Innehåll

Balans nr 4 2009

Debatt: 50 000 000 fans can’t be wrong

Dan Brännström svarar Steve Ribbestam:

I de senaste numren av Balans har debatten pågitt mellan Steve Ribbestam och Dan Brännström, FAR SRS generalsekreterare, om klargörandet av redovisningskonsultens och revisorns roller. I det här numret fortsätter replikskiftet, vem vill haka på?

Under rubriken ”gör revisionsbranschen självmål?” svarar Steve Ribbestam i Balans nr 3/2009 på mitt inlägg om jävsreglerna. Debatten mellan Steve Ribbestam och mig har handlat om möjligheter och risker med att revisorn och revisionsbyrån föreslås få större utrymme att erbjuda kombiuppdrag med inslag av både revisions- och redovisningstjänster.

Steve Ribbestam skriver att mina åsikter färgas av ett kortsiktigt egenintresse. Låt oss först konstatera att det i de allra flesta sammanhang finns ett mått av egenintresse. Jag har för övrigt aldrig tänkt tanken att det inte skulle finnas ett egenintresse i Steve Ribbestams argumentation.

En utgångspunkt för FAR SRS agerande och tyckande är vad som långsiktigt är bäst för näringsliv och samhälle. Vad kan vara bättre för revisions- och rådgivningsbranschen än ett växande näringsliv? Att branschen dessutom medverkar till värden och förtroende även inom den offentliga sektorn och för samhället i stort är bara positivt. En annan grundbult för FAR SRS är att olika regelsystem ska vara relevanta och effektiva. Vem vill i längden jobba med något som grundas på onödiga eller onödigt krångliga regler? Kalla det gärna egenintresse, men det är knappast kortsiktigt.

FAR SRS ställer sig alltså bakom Bo Svenssons förslag att slopa reglerna om bokföringsjäv respektive förbudet att biträda med medelsförvaltning. Självfallet måste vi medverka till en situation där branschens kompetens och tjänsteutbud görs tillgängliga så att de kan svara upp mot företagens behov. Jag menar att det även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är viktigt att göra branschens kompetens mer tillgänglig på marknaden. För då blir de svenska företagen mer konkurrenskraftiga. Tillgång till kompetens är alltid en tillväxtfaktor.

Steve Ribbestam får det att låta som att vi närmar oss en katastrof, särskilt när han börjar tala om risken för att branschen gör ”självmål” när vi välkomnar möjligheten till det jag kallar kombiplus-uppdrag. Jag tycker snarare att det är Steve Ribbestam som ”skjuter över målet” när han menar att revisionen i de minsta företagen ska vara ”oberoende” på ett alltför långtgående sätt. Men självfallet måste det finnas gränser för hur långt en revisor eller en revisionsbyrå kan gå i biträdet av en kund som också köper revision. Det är alla överens om, och den så kallade analysmodellen blir ju kvar. Dessutom måste revisorn, såväl i dag som i morgon, ta ansvar för slutsatserna i revisionsberättelsen.

Jag skrev i mitt förra inlägg att om Bo Svenssons förslag blir verklighet får vi i Sverige ett regelsystem som överensstämmer med IFAC:s globala yrkesetiska regler. Det är alltså inte något unikt eller egendomligt som föreslås. Det är, som jag ser det, ett naturligt steg när allt fler nu efterfrågar relevanta och förenklade regelsystem. Detta bekräftas också av remissvaren.

Fritt ur minnet är det bara Advokatsamfundet och Ekonomistyrningsverket som är kritiska till slopandet av jävsreglerna i aktiebolagslagen. Det stora flertalet remissinstanser är alltså positiva till den förenkling som ett slopande av jävsreglerna innebär. FAR SRS är därmed i gott sällskap. Exempel på detta är Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, som också tillstyrker förslaget. Till och med Revisorsnämnden uttrycker förståelse för att ”det i många fall är en fördel för små företag om samma revisionsföretag som utför revisionen även får utföra bokföringen i dess helhet”. Detta kraftfulla stöd från så många olika håll gör att jag får en association till den gamla Elvis-plattan ”50 000 000 fans can't be wrong”.

För egen del sätter jag nu punkt i replikskiftet med Steve Ribbestam. Jag hoppas att den viktiga frågan om jävsreglerna ska stimulera andra att fortsätta debatten. Vem tar bollen?

Dan Brännström är FAR SRS generalsekreterare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%