Innehåll

Balans nr 5 2009

Noteringar: Nedskrivningar ställer till problem i lågkonjunkturen

Värderingar och nedskrivningar ställer till en del problem i det rådande konjunkturläget.

Med anledning av detta har Balans ställt några frågor till Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning i FAR SRS sektion för små företag. Hon betonar att svaren är hennes tolkning av hur nedskrivningar ska göras och att det kan finnas andra uppfattningar.

I vilka fall ska man skriva ner finansiella anläggningstillgångar?

– Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av exempelvis en portfölj av aktier ska enligt årsredovisningslagen skrivas ner om värdenedgången är bestående. I förarbetena till lagen framgår det att nedskrivning inte behöver göras om företaget kan se att värdet återhämtar sig inom en snar framtid.

Hur lång tid är ”en snar framtid”?

– Det är inte definierat men jag anser att det inte bör vara längre än ett år. Det är inte heller definierat vad som är bestående. Den globala finanskrisen håller troligtvis i sig i ett antal år även om vi kanske kommer att se temporära svängningar i olika värden på börserna. Ingen kan vara säker på när värdena kommer att återhämta sig. En prövning om nedskrivning måste alltså enligt min mening ske.

Vad har vi för normer som handlar om nedskrivningar i Sverige?

– Det finns egentligen bara två normer som handlar om nedskrivningar i Sverige. Dels är det RR 17 samt K2. I förarbetena till bokföringslagen från 1999 blev det en lite annan innebörd i begreppet god redovisningssed än vad som gällt tidigare. I dessa förarbeten framgår att lagstiftaren inte ansåg att det var lämpligt att god sed enbart styrdes av förekommande praxis. Lagstiftaren ansåg att den kompletterande normgivningen till lagen måste utvecklas.

Hur då?

– Vi har haft en vidareutveckling av god sed avseende nedskrivningar i första hand via Redovisningsrådets kompletterande normgivning. Det framgår också av samma förarbeten att Redovisningsrådets uttalanden bör, så länge det statliga organet (i detta fall BFN) inte har uttalat något, ha samma valör som ett uttalande från det statliga organet. I K2 utvecklas inte vad som är bestående värdenedgång men regelverket innehåller en förenklingsregel vilken innebär att om det totala nedskrivningsbehovet på företagets alla finansiella anläggningstillgångar uppgår till högst det lägsta av 25 000 kronor eller tio procent av ingående eget kapital behöver ingen nedskrivning ske. Kvar finns då, för de flesta företag, bara RR 17 att hämta vägledning ur.

Caisa Drefeldt är ansvarig för redovisningsfrågor inom FAR SRS sektion för små företag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%