Balans nr 4 2009

Internationellt: Basic ownership model – klassificering av skulder och eget kapital

Svårigheten att klassificera finansiella instrument har motiverat Financial Accounting Standards Board (FASB) att ge ut Financial Accounting Series No. 1550-100, Financial Instruments with Characteristics of Equity – Preliminary views. Detta arbete har även använts av International Accounting Standards Board (IASB) som underlag i deras arbete inom samma område. I rapporten presenteras tre huvudmodeller som syftar till att konceptuellt kunna skilja på skulder och eget kapital. Dessa är:

  1. Basic ownership model
  2. The ownership-settlement model
  3. The reassessed expected outcome approach (REO)

Den grundläggande frågeställningen handlar om att kunna skilja på skulder och eget kapital eftersom klassificeringen bland annat inverkar på nettoresultatet. Den klassiska balansekvationen indikerar att gränsen mellan skuld och eget kapital är tydlig. Det ska också konstateras att för de flesta företag är skillnaden tydlig.

De svårigheter som existerar har dock föranlett redovisningsnormerarna att utreda vari eget kapital består, posten som historiskt enbart har betraktats som en residual. Svårigheten i detta arbete ligger i att kunna definiera både tillgångar, skulder och eget kapital. Det finns en överhängande risk att det utvecklas instrument som inte med enkelhet kan definieras som endera skuld eller eget kapital. Under sådana förutsättningar är det fördelaktigt att eget kapital historiskt har betraktats som en residual. Om en post inte kan definieras som en skuld rör det sig helt enkelt om eget kapital.

Basic ownership model. Modellens grundläggande princip tar sin utgångspunkt i att ägarens andel av verksamheten utgörs av det egna kapitalet. Fordringar på verksamheten som reducerar värdet av för ägarna tillgängliga nettotillgångar klassificeras som skuld. Ett basic ownership instrument:

Instrumentet ger innehavaren rätt till en andel av företagets nettotillgångar vid en eventuell likvidation. Instrumentet inkluderar varken någon lösenmöjlighet eller möjlighet att återlämna det till företaget. Däremot kan företaget inneha en option att köpa tillbaka instrumentet. Modellen ger exempelvis upphov till att alla former av preferensaktier klassificeras och redovisas som skuld. Den legala formen av ägande är således inte avgörande för klassificeringen. Den legala formen och den ekonomiska substansen kan emellertid vara överensstämmande.

Om ett instrument består av både eget kapital och skuld ska dessa komponenter särskiljas i redovisningen. Det kan till exempel röra sig om ”vanliga aktier” innehållande inbäddade derivat i form av en utgiven säljoption som kommer att nettoregleras. Det vill säga ett instrument som ger upphov till skyldighet för utgivaren att till innehavaren betala skillnaden mellan aktiens värde och optionens lösenvärde. Samtliga instrument som förutsätts lösas ska klassificeras som skuld.

I dagsläget redovisas andra än basic ownership instrument som eget kapital helt enkelt beroende på att de varken uppfyller definitionen av en tillgång eller en skuld. FASB ställer sig frågan, som en del av argumentationen för den valda modellen, varför dessa instrument inte längre ska anses utgöra eget kapital. I enlighet med basic ownership model är det färre typer av finansiella instrument som klassificeras som eget kapital, allt fler instrument kommer att klassificeras som skuld. Utgångspunkten är att enbart stamaktier kommer att klassificeras som eget kapital, det vill säga en betydande förändring gentemot i dag.

Den föreslagna modellen ger upphov till ett antal skillnader i relation till den nu gällande IAS 32. Redovisning av skulder fokuserar i enlighet med IAS 32 på huruvida det föreligger en avtalsenlig förpliktelse att prestera, det vill säga redovisningen tar sin utgångspunkt i vad som kan definieras som en skuld. Finansiella instrument där redovisningsmässiga olikheter kan eller kommer att uppstå är bland annat följande:

IAS 32Basic ownership
Lagala ägarinstrument
Perpetual preferred shareEget kapitalSkuld
Instrument som ska lämnas tillbaka eller är lösenbara (puttable)
Preferred share mandatorily redeemable or puttable regardless of the way the amount is determined and form of settelementEget kapital/skuldSkuld
Common share mandatorily redeemable or puttable at fair value or a formulaic amount designed to approximate fair valueEget kapital/skuldEget kapital
Fristående optioner
Written call option settled with sharesEget kapitalSkuld
Instrument med inbäddade derivat
Share puttable at a fixed priceEget kapitalSkuld

Legala ägarinstrument. I enlighet med basic ownership model kommer preferensaktier att skuldredovisas eftersom de inte utgör stamaktier. Ett sådant instrument ger innehavaren rätt till en andel i företagets nettotillgångar vid en likvidation, före stamaktieinnehavare. Ett instrument som är perpetual inkluderar emellertid inte några specifika krav med avseende på dess reglering (settlement) vilket gör det bestående (evigt).

Aktier som ska lämnas tillbaka eller är lösenbara (puttable). Denna kategori inkluderar instrument som antingen innehavaren ska återlämna till utgivaren {mandatorily redeemable) eller att de inkluderar en option för innehavaren att återlämna/lösa dem (puttable). Det kan röra sig om stamaktier eller preferensaktier.

Enligt IAS 32 klassificeras dessa instrument såsom skuld eller eget kapital beroende av hur dess värde beräknas vid tillfället för återlämnandet. De kan återlämnas till sina verkliga värden eller till andra värden. I enlighet med IAS 32 ska de klassificeras och redovisas som skuld om de återlämnas till ett fast pris/ värde. Detta beror på att fördelarna med det aktuella instrumentet då inte längre kan sägas tillfalla innehavaren. Däremot ska de klassificeras som eget kapital om dess värde/pris är rörligt. I enlighet med IAS 32 görs ingen åtskillnad mellan stam- och preferensaktier i detta fall.

Preferensaktier ska redovisas som skuld i enlighet med basic ownership model oavsett hur värdet på instrumenten bestäms vid det aktuella tillfället. Stamaktier ska i sin tur alltid i enlighet med modellen klassificeras som eget kapital oavsett om de återlämnas eller löses.

Fristående optioner. Eftersom ett sådant instrument inte utgör en avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller ge ut egna aktier redovisas denna typ av instrument som eget kapital i enlighet med IAS 32. Däremot kommer ett sådant finansiellt instrument att redovisas som skuld i enlighet med basic ownership model eftersom instrumentet inte innehar den lägsta prioriteten vid en eventuell likvidationssituation.

Instrument med inbäddade derivat. Anta att innehavaren av ett finansiellt instrument har en option (inbäddat derivat) att återbörda aktien till utgivaren till ett fast belopp/värde. Eftersom det inte föreligger någon avtalsmässig förpliktelse klassificeras denna typ av finansiellt instrument såsom eget kapital i enlighet med IAS 32 men som skuld i enlighet med basic ownership model. Denna typ av instrument innehar inte den lägsta prioriteten vid en eventuell likvidation.

Den främsta fördelen med basic ownership model är enkelhet. En effekt av modellen är att samtliga derivat, oavsett innehåll, klassificeras som skuld eller tillgång, inte som eget kapital. En annan fördel med modellen är att sättet som det regleras är ointressant med avseende på dess klassificering. Avslutningsvis redovisas de instrument som eget kapital som tillsammans står för den yttersta risken i verksamheten.

Ek. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg

par.falkman@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%