Balans nr 4 2009

Debatt: Förtroendevalda revisorer förutsättning för hög kvalitet

Anita Lundgren om kommunal revision:

Anita Lundgren utvecklar här sina kommentarer kring den undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers/Komrev utfört om kommunal revision. Hon skriver biand annat att den kommunala revisionen generellt sett håller en hög kvalitet.

I Balans nr 1/2009 kommenteras en undersökning som Öhrlings PricewaterhouseCoopers utfört och som bland annat visar att medborgarna vill ha en tuffare granskning av den kommunala verksamheten och räkenskaperna. Undersökningen visar också att kommunerna relativt sett satsar mindre på granskning av sin verksamhet jämfört med vad privata företag gör. Huvudparten av kommuninvånarna anser att den kommunala verksamheten och räkenskaperna borde granskas av en utbildad revisor samtidigt som de flesta också är nöjda med nuvarande ordning med förtroendevalda revisorer som ytterst ansvariga för granskningen. Artikeln innehåller ett sakfel och citat av undertecknad som ger en ofullständig bild av min åsikt om nuvarande ordning med förtroendevalda revisorer.

I artikeln står det att de förtroendevalda revisorerna har rätt att utnyttja ett sakkunnigt biträde, som i de flesta fall är yrkesrevisorer, men även andra experter kan förekomma. Enligt kommunallagen skall ett sakkunnigt biträde anlitas. Lagen kräver också att de förtroendevalda revisorerna bifogar de sakkunnigas rapporter i den årliga revisionsberättelsen till kommun- respektive landstingsfullmäktige och de kan inte ändra de sakkunnigas rapporter.

Det bör i det sammanhanget noteras att branschen genom föreningen Skyrev (Sveriges kommunala yrkesrevisorer) har tagit ett ansvar för utvecklingen av god sed inom den kommunala yrkesrevisionen. Huvudparten av landets yrkesrevisorer som arbetar med kommunal revision är medlemmar i Skyrev. De flesta av medlemmarna är anställda i de kommuner och landsting som har egna revisionskontor eller i de ledande revisionsbyråerna. Föreningen har ett certifieringsförfarande som när det gäller utbildning och praktik ställer motsvarande krav på yrkesrevisorerna i den kommunala revisionen som de som ställs på kvalificerade revisorer i näringslivet.

Jag anser, precis som det står i artikeln, att den kommunala verksamheten bör granskas av välutbildade yrkesrevisorer. Ett viktigt tillägg är att det ska ske inom ramen för nuvarande ordning och i fortsatt samverkan mellan yrkesrevisorerna och de förtroendevalda revisorerna. Under den senaste tioårsperioden har den kommunala revisionen ofta debatterats och utretts. Kritiker har påstått att kvaliteten på revisionsinsatsen skulle vara sämre än den som utförs i näringslivet och att de förtroendevalda revisorerna genom sin politiska förankring har sämre förutsättningar för att kunna agera oberoende. Precis som i näringslivet utförs bra och mindre bra revisionsarbete även i kommunerna men, att som kritikerna till nuvarande ordning gör, dra slutsatsen att den kommunala revisionen har sämre kvalitet eller har sämre förutsättningar att agera med ett oberoende jämfört med revisionen i näringslivet, är enligt min uppfattning fel.

De förtroendevalda revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument. Den svenska ordningen med förtroendevalda revisorer är unik och utgör en viktig del av det kommunala självstyret. Enligt min uppfattning är ordningen också en garanti för en effektiv revision med hög kvalitet i den kommunala sektorn. De förtroendevalda revisorernas kännedom och kunskap om den egna kommunala organisationen och verksamheten i kombination med yrkesrevisorernas specialistkompetens är en oslagbar kombination som vi bör värna om. Systemet bidrar till en hög kvalitet vid granskningen av såväl verksamheten som räkenskaperna samtidigt som förutsättningarna för att agera med ett oberoende kanske till och med är större inom den kommunala revisionen än i vissa fall inom näringslivet.

Min uppfattning är att den kommunala revisionen med nuvarande system generellt sett håller en hög kvalitet och agerar med stor integritet och oberoende. Jag anser också att samarbetet mellan förtroendevalda revisorer och yrkesrevisorer är en garanti för en fortsatt positiv utveckling av den kommunala revisionen.

Kommentarerna från Starevs representanter baseras på ett antal missuppfattningar om undersökningen och mina uttalanden som uppenbarligen inte kommit till uttryck på ett tydligt sätt i Balans nr 1/2009. Dessutom är det så att jag i grund och botten delar dessa författares åsikter och ståndpunkter om den kommunala revisionen.

Anita Lundgren är certifierad kommunal revisor och medlem i Skyrev.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%