inne. Samtidigt har SUT-projektet som avsåg de revisorer som inte är medlemmar i FAR SRS avslutats 2007 och hanteras nu som en fråga om löpande kvalitetskontroll. Det medges att gränsen inte bara förefaller, utan faktiskt är, flytande och inte helt kristallklar. Det får vi leva med under ett övergångsskede innan gränsen mellan löpande kvalitetskontroll och annan tillsynsverksamhet klarnar i ljuset av gjorda erfarenheter.

Reformprocesser internationellt och nationellt

Frågor om revisorer och revision är viktiga på den internationella arenan. En fungerande och pålitlig revisionsverksamhet är en av de grunder som ett stabilt finansiellt system måste vila på. RN och flera av myndighetens anställda är djupt engagerade i den internationella processen för att utmejsla den framtida revisorstillsynen genom att delta i ett stort antal grupper som arbetar med att genomföra revisorsdirektivets bestämmelser i praktiken. Det rör sig om att under European Group of Auditors' Oversight Bodies (EGAOB) hägn utarbeta mekanismer och regler för samarbetet mellan tillsynsmyndigheter inom EU och med tredje land och att arbeta med omarbetning och översättning av de internationella revisionsstandarderna, ISA. Ett av syftena med detta är att de ska kunna antas som gällande EU-regler i enlighet med revisorsdirektivets bestämmelser. Det internationella samarbetet med andra tillsynsmyndigheter utanför EU fortgår också intensivt och under aktiv medverkan från RN.

Tabell 7. Disciplinära åtgärder 2006–2008

Disciplinär åtgärdGodkända revisorerAuktoriserad revisorerRevisionsbolagTotalt
2008
Upphävande3205
Varning1416030
Erinran812121
Totalt2530156
2007
Upphävande55010
Varning2022042
Erinran58114
Totalt3035166
2006
Upphävande4105
Varning1918037
Erinran412016
Totalt2731058

Tabell 8. SUT-verksamheten

SUT-projektAntal ärenden inom respektive projekt 2008
1.Ej medlem i FAR SRS (avslutat)ÖppnadeAvslutadeVarav till disciplin
2.Stora revisionsuppdrag/revisionsbyråer 45
3.Övertagen kvalitetskontroll111
4.Revisor med stort antal uppdrag10131
5.Tveksamheter vid förnyelse01
6.Revisor sim tidigare fått varning021
7.Övriga354
Totalt inom samtliga projekt18277

Samtidigt med detta har lagstiftningsprocessen i Sverige varit inne i ett intensivt skede. Regeringen har i februari 2009 beslutat om en proposition med omfattande lagstiftning för att genomföra revisorsdirektivet. Utredningen om revisorer och revision har avgivit två betänkanden under 2008, varav ett är slutbetänkandet. RN har i den utsträckning regeringen begärt det biträtt i lagstiftningsarbetet och har deltagit i utredningen med en expert. Den totala omfattningen av detta engagemang och de internationella frågorna uppgår till ungefär en och en halv årsarbetskraft, vilket är en inte obetydlig del av myndighetens resurser.

Ekonomi- och framtidsfrågor

Som jag berörde inledningsvis måste RN återställa sitt myndighetskapital. RN kommer att hålla hårt i sina kostnader och kommer inte att låta dessa skena, men det är inte kostnadssidan som är det stora problemet. RN:S problem ligger i stället på intäktssidan och dessa måste öka avsevärt för att vi ska kunna fullgöra statsmakternas uppdrag. Att detta medför avgiftshöjningar är ofrånkomligt. Det står klart att avgifterna för ansökan om godkännande och auktorisation ligger för lågt för att ens kunna bära sina egna specifika kostnader.

I förra artikeln skrev jag att årsavgifterna måste ses över 2008. Det har också skett genom att regeringen har givit RN rätt att ta ut en särskild årsavgift för tillsynen över dem som reviderar börsbolag. Dessvärre tror inte vi att detta räcker ända fram eftersom den särskilda årsavgiften till sin största del är avsedd att finansiera en utvidgning av RN:s tillsynsåtgärder och tillsynsverksamheten behöver resurser därutöver. Vi kommer därför att behöva höja den allmänna årsavgiften från 2010.

Att antalet revisorer minskat med 250 stycken från 2004 innebär bara det en minskad intäkt för RN på drygt en miljon kronor. Minskningen är alltså väsentlig i förhållande till myndighetens intäkter, men dessvärre marginell i förhållande till myndighetsuppgiften. Vi kan därför inte klippa bort verksamhet och minska kostnaderna med motsvarande summa. Samma sak gäller när antalet tentander till proven minskar, med den skillnaden att genomslaget på intäktssidan är desto mer dramatiskt. Jag skrev i förra årets artikel också att vi måste ha is i magen när det gäller provavgifterna eftersom antalet tentander verkade återhämta sig. Detta visade sig i princip vara rätt när det gällde revisorsexamen. Under 2008 var det i stället högre revisorsexamen som överraskade. I fråga om examensverksamheten finns det fortfarande en del åtgärder att vidta när det gäller kostnaderna på lång sikt, så vi bör avvakta ytterligare innan vi väcker frågan om att höja de avgifterna. Men om kvaliteten på proven ska kunna hålla samma höga standard som tidigare måste intäktssidan även för den verksamheten förstärkas ordentligt.

RN har i budgetunderlaget för 2010 och i en skrivelse därefter redovisat huvuddragen av sina planer för regeringen. Vi räknar med att kunna vara i balans vid utgången av 2011. Detta bygger dock på att revisorskåren inte minskar radikalt under tiden och att tentanderna inte fortsätter att fly från provtillfällena. Resonemangen runt dessa frågor finns mer utförligt redovisade i de nämnda skrivelserna som finns tillgängliga på <www.rn.se>.

RN ska även i framtiden vara en modern och välsmord tillsynsmyndighet som fullgör sitt uppdrag slagkraftigt och effektivt. Vi ska utforma tillsynen så att den motsvarar de högt ställda internationella kraven. Vi måste också vara flexibla nog att kunna anpassa oss till en verklighet med ett minskande antal revisorer och färre revisionsuppdrag bland små och medelstora företag. Detta måste dock ske utan att vi tappar förmågan och resurserna att utöva tillsyn över dem som utför revisionsuppdrag i de små och medelstora företagen. Slutligen ligger det på oss att leda en stor del av det praktiska arbetet med att genomföra de förändringar som statsmakterna kommer att vilja genomföra under de närmaste åren på vårt tillsynsområde.

Det ska bli kul!

Peter Strömberg, Revisorsnämnden

Fotnot

Både årsredovisning och budgetunderlag finns tillgängliga på <www.rn.se>.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%