Balans nr 5 2009

Profil i Balans: ”Jag är entreprenör, jag vill göra saker på mitt sätt”

Christina Westerberg är ordförande i styrgruppen för sektionen Små företag och en av två vice ordförande i FAR SRS. I Hofors driver hon sin egen byrå – Gävle Dala Revision AB med nio anställda. Christina Westerberg ser många fördelar med förändringarna inom branschen, exempelvis avskaffandet av revisionsplikten. – Nu får revisionen sitt rätta värde, säger hon.

För Christina Westerberg är det viktigt att vara entreprenör. Det är något hon återkommer till flera gånger under samtalet.

– Jag är småföretagare, jag är entreprenör, jag vill göra saker på mitt sätt. Att vara småföretagare är ett sätt att leva. Det är min drivkraft. Jag gillar när det händer saker och jag vill ha snabba beslut, säger Christina Westerberg.

I dagsläget är Christina Westerberg Hofors enda revisor. Ernst & Young har ett kontor på orten, men de har ingen revisor placerad där.

– I Sandviken finns det många byråer, och i Gävle och Falun med. Men här i Hofors är jag den enda, säger Christina Westerberg.

Som ensam revisor är det viktigt med ett nätverk, enligt Christina Westerberg.

– Det har alltid funnits många mindre byråer i regionen, och vi har samarbetat mycket. Vi har haft träffar årligen där vi har tagit upp olika aktuella frågor, säger hon.

Christina Westerbergs lokalförening som inkluderar Gästrikland, Hälsingland och Dalarna spänner över ett stort område.

– Just vår lokalförening är stor och den har alltid varit väldigt aktiv. Jag hade aldrig klarat mig utan det informella nätverk som gör att jag har kunnat ringa till kollegor och ställa dumma frågor. För man behöver ett bollplank.

Christina Westerberg är ordförande i FAR SRS sektion för små företag. En stor utmaning för sektionen är att lyckas ta tillvara såväl revisorernas som redovisningskonsulternas särintressen.

– Både revisorer och redovisningskonsulter ska känna att vi jobbar för dem. Vi har fått en del klagomål tidigare. En del tyckte att vi bara ägnade oss åt Reko [Standard för redovisningskonsulter] medan andra menade att vi bara arbetade med revisionspliktsfrågan. Det är svårt att tillgodose alla men vi ska göra vårt bästa för att leverera världens bästa medlemsnytta.

Väcka intresse för branschen

Vad gäller återväxten inom yrket så är Christina Westerberg övertygad om att man kan locka ungdomar till yrket.

– Ja, om vi börjar på högskolorna. Men där kan vi bli bättre på att synas. Det är inte bara företagen som ska jobba med det. FAR SRS kan tydliggöra vad vi gör. Och bristen på bra lärare inom redovisning är ett problem. Bra lärare kan ju göra mycket för att väcka intresse för branschen.

Christina Westerberg säger också att oklarheten kring revisionsplikten kanske verkar avskräckande. Samtidigt ser hon många fördelar med den förändrade yrkesrollen.

– Jag tror att jobbet kommer att bli mycket roligare framöver med de nya tjäns ter som vi håller på att ta fram.

Apropå det, hur ska man förklara revisorns verktygslåda för kunderna på ett tydligt och pedagogsikt sätt?

– På Åredagarna ska vi öppna verktygslådan för första gången. Generellt tror jag inte att vi som jobbar som revisorer i dag har koll på vad vi har i verktygslådan, säger Christina Westerberg.

Att revisionsplikten sannolikt kommer att slopas för flertalet aktiebolag innebär att revisionen går från att vara lagstadgad till att bli efterfrågestyrd. För revisorerna medför detta att de måste bli mer säljande och visa på nyttan med revisionen, något Christina Westerberg tror att många upplever som jobbigt.

– Att börja sälja, det är jättesvårt för många. Eftersom vi inte har behövt göra det tidigare så har vi varit dåliga på att förmedla revisionens rätta värde till kunderna. När jag började i yrket fick man inte ens annonsera, utan det fanns ett förbud mot det.

Varning för priskrig

Christina Westerberg tror inte att det kommer att ske någon dramatisk minskning av revisionsuppdragen omedelbart efter att revisionsplikten tas bort.

– Tvärtom kommer revisionen nu få sitt rätta värde. Det jag är rädd för är att vi ska sätta i gång någon form av priskrig som får till följd att allas tjänster blir undervärde rade.

