Balans nr 5 2009

Noteringar: ”Balanserade styrkort bör användas på koncernnivå”

Balanserade styrkort har varit ett flitigt studerat verktyg inom managementlitteraturen. Men all litteratur behandlar styrkorten på affärsområdesnivå och lägre.

Hur står det då till med styrkortens användning på koncernnivå? Detta har professor Johnny Lind och ek. dr Kalle Kraus på Handelshögskolan i Stockholm studerat i djupintervjuer med ledare för femton stora svenska företag. Och trots att sju av femton intervjuade företag säger sig använda styrkort på koncernnivå så ser verkligheten helt annorlunda ut.

Balanserade styrkort introducerades 1992 av Robert S Kaplan och David P Norton som ett verktyg för att komma bort från strategistyrprocesser som var för kortsiktiga och för finansiellt inriktade.

– 2006 sa Robert S Kaplan att för att styrkort överhuvudtaget ska vara effektiva så måste tillämpningen börja på koncernnivå och genomsyra företaget neråt. För att plocka hem synergierna mellan affärsområdena så måste man titta på de icke-finansiella effekterna. Och svenska företag säger att de gör det. Men i realiteten så gör de inte det. Det blir eventuellt en bild i en årsredovisning. Men det finns ingen substans bakom det hela, säger Johnny Lind.

Så balanserade styrkort används alltså inte på koncernnivå?

– Nej. Företagen säger att de använder dem, men skrapar man lite på ytan så får man en annorlunda bild. Man har inga referensramar för att se om man har gjort ett bra jobb eller inte. Man har inga måltal för icke-finansiella mått. Områdeschefernas bonusar är uteslutande kopplade till finansiella mått. Företagen kan ofta inte ens precisera vad det är för icke-finansiella aspekter man mäter. Så styrkort visar sig inte ha någon betydelse alls för styrningen av de här sju företagen på koncernnivån, säger Johnny Lind.

Hur förklarar koncernledningarna detta?

– Man säger att det ska vara enkelt att styra. Och finansiella mått som rörelseresultat är enklare. En annan sak man lyfter fram är jämförbarhet. Man vill kunna jämföra affärs område A med affärsområde B. Och man vill även kunna jämföra koncernens affärs område B med konkurrentens affärsområde B. Det tredje skälet man anger är att kapital marknaden bara är intresserad av finansiella mått. Så då styr man företaget efter de mått kapitalmarknaden vill ha.

Är detta ett problem?

– Som forskare tycker jag att det är intressant. Ingen mana gement-innovation har fått så stor uppmärksamhet inom mitt fält som balanserade styrkort. Och idén var ju att ha en styrning som knyter an till företagets egen strategi. Och alla pratar om hur positivt det är. Men som styrkorten används i dag så påverkar de inte alls. Hur säkerställer man då att man gör de satsningar som behöver göras eller utbildar personal på det sätt som behövs? Sådant syns ju inte på fritt kassaflöde eller när man ska dela ut pengar, säger Johnny Lind.

Vad innebär detta?

– Man kan dra stora samhällsekonomiska växlar på det här. Tittar man bara på finansiella mått får man inte ett helhetsgrepp om verksamheten. Den här förlusten av helhetsgreppet på koncernnivå är intressant om man tittar på dagens finansiella läge. Företag styrs med stort finansiellt fokus och med ett hårt tryck att leverera information till kapitalmarknaden. Extremfallet var ett företag där bonus för affärsområdescheferna baserades på analytikernas förväntningar på resultatet. Vad leder sådant till? Man kan fråga sig hur det har påverkat det finansiella läget, säger Johnny Lind.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%