Hur ska man skilja på revisorns och redovisningskonsultens verktygslåda?

– De flesta småföretagare går till ”revisorn” . Det kan ibland vara den person som sköter den löpande bokföringen, det vill säga redovisningskonsulten. Och där har vi varit dåliga på att tala om för kunden vad revisorn gör och vad redovisningskonsulten gör. På min byrå har vi mycket kombiuppdrag. Vi jobbar inte mycket med andra redovisningsbyråer. Antingen klarar kunden den biten själv eller så hjälper vi till med både bokslut och med revision. Så kunderna är vana vid att alltid träffa två personer här hos oss.

Kan det bli problem när en person är både revisor och redovisningskonsult?

– Jag är både revisor och redovisningskonsult. Jag jobbar inte bara med aktiebolag utan jag jobbar också med enskilda firmor och handelsbolag. Och med de små jobbar jag precis som en redovisningskonsult. Jag deklarerar och jag träffar kunder och vi diskuterar vad som är bäst för dem. Och när jag reviderar då reviderar jag. Då träffar jag kunden ur en annan synvinkel. Så för mig är det inget problem. Och bankerna och skatteverket här på orten har koll på vilka firmor som erbjuder god kvalitet. Så, nej, jag ser inga problem med det.

En del av revisorns verktygslåda är compilation som nu håller på att översättas? Vad innebär det?

– Ja, det är en jätteviktig fråga som det finns olika åsikter om. Exempelvis är många oroliga för att det ska bli en sammanblandning av compilation och bokslutsrapporter enligt Reko. Men vi är inte klara och diskussioner pågår hur den här frågan ska hanteras.

Hur fungerar Reko i praktiken?

– På vår byrå har vi jobbat stenhårt med att Reko ska vara en kvalitetsstämpel. Införandet av Reko har inneburit att redovisningskonsulterna fått råg i ryggen att med hjälp av en egen standard med anvisningar och rekommendationer ta tag i komplicerade frågor. Tidigare har man sagt att ”det där får revisorn ta hand om”.

Ett tufft år väntar

Hur kommer de små byråerna att klara krisen?

– Små byråer har mindre omkostnader som gör att de snabbare kan anpassa sig. I dagsläget varslar även de ”säkra kunderna” hur mycket folk som helst, sådan är världen vi lever i nu. Och det har varit jobbigt just på den här orten. Vi är ju beroende av Sandvik och Ovako. Och vi har många företag som är underleverantörer, exempelvis åkare, industrireparatörer och elektriker. Från en vecka till en annan stod de helt plötsligt utan jobb. Vi har ett jättetufft år framför oss i den här regionen.

Hur ser du på framtiden?

– Det tar väl ett tag innan det vänder. Men det är inte nattsvart. Jag har kunder som har gott om jobb, exempelvis inom byggsektorn. Det är väl främst de som har varit väldigt knutna till industrin som har det tufft.

Hur ser du på förslaget att godkända revisorer utan examen ska behöva avlägga revisorsexamen för att få behålla sin titel?

– Det är märkligt att man inte ska duga till att arbeta med det man har sysslat med i så många år redan. Som om vi har fått titeln till skänks. Jag ser det som vansinne att lägga tid och energi för att plugga till en sådan examen. Ta mig som exempel: jag är duktig på små företag, men det här med IFRS och stora företag är ju inte mitt område. Så jag tycker att det är ett slöseri med resurser att vi ska behöva ta examen. Jag är ju inte säker på att jag skulle klara att ta körkort i dag om jag blev tvungen att göra en uppkörning, men jag är en bra bilförare, det vet jag.

Jens Hansegård

Christina Westerberg

ÅLDER: 42 år

FAMILJ: Man och två barn.

BOR: I Torsåker.

UTBILDNING: Jag tillhör kategorin som har gått specialkurser, ekonomi och revision i Gävle. Jag har inte läst på högskola.

HUR TAR DU DIG TILL ARBETET: Bil (lortig Golf).

TRE SAKER ATT TA MED TILL EN ÖDE Ö: Min familj, böcker och rent vatten.

SENASTE SEDDA FILM: Gran Torino med Clint Eastwood. Den var kanon.

GÖR HELST EN LEDIG DAG: Är hemma och njuter av tillvaron på landet.

OANAD TALANG: Amatörtravtränare, har till och med haft tävlingslicens.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%